Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd där hjärt- och lungräddning (HLR) är första behandlingen. På sjukhus är det sjuksköterskor som oftast är först på plats vid ett hjärtstopp och behandlar patienten. Närstående rekommenderas att närvara under HLR och sjuksköterskor har ansvaret över dem, däremot har sjuksköterskor sällan tid för dem då deras fokus är på patienten.  Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av närståendebevittnad HLR i sjukhusmiljö.  Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ ansats användes. Analysen är genomförd utifrån en integrerad analys där underkategorier och kategorier har bildats.  Resultat: Utifrån artiklarna identifierades tre kategorier där brist på tid och personal var en stor faktor till att implementera en stödperson. Närstående hade inflytande på hjärt- och lungräddningen genom att exempelvis vara ett störande moment för sjuksköterskor. Det kunde även vara en känslomässig situation för både sjuksköterskor och närstående.  Slutsats: Det finns ett stort behov av en stödperson som ska ta hand om närstående och deras behov. Det är av vikt att stöd ges efter händelsen till närstående och teamet. Mer tydligt definierade riktlinjer är av vikt då det kan förbättra omhändertagandet av närstående.

Bakgrund Att leva med psykossjukdomar kan innebära en rad effekter för patienter. Förlust av kognitiv funktion, olika typer av hallucinationer och avtrubbade affekter för att nämna ett fåtal. En konsekvens till dessa symtom kan vara förlusten av det sociala samspel och den kontakt som relationen mellan vårdad och vårdare kräver. För patienter innebär psykossjukdomar på många sätt en ökad utsatthet. För att minska denna utsatthet behöver patientens egna resurser stärkas för att öka dennes känsla av sammanhang . Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar för att stödja patientens egna resurser i syfte att minska utsatthet vid vård av psykossjukdomar. Metod Litteraturöversikt som genomfördes i databaserna Cinahl Complete, Psykinfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades. Resultat Resultatet visade att för att öka patienternas känsla av sammanhang så måste sjuksköterskor arbeta för att stärka tre komponenter. Patienterna behöver få information av sjuksköterskan för att förstå sin situation men också verktyg för att kunna ta till sig den givna informationen. Sjuksköterskor kan med hjälp av mindfulness och Therapeutic body wraps hjälpa patienter att hantera sina känslor och den situation de befinner sig i. Slutsats Sjuksköterskan kan genom sitt arbete stärka patienters egna resurser för att minska utsatthet på flera sätt. Viktigt är att patienten skall vara så delaktig som möjligt för att inte utsattheten skall öka ytterligare.

Bakgrund Syftet med överrapportering är att genom kommunikation förmedla viktig och relevant information om patienten. Överrapportering sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare inom sjukvården, att den är strukturerad och tydlig är viktigt för patientsäkerheten.Sjuksköterskans överrapportering vid skiftbyte är en riskfylld aktivitet ur ett patientsäkerhetsperspektiv därför är det viktigt att sjuksköterskan är utbildad i att använda sig av kommunikationsverktyg vid sin överrapportering. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten. Metod I denna litteraturöversikt inkluderas 15 utvalda vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and allied Health Literature [Cinahl] och analyseras utifrån en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningunderlag. Resultat Av resultatet framgår det att sjuksköterskans upplevelse av överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig, i resultatet framgår det att muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. Sjuksköterskan behöver utbildning i vårdanpassade kommunikationsverktyg för att överrapporteringen ska bli tydlig och strukturerad. Slutsats Sjuksköterskan upplever att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behöver sjuksköterskan utbildning i kommunikationsverktyg. / Background Handoff between shifts is a risky activity from a patient safety point of view. The metaparadigm of nursing is based on four basic concepts; Nursing, human, health and environment. Common to the four basic concepts is that they all talk about the importance of good communication. The purpose of over-reporting is to communicate important information about the patient through communication. Handoff takes place between professional groups, units and healthcare providers. The Patient Safety Act exists as protection against damage to care, if communication is inadequate it can have consequences for patient safety. Aim Nurse ́s experiences of the importance of handoff for patient safety Method A literature review was conducted and 15 selected scientific articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the current study. The scientific articles were analysed on the basis of an integrated analysis and reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment form. Results The results of the study deal with three themes that are the basis for good over-reporting these are; clarity, structure and teamwork. Based on the results, it appears that the nurse felt that overreporting is important for patient safety. The form of over-reporting is important and the result shows that oral over-reporting is advocated by the nurse, but for this to be successful, a structure and clarity are required. In order to achieve a structure and clarity, the nurse needs training in communication tools. Conclusions Based on the results, it appears that overreporting is important for patient safety from the nurse ́s point of view. The form of over-reporting is essential and the results show that oral over-reporting is advocated by the nurse. In order for this to be successful, structure and clarity are required. This in turn calls for nurse training in communication tools.

