Bakgrund Populationen i Sverige har blivit äldre och ser ut att fortsätta åldras. I takt med denna utveckling uppträder en tydlig bild: fler och fler äldre hamnar på sjukhus. Äldre patienter tillhör en patientgrupp med en ofta komplex sjukdomsbild, därför krävs kunskap kring denna befolkningsgrupp och vad som får dem att bli sjuka vilket kan leda till andra funktionsnedsättningar. Detta är något som skulle kunna förhindras med rätt kunskap och tillvägagångssätt från sjuksköterskorna. Genom att sammanställa den senaste forskningen leder det till att öka sjuksköterskornas kunskap och förståelse för denna patientgrupp vilket är avgörande för en god och trygg sjukhusvistelse. Syfte Syftet var att belysa äldres upplevelser av sjukhusvistelse. Metod I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes en databasundersökning som genererade 15 vetenskapliga artiklar samt en manuell sökning som genererade fem artiklar. De 15 artiklar som inkluderades var både kvalitativa och kvantitativa och klassificerades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Slutligen analyserades de vetenskapliga artiklarna i en integrerad analys. Resultat Denna litteraturöversikt identifierade två huvudkategorier Att bli involverad och Bemötande. Litteraturöversikten visade att äldre patienter önskar att bli involverade i sin vård och upplever bristande bemötande på sjukhuset. Personcentrerad vård, intresse från sjuksköterskorna och tillgänglighet är viktiga faktorer för patienternas upplevelse. Resultatet kan bidra till kunskapsutveckling och förbättring av vården för äldre på sjukhus. Slutsats Sjukhusvistelsen för äldre kan innebära en upplevelse av bristande bemötande och information. Patienterna vill ofta bli involverade i sin vård men möts av sjuksköterskor med tidspress, hög arbetsbelastning och bristande intresse i patienten. Men många patienter upplever också en tilltro till sjuksköterskorna och väljer att helt överlämna sig till dem. Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap till omvårdnadsprofessionen i form av effektivare och mer personcentrerat bemötande av äldre. / Background The population in Sweden is rapidly aging and is expected to continue doing so. With this trend, a clear picture emerges: more and more elderly individuals end up in hospitals. Elderly patients belong to a patient group with often complex medical conditions, thus requiring knowledge about this population and the factors that contribute to their rapid illness progression and functional impairments, which could be prevented with the right knowledge and approach from healthcare professionals. Compiling the latest research to enhance healthcare personnel's knowledge and understanding of this patient group is crucial for providing a good and safe hospital stay. Aim To study the elderly's experience of hospitalization Method In the databases PubMed and CINAHL, a database survey was conducted that generated 15 scientific articles. The 15 articles that were included were both qualitative and quantitative and were classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The scientific articles were then analyzed in an integrated analysis. Results This literature review identified two main categories to be involved and treatment. The literature review showed that older patients wish to be involved in their care and experience a lack of treatment at the hospital. Person-centred care, interest from the staff and availability are important factors for the patients' experience. The results can contribute to knowledge development and improvement of care for the elderly in hospitals. Conclusions The hospital stay for the elderly can mean an experience of lack of treatment and information. Patients often want to be involved in their care but are met by healthcare staff with time pressure, high workload a and a lack of interest in the patient. Many patients also experience a trust in the healthcare staff and choose to completely surrender to them. This literature review can contribute with knowledge to the nursing profession in the form of more efficient and personcentered treatment of the elderly.

Bakgrund:  I samband med operation upplever patienter stress, oro och en känsla av utsatthet. Anestesisjuksköterskans agerande påverkar patientens upplevelse och hen har en utmaning i att tillgodose patientens behov i en miljö präglad av hög produktion och effektivitet. Det finns en risk att de relationella och psykosociala aspekterna av omvårdnaden nedprioriteras. Vårdrelation mellan patient och vårdgivare beskrivs som fundamental för att ge kvalitativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns en samsyn mellan patientens upplevelser och anestesisjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen i det perioperativa mötet.  Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats och en deduktiv kvalitativ innehållsanalys utifrån etablera vårdrelation i Fundamentals of Care.  Resultat: I delarna skapa förtroende och vara närvarande är det tydligt att det som anestesisjuksköterskan gör överensstämmer med det patienten vill ha och behöver för att känna förtroende och närvaro. Utifrån resultatet är det svårt att uttala sig om en samsyn när det gäller förutse behov och vara påläst. Det finns en samsyn om vikten att få möjlighet att utvärdera och reflektera vårdmötet. Slutsats: Anestesisjuksköterskans agerande för att skapa förtroende och närvaro är väl sammanlänkade med patientens upplevelser och behov i det perioperativa mötet. Mer tid och kontinuitet underlättar anestesisjuksköterskans etablerande av vårdrelation till gagn för patienten. För att kunna uttala sig om samsyn i de delar där anestesisjuksköterskan är i fokus behövs vidare forskning. / Background: Patients experience stress, anxiety and vulnerability during surgery. The actions of the nurse anesthetist (NA) affect the patient’s experience. The NA have a challenge in meeting the patients’ needs in an environment characterized by high production and efficiency. This environment means that there’s a risk that the relational and psychosocial aspects of nursing will be deprioritized. The relationship established between patient and caregiver has been described as fundamental to providing quality care. Purpose: The purpose of the study was to investigate whether there’s a consensus between patients and NA’s experiences of the caring relationship in the perioperative meeting. Method: Literature study with a systematic approach and a deductive qualitative content analysis based on relationship established in Fundamentals of Care. Results: In the parts trust and focus the NA’s actions are consistent with patients wants and needs to feel trust and presence. Based on the results, it’s difficult to comment on a consensus when it comes to anticipate and know. Being able to evaluate the perioperative meeting is of importance. Conclusion: The NA’s actions to create trust and focus are well linked to patient’s experiences and needs in the perioperative meeting. Time and continuity facilitates the NA’s establishment of a caring relationship which benefits the patient. Further research is needed in order to be able to express a consensus in the parts where the NA is in focus.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.