No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år. Syfte Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård. Metod En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en induktiv ansats. Resultat Studiens deltagare beskrev olika faktorer som påverkade upplevelsen av den första tiden, dessa uppfattades både positiva och negativa. Detta kunde vara introduktionens betydelse, kunskapsprövning, ansvar, självtvivel, kollegors stöd och tidsbrist. Slutsats Upplevelsen av den första tiden ansågs utmanande både ur ett professionellt och personligt perspektiv. Ansvar, tidsbrist och nya arbetsuppgifter upplevdes som en stimulerande prövning. Kollegor och en allomfattande introduktion ansågs som viktiga komponenter i processen att utvecklas i den nya yrkesprofessionen.

Bakgrund Fetma är ett frekvent och ökande problem i både Sverige och världen som helhet. Fetma har flertalet konsekvenser både fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt. Då fetma är ett stort hälsoproblem kan det antas att de flesta personer inom hälso- och sjukvården kommer behandla patienter med fetma, då det påverkar samtliga organsystem. Goda kunskaper kring området krävs därför hos sjuksköterskan för att ge dessa personer bästa möjliga vård och förutsättningar för hälsa. Syfte Syftet med detta arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma. Metod Metoden litteraturöversikt användes i utförandet av studien. Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed) användes för att samla in relevant data. Totalt inkluderades 15 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Data analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat De inkluderade artiklarna gav upphov till kategorierna Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning. Samtliga av dessa omvårdnadsåtgärder var effektiva för att främja viktnedgång hos personer som lever med fetma. Slutsats Ur resultatet kunde slutsatsen om att sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnadssystemet dras. De tre huvudresultaten, Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning, visade att Motiverande samtal var mer effektivt än Livsstilskonsultationer utan en specifik samtalsmetodik. Hungerträning, som är en relativt ny metod, gav också goda viktminskningsresultat. För att få stopp på den uppåtgående trenden av fetmaepidemin bör alla dessa tre huvudresultat implementeras mer i den svenska sjukvården.

Bakgrund:Medkänsla och empati är en essentiell del i sjuksköterskeyrket. Compassion fatigue (CF) kan drabba sjuksköterskan när den emotionella utmaningen som yrket innebär blir för påfrestande och försämrar den egna hälsan. CF kan leda till en försämrad förmåga att ge en god och omsorgsfull vård till patienterna. Syfte:Att belysa compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. En induktiv ansats har tillämpats. CINAHL, PsycINFO och PubMed användes som databaser och genererade i 12 artiklar.  Resultat:Behålla balans mellan privatliv och arbetsliv, vikten av stödoch aspekter relaterade till vårdandetvar de tre huvudkategorier som kom fram. Sjuksköterskor löper en högre risk att drabbas av CF när arbetslivet påverkar privatlivet på ett negativt sätt. När sjuksköterskan inte kunde lindra patientens lidande eller när bristande stöd infann sig ökade också risken för CF. Adekvat stöd och det som ansågs givande med yrket kunde däremot motverka CF. Slutsats:CF påverkar sjuksköterskans eget välmående, vilket i sin tur kan leda till bristande vårdkvalitet. Att belysa begreppet och dess innebörd kan hjälpa att identifiera tecken på CF. En ökad kunskap kan leda till utveckling av personliga strategier och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården för att motverka CF. / Background:Compassion and empathy is an essential part of nursing. Compassion fatigue (CF) can happen to nurses when the emotional challenges in the profession is too much to handle which weakens their own health. CF can cause a compromised ability to provide a good and compassionate care.  Aim:To illuminate compassion fatigue from a nurse-perspective.  Method:A literature review with qualitative design. An inductive approach has been applied. CINAHL, PsycINFO and PubMed was used as databases and generated in 12 articles. Result:Three main categories appeared; keeping balance between work and personal life, importance of supportand aspects related to caring. Nurses run a higher risk of developing CF when the work affects their personal-life in a negative way. The risk for CF was also heightened when the nurse was not able to ease the patients suffering or if a lack of support occurred. On the contrary, adequate support and the rewarding parts of the profession could combat CF.  Conclusion:CF affect the nurses well-being which can lead to an inadequate care. Illuminating the phenomenon and its meaning can provide help to identify signs of CF. Increased knowledge can result in a development of personal strategies as well as an improvement in the healthcare system in order to prevent CF.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt slutar nästan var tionde sjuksköterska sitt jobb inom vården. Detta försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten och det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får dem att byta yrke. Syfte: Studien undersöker orsaker till varför sjuksköterskor väljer att lämna yrket inom en femårsperiod efter examen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem sjuksköterskor intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna ansåg att de fick för lite erkännande för det arbete de utför, att arbetsmiljön många gånger var undermålig och att möjligheterna till personlig utveckling var för dåliga för att de skulle fortsätta sitt yrke som sjuksköterskor. Slutsats: Det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskor väljer att byta profession men resultatet i denna studie visar att framför allt en förbättrad arbetsmiljö med ett uppmuntrande ledarskap och en minskad arbetsbelastning skulle ha ett positivt inflytande på sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen och deras vilja att stanna kvar i yrket.

