Bakgrund: Världen ser allt fler naturkatastrofer i olika former och en allt större mängd människor, som lever i de mest utsatta områdena skadas eller dör. Sjuksköterskan har, i relation till de kritiska situationer som en katastrof innebär, en viktig roll att spela både prehospitalt, som varande bland de första på plats och peri hospitalt med uppföljning av patienternas vård. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten som görs i denna uppsats är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter drabbade av naturkatastrofer. Metod: En systematisk litteraturöversikt har valts som metod för att ta fram data och analysen av den samlade data har gjorts enligt fem steg presenterade av Whittemore och Knafl. Resultat: Sjuksköterskans roll i katastrofomvårdnad skiljer sig mellan länder utifrån olika lagar och regler. Sjuksköterskan beskrevs i flera studier ha en för de drabbade stöttande roll, innefattande att erbjuda information, vägledning och att utföra omvårdnadshandlingar så som triagering och förstahjälpen. En annan sida av rollen, utifrån det studerade materialet, är att erbjuda psykologiskt stöd till patienter samt koordinera vården och upprätthålla god kommunikation inom vårdteamet. Det framgick i flera studier vi analyserat att många sjuksköterskor kände sig otillräckligt förberedda på katastrofomvårdnad och samtidigt visade flera studier på en tydlig relation mellan katastrofberedskap och sjuksköterskans självförtroende. Slutsats: Vidare forskning inom katastrofberedskap behövs för att utveckla nya utbildningar för sjuksköterskors arbetsplatser, inom grundutbildningen och även på samhällsnivå för invånare, för att öka den generella beredskapen förkatastrofomvårdnad.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ansvar för och leder omvårdnadsarbetet självständigt, i team och i partnerskap med patient och närstående. Ett arbete som kräver stor kompetens med ett ansvar som lyder under flera lagar, däribland patientsäkerhetlagen. För en sjuksköterska är arbetsstress vanlig förekommande. Kronisk stress utan återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom kopplas till påfrestande arbetsförhållanden där de utmärkande arbetsplatserna främst är inom vård och skola. Utmattningens symptom kan leda till försämrat arbete, hög frånvaro och ökad personalomsättning vilket påverkar patientsäkerheten negativt i och med att patienten inte får den vård de behöver. Syfte: Syftet var att undersöka stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i relation till patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie baserad på sökningar gjorda i två vetenskapliga databaser PubMed och Cinahl. I litteraturstudien ingick 13 kvantitativa artiklar som analyserades utifrån en analysmetod av Kristensson (2014). Resultat: Analysen utgick från syftet och fann fem relevanta kategorier; Arbetsmiljö, Arbetsstress, Organisatoriskt stöd, Depersonalisation och Samband mellan utmattningssyndrom hos sjuksköterskan och vårdskador.  Slutsats: Arbetsstress, personalbrist, obalans mellan arbete och fritid samt organisatorisk stöttning kan vara avgörande faktorer för att sjuksköterskan utvecklar utmattningssyndrom och att patientsäkerheten påverkas.

Bakgrund: Sepsis drabbar årligen 49 miljoner människor världen över varav 11 miljoner insjuknade leder till dödsfall. För att skapa förutsättningarna att bota och minska dödligheten av patienter med sepsis krävs tidig diagnos och behandling av sjukdomen. Sjuksköterskan har oftast första kontakten med patienten och har centrala ansvaret att bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. Sjuksköterskan har stor betydelse vid identifiering och behandling av sepsis. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med sepsis. Metod: Litteraturstudien utformades från Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo vilket genererade i åtta artiklar, fem kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2023) granskningsmallar.   Resultatet: Databearbetningen genererade tre huvudteman Sjuksköterskans oro: identifiering och prioritering av sepsis, Teamarbetets betydelse för sepsisvården, Betydelsen av en fungerande organisation. Resultatet belyser att patientens status, teamarbete och organisatoriska faktorer påverkade det vårdande förloppet. Oro upplevdes relaterat till identifiering och prioritering. För ett förbättrat vårdförlopp var trygghet och stöd från teamet runt patienten viktiga aspekter. Tidsbrist och underbemanning skapade upplevelse av stress vilket påverkade sepsisvården negativt. Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor har olika upplevelser av att vårda patienter med sepsis. Upplevda svårigheter bör ses över för utveckling av sepsisvården till det bättre.