SAMMANFATTNING Bakgrund  En person som drabbas av stroke kan uppleva omvälvande känslor av förlust och minskad autonomi. Många drabbade personer tappar hoppet om att en förbättring kan ske vilket kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är därför viktigt att belysa hur sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete med strokedrabbade patienter kan stödja friskfaktorer och därmed öka hopp hos patienterna för att uppnå ett snabbare tillfrisknande.    Syfte  Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stimulera friskfaktorer för att öka känslan av hopp hos en person som drabbas av stroke.   Metod  En semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med sex sjuksköterskor verksamma inom den somatiska slutenvården i Stockholms län.    Resultat  Studiens resultat tydliggör sjuksköterskans hoppfrämjande arbete som består av att skapa en känsla av delaktighet hos patienten vilket uppnåddes genom att främja samverkan samt respektera patientens önskemål. Resurser hos patienten identifierades och stimulerades genom att resurserna togs tillvara i ett stödjande klimat, likaså poängterades tillgängligheten gentemot anhöriga. Motivation var ytterligare en viktig faktor i omvårdnadsarbetet och vikten av att identifiera förlust av motivation framkom likväl som värdet av uppmuntran för att öka hopp hos patienten.   Slutsats  Sjuksköterskans förutsättning för att arbeta med friskfaktorer och öka hopp avgjordes av patientens delaktighet och resurser samt att arbetssättet var motiverande med utgångspunkt i det friska hos patienten. Även de anhöriga ansågs vara en resurs och skulle inkluderas i omvårdnaden.    Nyckelord: Friskfaktorer, Hopp, Sjuksköterskans arbete, Stroke

SAMMANFATTNING Bakgrund Eutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede. Metod En litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text. Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi. I övriga Europeiska länder rådde stora skillnader gällande inställningen till eutanasi. Faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning till eutanasi var yrkeslivserfarenhet, ålder, kön, arbetsplats och religion. Genom att skapa tillit hos patienten, utveckla en god kommunikation och ge god palliativ vård kunde omvårdnaden leda till att patienten tog tillbaka sin önskan om eutanasi. Slutsats Sjuksköterskors inställning till eutanasi påverkades av flera olika individuella faktorer. Även lagar och förordningar i de länder sjuksköterskorna var verksamma i visade sig ha inverkan på sjuksköterskors etiska och moraliska reflektioner i ämnet. Genom att som sjuksköterska se patienten ur ett holistiskt perspektiv kunde omvårdnaden leda till att patienter tog tillbaka sin önskan om eutanasi.

Bakgrund: Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan skada. Spädbarn har förmåga att känna smärta och är dessutom känsligare för smärtstimulering än äldre barn och vuxna. Smärta hos spädbarn kan få allvarliga konsekvenser och bör därför uppmärksammas och behandlas. Sjuksköterskan kan bedöma spädbarnets smärta genom att använda sig av smärtbedömningsverktyg. Riktlinjer fastslår att smärtbedömning av spädbarn ska ske med smärtbedömningsverktyg och att smärtan ska bedömas och dokumenteras regelbundet då vitala parametrar registreras. Utöver detta har sjuksköterskan etiska och moraliska åtaganden som innebär att hon ska hantera och lindra patienters smärta. Syfte: Syftet med studien är att beskriva i vilken utsträckning sjuksköterskan använder sig av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn samt vilka faktorer som påverkar denna användning. Metod: En litteraturstudie valdes som metod då den ansågs bäst kunna besvara studiens syfte och ge det bredaste och mest tillförlitliga resultatet. Vetenskapliga artiklar hittades via sökning med vedertagna sökord i databaser och genom manuella sökningar. Efter kritisk granskning av artiklarnas innehåll och kvalitet inkluderades slutligen 19 artiklar i resultatet. Resultat: Studier visade att sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn varierade men generellt sett var användningen låg. Det fanns stora skillnader mellan sjuksköterskornas rapporterade användning av smärtbedömningsverktyg och den dokumenterade användningen. Faktorer som påverkade sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg var sjuksköterskans utbildning/kunskap, arbetssituation, administrering av analgetika, förekomst av riktlinjer för smärtbehandling, journalens utformning, sjukhusets karaktär, tillgång till smärtexpertis samt barnets diagnos/ingrepp och ålder. Slutsats: Många faktorer påverkar sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg. Men trots kunskap om dessa faktorer och trots införandet av riktlinjer och utbildning är sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn generellt sett liten. För att öka användningen av smärtbedömningsverktyg är det viktigt att sjuksköterskan ser verktygen som en del i den rutinmässiga omvårdnaden av spädbarnet.