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och varje år dör 800 000 människor på grund av suicid. Orsaker till suicid kan vara sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Sjuksköterskans förhållningssätt bör präglas av förståelse, medkänsla, en icke-dömande attityd och ett aktivt lyssnande.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och inställning till att bemöta suicidnära patienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar inhämtade från Cinahl, PubMed och Medline. Samtliga artiklar sammanfattades i en översiktstabell. Färgkodning och kategorisering användes för att identifiera likheter och skillnader i resultaten. Analysen upprättades utifrån två huvudteman och tre underrubriker.  Resultat: I resultatet utvecklades två huvudteman: Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande och Sjuksköterskans upplevda känslor. Tre underrubriker utvecklades under det första temat: Otillräcklig kompetens, Brister på vårdenheten och Faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskaper och färdigheter i att vårda suicidnära patienter. Hinder för att ge god vård beskrevs som brist på tid och resurser. Känslor som uppkom var ensamhet, osäkerhet och stress. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar i mötet med suicidala patienter. Det är av betydelse att sjuksköterskor får kunskap kring ämnet suicid för att vara förberedda i detta livsviktiga möte och för att kunna bidra till att det tabubelagda ämnet bryts.

SAMMANFATTNING Bakgrund En förvärvad kognitiv sjukdom (FKS) är ett hälsotillstånd som innebär en progressiv degeneration av kognitiva förmågor och förväntas öka kraftigt i framtiden. Orsaken till detta tillstånd kan härledas till vaskulära, neurologiska sjukdomar eller ha en multifaktoriell bakgrund. Personer som lever med en FKS drabbas av nedsatt kognitiv förmåga i olika grad. Det påverkar kommunikationen med andra människor, känna igen nära och kära samt orientera sig i olika situationer. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är grundläggande för att förstå varandra och för att sjuksköterskan ska kunnage en personcentrerad vård. Syfte Syftet var att beskriva strategier som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som har en förvärvad kognitiv sjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar, 11 artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på PubMed och CINAHL med relevanta sökordskombinationer medutgångspunkt i litteraturöversiktens syfte. Artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades ochinnehållet analyserades för att sammanställa resultatet. Två huvudkategorier och tio subkategorier skapades. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskrivs under huvudkategorierna; Personcentrerade strategier och kompensatoriska strategier. Strategier som presenteras undersubkategorierna är; bedömning av patientens kommunikationsförmåga, personligkommunikation och information, visa närvaro, ha tålamod och förmåga att lyssna.Betydelsen av icke-verbal kommunikation, validering av patienterna och hur musik och sång kan användas som kommunikation. Vikten av att sjuksköterskan kunde använda terapeutisk lögn, inte använda elderspeak till patienterna och hur tekniska hjälpmedel kan främja och underlätta kommunikationen. Slutsats Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor och vårdpersonal använder strategier som syftar till att kommunicera personcentrerat och olika kompensatoriskastrategier som validering av patienterna och icke-verbal kommunikation. Teorin; de tvårdande samtalet, kunde användas som grund i kommunikationen för att föra ett vårdande samtal och inte skada eller såra patienten. Litteraturöversikten kan tillföra kunskap om strategier och medvetenhet till omvårdnadsprofessionen för hur kommunikation med patienter med FKS kan utföras effektivt.