Bakgrund: Västvärlden har hög medellivslängd vilket inte bara innebär att människor är friska utan att de också finns många som lever med svåra sjukdomar och stort lidande. I Australien startades den Mobila Intensivvårds Gruppen, MIG-team för att minska dödlighet av akut sviktande patienter, som sedan infördes runt om i världen.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av den mobila intensivvårdgruppen (MIG-team) samt National Early Warning Score (NEWS), samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Beskrivande litteraturstudie. De inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen PubMed. Elva artiklar inkluderades som svarade på syftet. Artiklarna inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats.   Huvudresultat: Många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen var viktig. NEWS – National Early Warning Score sågs som ett viktigt verktyg för att effektivisera patientvården då kommunikationen blev snabb och exakt mellan sjuksköterskan och MIG-team. Detta ökade även patientsäkerheten genom att både hjärtstoppslarm och dödsfall har minskat. Sjuksköterskorna önskar överlag mer utbildning för att stärka den egna kompetensen. Det har påvisats att en del av sjuksköterskorna känner sig osäkra att hantera NEWS samt att de känner sig osäkra vid vilken tidpunkt de bör kontakta MIG-team. Osäkerheten skulle med största sannolikhet minska om de fick tillgång till mer utbildning samtidigt som det skulle stärka teamarbetet kring patienten. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade studierna var ett flertal intervjuer, en observationsstudie och datainsamlingar från olika dataprogram.   Slutsats: Kommunikation har visat sig ha stor betydelse både för att säkerhetsställa patientarbete och främja teamarbete i personalgruppen. Införande av NEWS och MIG-team runt om i världen har visats minska hjärtstopplarm och dödligheten på sjukhus, vilket skulle kunna motivera till ytterligare utbildning för sjuksköterskor i NEWS och MIG-team. / Background: In the west world it is a high life expectancy, which not only means thatpeople are healthy but that they also are many who are living with serious illnesses andgreat suffering. The Mobile Intensive Care Group (MIG team) started in Australia toreduce mortality from acute fragile patients, who then introduced around the world. Aim: To describe the nurse´s experiences of Rapid Response Team (MIG-team), andthe National Early Warning Score (NEWS), and to describe the data collection of theincluded articles. Methods: A literature study with descriptive design. The included scientific articleswere sought out in the PubMed database. Eleven articles were included who answeredthe aim. The articles included both qualitative and quantitative approach. Results: Many of the nurse´s concider that the communication was important. NEWSseen as an important tool to streamline patient care when communication was fast andaccurately between the nurse and the MIG- team. This also increased patient safety,which showed that both cardiac arrest alarm and deaths have declined. Nurses wishgenerally more education to enhance their skills. It has been demonstrated that some ofthe nurses feel insecure dealing with NEWS and that they feel uncertain when theyshould contact MIG -Team. The uncertainty would most likely decrease if they hadaccess to more education while it also would strengthen the teamwork around thepatient. Data collection methods in the included studies were several interviews, oneobservational study and data collection from various data programs. Conclusion: Communication has proved to be very important both to the collateralpatient work and promote teamwork in the personnel group. Introduction of NEWS andMIG teams around the world have been shown to reduce cardiac alarms and mortality inhospitals, which could warrant additional training in the MEWS and MIG team for thenurse´s.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att samtliga kvinnr bör screenas för våld i nära relation. Faktorer som hindrade sjuksköterskor från att utföra screening var; tidsbrist, brist på avskilt utrymme för samtal, otillräcklig utbildning och kunskap. Inställningar och attityd kunde vara avgörande för vilken hjälp och stöd som de våldsutsatta kvinnorna fick. Diskussion: Samtal i avskild miljö med kvinnor som misstänkts ha varit utsatta för våld i nära relation borde vara möjligt för sjuksköterskor. Det fanns ett ökat behov av kunskap för att kunna ge adekvat vård till kvinnor som utsatts för våld i nära relation, vilket borde tillgodoses av arbetsgivaren. Slutsats: Att medvetandegöra sjuksköterskor om våldsutsatta kvinnor kan bidra till kunskap , förbättra hjälp och stöd till dessa kvinnor. Förbättringar behövs inom området, till exempel riktlinjer och vårdprogram, som kan utgöra ett värdefullt stöd för sjuksköterskor.