Bakgrund  Nära relationer mellan äldre och deras vårdare har visat ge ett ökat välbefinnande hos patienten. Eftersom det ingår i sjuksköterskans arbete att främja patientens hälsa bör sjuksköterskan då också ska skapa en nära relation till patienten. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på en geriatrisk vårdavdelning upplever vårdrelationen mellan dem och patienten. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Åtta sjuksköterskor verksamma på geriatriska kliniker intervjuades. Samtliga intervjuer analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Av resultatet framkom att vårdrelationen är en professionell relation mellan sjuksköterska och patient som även kan vara personlig i olika grad. Personlig vårdrelation kunde definieras på olika sätt vilket tydligt påverkade sjuksköterskans förhållningssätt till denna typ av relation. Vikten av gränser i vårdrelationen belystes då emotionellt engagemang i patienten påverkade den kliniska blicken samt kunde påverka sjuksköterskan negativt psykiskt. Slutsats Resultatet visade att vårdrelationen med fördel var personlig, men på ett professionellt vis. Genom att sätta gränser i vårdrelationen tilläts sjuksköterskan etablera en personlig relation till patienten utan att bli privat och känslomässigt involverad. Patientens behov blev då tydligare, utan att påverka den kliniska blicken.

Bakgrund Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende. Syfte Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit. Slutsats Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

SAMMANFATTNING Bakgrund En förvärvad kognitiv sjukdom (FKS) är ett hälsotillstånd som innebär en progressiv degeneration av kognitiva förmågor och förväntas öka kraftigt i framtiden. Orsaken till detta tillstånd kan härledas till vaskulära, neurologiska sjukdomar eller ha en multifaktoriell bakgrund. Personer som lever med en FKS drabbas av nedsatt kognitiv förmåga i olika grad. Det påverkar kommunikationen med andra människor, känna igen nära och kära samt orientera sig i olika situationer. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är grundläggande för att förstå varandra och för att sjuksköterskan ska kunnage en personcentrerad vård. Syfte Syftet var att beskriva strategier som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som har en förvärvad kognitiv sjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar, 11 artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på PubMed och CINAHL med relevanta sökordskombinationer medutgångspunkt i litteraturöversiktens syfte. Artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades ochinnehållet analyserades för att sammanställa resultatet. Två huvudkategorier och tio subkategorier skapades. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskrivs under huvudkategorierna; Personcentrerade strategier och kompensatoriska strategier. Strategier som presenteras undersubkategorierna är; bedömning av patientens kommunikationsförmåga, personligkommunikation och information, visa närvaro, ha tålamod och förmåga att lyssna.Betydelsen av icke-verbal kommunikation, validering av patienterna och hur musik och sång kan användas som kommunikation. Vikten av att sjuksköterskan kunde använda terapeutisk lögn, inte använda elderspeak till patienterna och hur tekniska hjälpmedel kan främja och underlätta kommunikationen. Slutsats Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor och vårdpersonal använder strategier som syftar till att kommunicera personcentrerat och olika kompensatoriskastrategier som validering av patienterna och icke-verbal kommunikation. Teorin; de tvårdande samtalet, kunde användas som grund i kommunikationen för att föra ett vårdande samtal och inte skada eller såra patienten. Litteraturöversikten kan tillföra kunskap om strategier och medvetenhet till omvårdnadsprofessionen för hur kommunikation med patienter med FKS kan utföras effektivt.