Det har under en längre tid funnits en stor vilja att under den perioperativa fasen ge patienter höga koncentrationer av syrgas med motiveringen att förbättra vävnadsperfusion och därmed den postoperativa återhämtningen. Nyare studier har påvisat de komplikationer vilka hyperoxygenering skulle kunna medföra i form av ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida patienter utsätts för hyperoxygenering peroperativt. Studien inkluderade 100 patienter och har genomförts genom en deskriptiv retrospektiv journalgranskning med tillägg av jämförande analyser mellan de undersökta operationsavdelningarna. Huvudresultat för studien var att samtliga undersökta operationsavdelningar hyperoxygenerade patienter under anestesi. För hela det undersökta underlaget uppmättes medelvärdet av parametern maximalt PaO2 till 30,7 ±11,7 kPa och medelvärdet av det genomsnittligt inspiratoriska FiO2 uppmättes till 45,5 ±7,6 %. Det högst uppmätta PaO2-värdet var vid en av de undersökta operationsavdelningarna 66,5 kPa. Slutsatsen vilken kan dras av denna studie är att patienter som undergår anestesi hyperoxygeneras till en nivå som visats innebära ökade risker och hyperoxygenering skulle potentiellt kunna vara ett större peroperativt problem än vad som idag är känt. / For a long period of time, there has been a great desire to provide high concentrations of oxygen in patients during the perioperative phase with the motivation to improve tissue perfusion and postoperative recovery. Recent studies have shown that hyperoxygenation may result in complications such as increased mortality and morbidity. The purpose of the present study was to investigate if patients are exposed to hyperoxygenation perioperatively. The study included 100 patients and was conducted through a descriptive retrospective journal review, with the addition of comparative analyzes between the investigated surgical departments. The main result of the study was that all investigated surgical departments hyperoxygenated patients under anesthesia. For the entire sample material examined, the average parameter of the substrate PaO2 was measured to 30.7 ±11.7 kPa, and the mean of the average inspirational FiO2 was measured to 45,5 ±7,6 %. The highest measured PaO2 value at one of the surgical departments being investigated was 66,5 kPa. In conclusion, the results from this study shows that patients undergoing anesthesia are presently being hyperoxygenated up to a level associated with increased risks, and that hyperoxygenation potentially is a greater peroperative problem than currently known.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen formar studenterna inför sin framtida profession som legitimerad sjuksköterska. Allmän omvårdnad är ett av sjuksköterskans arbetsområden, vilket innebär omvårdnadsaktiviteter som är viktiga för patienterna. Dessa innefattar till exempel hjälp med påklädning, mobilisering, personlig hygien och matning. Vårdpersonalens attityder till den allmänna omvårdnaden kan ha en påverkan på vårdkvalitén. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till att som sjuksköterska utföra allmän omvårdnad. Metod: En induktiv empirisk studie med en kvalitativ enkät användes. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna har både positiva och negativa attityder till att utföra allmän omvårdnad i sin framtida profession. Det anses inte vara en självklarhet huruvida allmän omvårdnad egentligen tillhör sjuksköterskans profession. Informanterna har stött på situationer där sjuksköterskan inte varit delaktig i den allmänna omvårdnaden och menar att det kan bero på deras attityd till ämnet, tidsbrist eller hierarki. Konklusion: Både positiva och negativa attityder till den allmänna omvårdnaden förekommer. Det är tydligt att den allmän omvårdnaden är ett problemområde och att framtida sjuksköterskors attityder till ämnet kan påverka framtidens hälso- och sjukvård / Background: The nursing education shapes students for their future profession as a licensed nurse. Basic care is one of the nurse's areas of work, which means nursing activities that are important to patients. These include, for example, help with dressing, mobilization, personal hygiene and feeding. The attitudes of care staff towards basic care can have an impact on the quality of care. Aim: To describe nursing students' attitudes to performing basic care as a nurse. Method: An inductive empirical study with a qualitative questionnaire was used. The material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Findings: The informants have both positive and negative attitudes to performing basic care in their future profession. It's not considered a matter of course whether basic care actually belongs to the nursing profession. The informants have encountered situations where the nurse hasn't been involved in the basic care and believe that it may be due to their attitude to the subject, lack of time or hierarchy. Conclusion: Both positive and negative attitudes to basic care occur. It's clear that basic care is a problem area and that future nurses' attitudes tothe subject can affect future healthcare