Introduktion/bakgrund: Preoperativ ångest definieras som ett obehagligt tillstånd med oro och spänning inför operation. Upp till 80 procent av alla vuxna preoperativa patienter lider av preoperativ ångest. Preoperativ ångest har visat sig vara förknippat med intraoperativa komplikationer samt ökad postoperativ sjuklighet och mortalitet.Det är sjuksköterskans ansvar att tillämpa omvårdnadsinterventioner för att motverka preoperativ ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017). Databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed användes vid litteratursökningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Forsberg och Wengström (2017) granskningsmallar. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod tio kvantitativa artiklar. I databearbetningen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier av omvårdnadsinterventioner. Resultat: Litteraturstudiens resultat grundades på tio kvantitativa artiklar. Huvudkategorierna av omvårdnadsinterventionervar avslappning, bild och ljud samt information. Slutsats: Avslappningsövningar, bildspel utan musik eller i kombination med musik, självvald eller förutbestämd musik, naturljud, verbal information samt videoinformation är omvårdnadsinterventioner vilka sjuksköterskan kan tillämpa till patienter med det komplexa ohälsotillståndetpreoperativ ångest. Variationen av omvårdnadsinterventioner är gynnsamt då sjuksköterskan kan tillgodose sig dessa för kunskapsutveckling samt kunna anpassa omvårdnaden utifrån den enskilda individens behov. Vidare forskning om omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest behövs dock.

Bakgrund: Hjärtstopp kan ske varsomhelst. Patienter som drabbas av hjärtstopp behöver omedelbart hjärt- och lungräddning, medicinska åtgärder och defibrillering. Sjuksköterskor arbetar i team när de vårdar en patient med hjärtstopp. Det krävs god kommunikation och samarbete när hjärt- och lungräddning utförs. Vid ett hjärtstopp upplever sjuksköterskan stress vilket påverkar situationen.   Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av stress i samband med hjärt- och lungräddning. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt utifrån 10 valda vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod som analyserades enligt Friberg. Artiklarna var hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fyra kategorier etablerades; externa stressorer, intrapersonella stressorer, interpersonella stressorer och hantering av stress. Slutsats: Stress i samband med hjärtstopp upplevdes av samtliga sjuksköterskor oavsett utbildning eller erfarenhet. Flertal stressorer som påverka hur sjuksköterskan upplevde den akuta situationen och olika metoder för att förebygga samt hantera stressen blev tydliga. Rutiner och riktlinjer behövs för akuta HLR-situationer och kontinuerlig utbildning och träning inom HLR ökar sjuksköterskans förmåga samt självförtroende. Utbildning för stresshantering blir av vikt för att undvika långvarig påverkan.

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat:  Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning.  Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

Bakgrund: Kommunikationen mellan en sjuksköterska och patient är en central faktor för att uppnå en god vård världen över. Språkbarriärer har en stor påverkan på kommunikationen samt möjligheten att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterskan och patienten är i behov av att kommunikationen fungerar för att sjuksköterskan ska kunna ge en så god och adekvat omvårdnad som möjligt till patienten. Vid en bristfällig kommunikation äventyras patientsäkerheten som kan resultera i allvarliga konsekvenser.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter där ett gemensamt talat språk saknas inom hälso- och sjukvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har analyserats med hjälp av Fribergs fyrastegs analysmodell (2022).   Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier med fem underkategorier. Huvudkategorierna var Språkbarriärer var en utmaning, Patientsäkerheten äventyras och Tillämpa kommunikationsstrategier med underkategorierna; Att ha brist på kunskap, Att ha en otillräcklig informationsöverföring, Tillämpa tolk, Tillämpa kroppsspråk samt Tillämpa digitala hjälpmedel och visuellt stöd.   Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor var införstådda i de utmaningar som fanns i att kommunicera med patienter där ett gemensamt talat språk saknades. Sjuksköterskor berättade att de sökte fler strategier och mer kunskap om hur de ska kommunicera vid språkbarriärer. En förbättrad kunskap skulle därmed resultera i en säkrare vård både för patient och sjuksköterska.