<p><strong>Bakgrund.<em> </em></strong>Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns. <strong>Syftet</strong> var att belysa hur sjuksköterskor kommunicerar med och smärtbedömer patienter.<strong> Metoden </strong>var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> </strong><strong>Resultatet</strong> mynnade ut i kategorierna relation och smärta. En förutsättning för en fungerande kommunikation var en god relation. Sjuksköterskor uppmärksammade patienternas signaler på smärta olika. Sjuksköterskor använde sig både av vetenskaplighet och beprövade erfarenheter och såg smärtbedömningen som en del av en större process. <strong>Diskussion.</strong> En tydlig kommunikation och adekvat information var en förutsättning för att patienterna skulle uppfatta omvårdnaden tillfredsställande.<strong> Slutsatsen </strong>Det fanns skillnader visade studien att kommunikation och bedömning gick hand i hand vid hanteringen av patienternas smärta.</p>

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. <strong>Metod: </strong>Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. <strong>Diskussion: </strong>Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. <strong>Slutsats: </strong>Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.</p></p>

<p>Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.</p>

<p>Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en preoperativ bedömning av nutritions- och vätskestatus. Sjuksköterskans kliniska bedömning har stor betydelse för hur patienterna klarar det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa användningen av evidensbaserad omvårdnad i samband med preoperativ fasta. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Ur resultatet framkommer det att genomsnittstiden för preoperativ fasta fortfarande är 11-14 timmar. De vanligaste orsakerna till varför evidensen brister är ostrukturerade operationsprogram och oklara riktlinjer. Enligt lagar och författningar, ska sjuksköterskor kritiskt reflektera över rutiner och arbeta evidensbaserat. Ytterligare forskning behövs angående vårdpersonalens följsamhet av riktlinjerna i Sverige, samt om tillämpning av omvårdnadsdiagnoser skulle bidra till att individanpassad omvårdnad prioriteras när det gäller den preoperativa fastans längd.</p>

<p>När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall. De anhöriga vill ha kontinuerlig information om patientens tillstånd och bra kommunikation mellan sig och vårdpersonalen. Utifrån sjuksköterskans perspektiv visas att hon/han använder sig av uppmuntran, stöttning, närhet och att främja välbefinnande som stödjande strategier för att tillgodose anhörigas behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan kan, genom kunskap om anhörigas behov, skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett bra samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga.</p>

<p>Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief.</p><p>Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse’s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.</p><p>Method: This literature study was based on scientific articles.</p><p>Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management. Five themes emerged: communication, support, distraction, information and education, pain assessment and evaluation. The nurse´s roles are acknowledged, and associated ethical dilemmas are presented. Knowledge about how to decrease pain and suffering by non-pharmacological means, improves the nurse´s possibility to manage difficult situations in patients with incurable cancer.</p>

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal. Kunskaper, attityder och utbildning hos vårdpersonal var relativt dålig men utbildning visade sig förbättra detta och i sin tur relationen. Diskussion: Vårdspersonal behöver mer utbildning för att kunna bemöta kvinnor som blir misshandlade bättre och på så sätt kunna hjälpa dem mer utförligt. Att upptäcka dessa kvinnor i tid kan förbättra hälsan hos deras barn. Slutsats: Forskning om utbildning behövs för att optimera stöd och upptäckt av dessa kvinnor.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Totalt har arton vetenskapliga artiklar värderats och klassificerats. Resultat: Patienter känner ofta skuld och oro då de förlorar kontrollen över sin kropp och blir beroende av hjälp, de upplever sig då som en börda både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. Diskussion: Patienter med ALS kan känna livskvalitet även fast de har en obotlig och dödlig sjukdom, det som bringar detta är stöd från familj och vänner. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor reflekterar över sjukvårdens sätt att bemöta dessa patienter, det kan bidra till positiva förändringar och gör att vårdpersonal känner sig trygg i sin roll.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en preoperativ bedömning av nutritions- och vätskestatus. Sjuksköterskans kliniska bedömning har stor betydelse för hur patienterna klarar det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa användningen av evidensbaserad omvårdnad i samband med preoperativ fasta. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Ur resultatet framkommer det att genomsnittstiden för preoperativ fasta fortfarande är 11-14 timmar. De vanligaste orsakerna till varför evidensen brister är ostrukturerade operationsprogram och oklara riktlinjer. Enligt lagar och författningar, ska sjuksköterskor kritiskt reflektera över rutiner och arbeta evidensbaserat. Ytterligare forskning behövs angående vårdpersonalens följsamhet av riktlinjerna i Sverige, samt om tillämpning av omvårdnadsdiagnoser skulle bidra till att individanpassad omvårdnad prioriteras när det gäller den preoperativa fastans längd.