Bakgrund Hemsjukvården har under de senaste decennierna fått ansvaret för allt fler patienter och det finns en önskan hos många allvarligt sjuka personer att vårdas i det egna hemmet. En åldrande befolkning med kroniska sjukdomar ställer krav på en välfungerande hälso- och sjukvård. Krav ställs även på sjuksköterskors kompetens att kunna tillgodose såväl patienters som närståendes behov i hemmet. Att få en inblick i hemsjukvården sett ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra med viktig kunskap kring hur en god och trygg miljö skapas i hemmet för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka patienter i deras hem. Metod Den metod som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Utifrån datainsamling via databaserna PubMed och CINAHL Complete inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats till litteraturöversikten. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: arbetsmiljön i hemsjukvården, relationer med patient och närstående samt betydelsen av kompetens och samarbete i hemsjukvården. Under dessa huvudkategorier skapades nio subkategorier: utmanande arbetsmiljö, säker vård - en förutsättning för trygghet, planering av vården, en jämbördig relation, att komma patienten och närstående nära, svåra möten och vårdsituationer, kunskap och erfarenhet, kompetensutveckling samt samverka i team. Slutsats Sjuksköterskor som arbetar med allvarligt sjuka patienter i hemmet har ett stort ansvar att arbeta personcentrerat och patientsäkert. Arbetet för sjuksköterskor i hemsjukvården är varierande och därför är det viktigt att vara flexibel och lyhörd. Relationer till såväl patienten som närstående är av största vikt och förväntningarna på sjuksköterskors arbete är höga. Detta kan skapa stress även om många sjuksköterskor beskriver att de trivs med sitt arbete. Mer resurser såsom kompetensutveckling och fler sjuksköterskor krävs för att kunna utveckla hemsjukvården i den takt som behovet ökar.

Bakgrund: Akutmottagningar är överrepresenterade när det gäller förekomsten av våld inom vården. Våldet påverkar sjuksköterskans förmåga att ge god vård negativt och riskerar både patientsäkerheten och arbetsmiljön på akutmottagningen. Syfte: Att undersöka vilka riskfaktorer som kan öka risken för att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen samt hur personalen bemöter dessa patienter. Metod: Arbetet är designat som en integrativ litteraturstudie där 12 artiklar inkluderades. Resultat: Ett flertal faktorer identifierades som betydelsefulla för risken att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen. Utifrån dem identifierades fyra faktorer som särskilt viktiga; väntetider under “strukturella faktorer”, alkohol eller drogpåverkade patienter under “substansrelaterade faktorer” samt patienter med psykiatrisk sjukdom under “medicinska faktorer”. Deltagarna i de olika studierna identifierade ofta samma faktorer, även om de lade olika mycket tyngd vid olika faktorer. Hur akutvårdspersonalen hanterade kontakten med de patienter som uppvisade ett våldsamt beteende var olika bland annat beroende på erfarenhet. Bättre kommunikation, information och ett empatiskt bemötande kunde minska risken för våldsamt beteende och avvärja ett våldsamt beteende. Slutsats: Förekomsten av våld på akutmottagningen kan sällan förklaras av en enskild faktor, utan oftast spelar många separata faktorer in. De riskfaktorerna som identifierats som enskilt största för risken för våld på akutmottagning är väntetider, alkohol och/eller drogpåverkade patienter samt patienter med psykiatrisk sjukdom. God kommunikation, information och empati kan minska risk för våld eller kan minska eller förebygga att våld uppstår. / Background: Emergency departments are over-represented in the incidence of violence in health care. Violence affects nurses' ability to provide good care in a negative way and increases the risks to both patient safety and workplace environment. Purpose: To investigate the risk factors that can increase the risk of a patient exhibiting violent behavior in the emergency department and how the staff treats these patients. Method: The thesis is designed as an integrative literature review in which 12 articles were included. Results: Several factors were identified as important to the risk of patients exhibiting violent behavior when visiting the emergency department. Four factors amongst them were identified as especially important: waiting times under “structural factors”, patients under the influence of alcohol or narcotics under “factors related to substances”, as well as patients with psychiatric disorders under “medicinal factors”. The participants in the different studies often identified the same factors, even though they had differing opinions on the importance of the factors. The emergency department staff handled the contact with patients exhibiting violent behavior differently based on several factors such as experience. Better communication, information and an empathic treatment of could lessen the risk of violent behavior and help stave off violent behavior. Conclusion: The most common risk factors for violence in the emergency department are waiting times, alcohol and / or drug affected patients and patients with psychiatric illness. Good communication, information and empathy can reduce the risk of violence or averting violence.