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig aspekt inom hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskors ansvar att göra patienterna delaktiga i sin egen vård och behandling. Forskning lyfter vikten av att göra patienten delaktig i vården och hur delaktigheten främjas. Samtidigt lyfts hindrande faktorer som gör att patientdelaktigheten inte alltid fungerar i verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens delaktighet; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod:En allmän kvalitativ litteraturstudie med strukturerad informationssökning utfördes. Resultat: I resultatet redovisas en sammanställning av tio kvalitativa artiklar och ur analysen framkom fyra teman: Ömsesidig relation och engagemang, delad makt och kompetens, tid och förmåga och andra hindrande och främjande faktorer. För att patientdelaktighet ska fungera krävs det ömsesidig respekt och en god relation mellan sjuksköterska och patient. Något som visade sig påverka patientmedverkan var tidsbristen hos sjuksköterskorna men även den fysiska eller kognitiva förmågan hos patienten. Konklusion: Patientdelaktighet förespråkar en jämställd relation mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns bidragande faktorer som utgjorde hinder till patientdelaktighet. Patienters brist på kunskap gällande hälsan hade negativ effekt eller hindrade patientensmedverkan. Något som upplevdes otillfredsställande var den begränsade tiden som sjuksköterskorna hade att ägna till patienterna då andra arbetsuppgifter också krävde tid. / Backgroud: Patient participation is an important aspect in healthcare. It is the nurses' responsibility to involve patients in their own care and treatment. Research raises the importance of involving the patient in care and how participation is prometed. At the same time, hindering factors are raised that mean that  patientparticipation does not always work in reality.Aim: The aim of the study was to describe the patient's participation; from the nurse's perspective. Method: A general qualitative literature review with structured information retrieval was performed. Results: The results present a compilation of ten qualitative articles and the analysis revealed four themes: mutual relationship and engament, shared power and competence, time and ability and other hindering and promoting factors. For patient participation to work, mutual respect and a good relationship between nurse and patient are required. Something that affect patient participation was the lack of time among the nurses but also the physical or cognitive ability of the patient. Conclusion: Patient participation advocates an equal relationship between nurses and patients. The nurses experienced that there were contributing factors that constituted obstacles to patient participation. Patients' lack of knowledge about health had a negative effect or hindered patient participation. Something that was unsatisfying was the limited time that the nurses had to devote to the patients as other tasks also required time.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem såväl som ett stort lidande för den enskilda individen. Många som lider av långvarig psykisk ohälsa är i behov av hemsjukvård där sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda och stötta patienten till hälsa. När patientens hem blir sjuksköterskans arbetsmiljö förändras relationen och sjuksköterskan kan stöta på utmaningar som inte förekommer inom slutenvård. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från olika kommuner har innehållsrika och varierande beskrivningar av upplevelsen av att vårda i hemmiljö inhämtats. Det framkom tydliga teman i analysprocessen som visar hur komplext det är att bedriva psykiatrisk vård i hemmiljö. Det är inte en självklarhet att sjuksköterskan får lov att utföra sitt arbete eller ens blir insläppt i patientens hem. Vårdrelationen blir då avgörande för kvaliteten och innehållet i vården. Patienten måste känna tillräckligt med tillit till sjuksköterskan för att ta emot vård och sjuksköterskan behöver känna sig trygg nog för att träda in i patientens privata sfär och utföra sitt arbete ensam bakom stängda dörrar. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa omständigheter genomsyras av stor respekt för patientens integritet, en holistisk människosyn, ödmjukhet inför allas olikheter, empati, utsatthet och flexibilitet inför en ständigt föränderlig arbetssituation.

När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.