Bakgrund: Alla patienter är oroliga inför anestesi då de förlorar kontrollen över sin kropp. De önskar ha en bra kontakt med anestesisjuksköterskan för att kunna förmedla sina behov. Informationsbehovet är dock olika för alla patienter, vissa vill veta allt medan andra vill få sparsamt med information. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inför och under anestesi. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie av bearbetat material. Resultat: Anestesisjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att se patientens behov för att kunna skapa trygghet, likväl som att ha en bra kommunikation. Tidsbrist var dock vanligt förekommande vilket skapade hinder i mötet med patienten. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna vill utföra ett bra arbete, men då patienterna och verksamheten ofta ställer motstridiga krav krävs en ständig avvägning för att avgöra vad som är bäst här och nu. / Background: All the patients are apprehensive prior to anesthesia, due to the fact that they lose control of their bodies. The patients desire good contact with the nurse anesthetist, in order to convey their needs. The need for information vairy for all the patients. Some require detailed information, while others only sparingly need information. Aim: The aim of the study is to describe nurse anesthetists experience in meeting the patients prior and during anesthesia. Method: A systematic qualitative literature study of published materials was conducted. Results: The nurse anesthetists believe that it is important to see the patients needs, in order to be able to build a sense of security, in addition to good communication. The common obstacle is shortage of time, which affects contact with the patient. Conclusion: The nurse anesthetists feel a need to perform good work. But the patienten och the administration often make conflicting demands, which means that a constant consideration is needed to decide what’s best here and now.

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten. Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys. Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras. Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten. / The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters. Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis. Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed. Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet. Dock framkom främst hämmande faktorer som påverkar kommunikation med patienter kring sexualitet. Den främsta barriären visade sig vara att sjuksköterskorna inte tar sig tid att diskutera sexualitet. Den näst främsta barriären var att sjuksköterskor har en förförståelse att patienter inte förväntar sig att sjuksköterskor ska bemöta sexualitet. Andra barriärer var relaterade till kultur, kunskapsbrist, komplexiteten i att kommunicera om sexualitet samt sjuksköterskans upplevelse av ansvar. Diskussion: En stor barriär som kan tänkas ligga till grunden för sjuksköterskors attityder är brist på utbildning. En väsentlig aspekt för att kunna tillhandahålla professionell omvårdnad är en god sjuksköterska-patientrelation, vilket kräver kunskap och erfarenhet. Genom träning och utbildning i bemötande av sexualitet kan sjuksköterskan erhålla kunskap och verktyg, vilket kan främja kommunikation. En framträdande barriär var nivå av bekvämlighet relaterat till att sexualitet sågs som tabu och därmed för privat att samtala om. För att kunna bemöta sexualitet krävs att sjuksköterskorna själva anser att sexualitet är en viktig del i omvårdnaden, och då kan förmedla att sexualitet är ett passande och tillåtligt ämne att diskutera. / Background: Sexuality still includes a taboo in almost all societies, which may have contributed that the topic is relatively unexplored, despite the knowledge that sexuality is important for health and happiness. It is found that illnesses and medical conditions can have a negative impact on sexuality. In literature it is described how patients experience a lack of conversation and information about sexuality in the context of disease and medical conditions. Despite the acknowledged importance of sexuality for quality of life nurses often avoid or leave out a sexual anamnesis. Purpose: The purpose was to examine which factors that may facilitate or inhibit communication with patients about sexuality from the nurse's perspective. Method: A literature review which is based on ten scientific studies, both qualitative and quantitative, searched through the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Data analysis has been done in agreement with Friberg and inspired by Granheim and Lundman. Results: It was found that a good nurse-patient relation and good communication skills encourage conversation about sexuality. However, it emerged mainly inhibitory factors that affect communication with patients about sexuality. The main barrier proved to be that the nurses did not take the time to discuss sexuality. The second major barrier was that nurses have a preunderstanding that patients do not expect nurses to approach sexuality. Other barriers were related to culture, lack of knowledge, the complexity of communicating about sexuality and the nurse's perception of responsibility. Discussion: A major barrier that might form the basis for nurses' attitudes is lack of education. A key aspect for the provision of professional nursing is a good nurse-patient relation, which requires knowledge and experience. Through training and education in how to approach sexuality the nurse can obtain the knowledge and tools that can promote communication. A prominent barrier was the comfort level, related to sexuality seen as taboo and too private to discuss. In order to address sexuality nurses themselves need to believe that sexuality is an important part of nursing care, and then are able to communicate that sexuality is an appropriate and permissible subject to discuss.

<p>Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.</p><p>Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.</p><p>Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras.</p><p>Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten.</p> / <p> </p><p>The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters.</p><p>Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis.</p><p>Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed.</p><p>Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.</p>

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga. / Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.