Bakgrund: Alla människor har rätt till en bra sista tid i livet med ett gott människovärde och att avsluta sin sista tid i livet på ett fridfullt sätt och med en värdig död. Tidigare studier inom ämnet påvisar att det finns bristande kunskap hos sjuksköterskor som påverkar patientens smärtlindring negativt. Syftet: Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring för patienter livets slutskede. Metoden: Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativ data som grund med en systematisk sökning i databasen CINAHL. Totalt valdes 17 artiklar ut och kvalitetsgranskades. De utvalda artiklarna lästes igenom och därmed formades strukturerade huvudkategorier med underkategorier som var gemensamma för dessa artiklar.  Resultatet: Det framkom att sjuksköterskan ansåg att ett väl fungerande vårdlag krävdes för att genomföra en god omvårdnad samt mer tid för att kunna utföra en god omvårdnad i livets slutskede med ett positivt resultat. Ingen ska behöva dö ensam och med onödig smärta. Därför behövs mer forskning kring ämnet för att utveckla och kvalitetssäkra den palliativa omvårdnaden samt omvårdnaden i livets slutskede. Utbildning inom områden som kommunikation, smärta och smärtlindring bör ges till alla som arbetar med patienter i livets slutskede. Kurser i smärtlindring bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning men även på arbetsplatserna för att kunna upprätthålla en god kunskapsnivå och som sjuksköterska vara uppdaterad i ämnet. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens, kunskap samt engagemang för att kunna ge patienter i livets slutskede en god vård. Sjuksköterskorna lyfter hur viktigt det är med kompetens och kunskapsutveckling inom ämnet för att som sjuksköterska kunna bemöta behovet av smärtlindring för patienterna i livets slutskede.

Bakgrund och problemformulering: Våld i parrelation är den formen av våld som drabbar kvinnor i störst utsträckning. Våld i parrelation innefattar bland annat fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som sker av en nuvarande partner eller före detta partner. Våldets konsekvenser är stora, både för patienten och samhället. Utbildning om våld i parrelation ingår idag i den svenska sjuksköterskeutbildningen, samt i yrket som sjuksköterska. Det är essentiellt att sjuksköterskan innehar ett öppet och nyfiket förhållningssätt för att uppmärksamma kvinnor som är utsatta för våld i parrelation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor där våldsutsatthet i parrelation kan misstänkas. Metod: I denna studie har en litteraturöversikt använts som inriktas på kvalitativa och mixade artiklar. Cinahl användes som databas för insamling av data. Färgmarkering användes vid analyseringen av resultatet där olika teman växte fram. Dataanalysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultat: Kunskap, attityder, rutiner, tid och resurser är faktorer som påverkar mötet med den misstänkt våldsutsatta kvinnan enligt sjuksköterskor, vilket medför att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet, vilsenhet, skuld, osäkerhet, rädslor och obekvämhet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta misstänkt våldsutsatta kvinnor är ett viktigt perspektiv att uppmärksamma då det skapar förutsättningar för att resurser, utbildning och tid prioriteras till sjuksköterskorna. Det i sin tur medför att patienten uppmärksammas och erhåller vård av god kvalitet.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten. En minskad arbetsbelastning anses även vara av stor vikt då sjuksköterskan tycks uppleva en stress under sin arbetsdag där administrativa arbetsuppgifter tvingas ta utrymme framför patientkontakten. Psykisk sjukdom och ohälsa tros i framtiden utvecklas till den näst ledande folkhälsosjukdomen och ett preventivt arbete, där en vårdande relation sätts i fokus, anses i mötet med denna patientgrupp vara av ytterst vikt för att i framtiden minska antalet suicidförsök och fullbordad suicid vilket anses ge en hållbar utveckling av samhället. Abstract: Society tends to meet the suicidal patient with a lack of understanding. The general taboo nature of the subject, as well as feelings of alienation is factors that lead patients to perceive their healthcare as inadequate. The purpose of this study is therefor to survey the experiences of nurses in their meetings with suicidal patients and to this end the authors have carried out literary studies of four qualitative and five quantitative articles. The analysis of the studies led to the conclusion that the nurse's perception of the patient, herself and her own competence greatly affect the patients’ healthcare experience. Additionally, the studies show that nurses are inclined to perceive their work as difficult when treatment does not have the desired effect and thereby categorize the patients similarly. The relationship between nurse and patient is of great importance for successful healthcare and this study shows the need for a broader education to provide the nurse tools to manage her preconceived notions and thereby provide better conditions for the suicidal patient. Nurses, in their stressful work environment, are often forced to choose between administrative duties and patient contact which highlights the need for a decreased work load. Mental illness is believed to become the next largest public health threat and a preventative approach, with focus on the nurse-patient relationship is central to effectiveness of suicide prevention. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem. Sjuksköterskorna inom primär och akutsjukvård har ett viktigt ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor i nära relation. Sjuksköterskorna ställs inför utmaningar i mötet med dessa kvinnor för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod en litteraturstudie som följer Polit och Becks niostegsmodell och med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Redovisas i två kategorier Komplexitet i vårdmötet och Arbetsmiljöns inverkan. Komplexitet i vårdmötet beskrivs i två underkategorier Att känna sig ambivalent, Känslomässiga reaktioner, Arbetsmiljöns inverkan beskrivs i tre underkategorier Utmaningar i det dagliga arbetet, Behov av tid och Behov av mer kunskap. Slutsats Sjuksköterskor känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, frustration och hjälplöshet kan uppstå. Behov av mer tid till personcentrering och kunskap ses som avgörande för att sjuksköterskorna ska kunna ge en god omvårdnad i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background Intimate partner violence is a global problem. The nurses in primary and emergency care have an important responsibility to identify intimate partner violence. The nurses are faced with challenges in meeting these women to be able to provide good nursing care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature study that follows Polit and Beck’s nine-step model with qualitative content analysis. Results Reported in two categories Complexity in the care meeting and the impact of the Work Environment. Complexity in the care meeting is described in two subcategories Feeling ambivalent, Emotional reactions, The impact of the work environment is described in three different subcategories: Challenges in the daily work, Need for time and Need of more knowledge. Conclusion Nurses feel inadequate in their professional role, frustration and helplessness arise. The need for more time and knowledge is seen as crucial for the nurses to be able to provide good nursing care in the meeting with women exposed to intimate partner violence.

Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter

Bakgrund: Eftersom sjukvård på sjukhus bedrivs 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan behövs således bemanning för samtliga timmar, skiftarbete är den mest förekommande arbetsmodellen. Sjukvården är sedan tidigare ansträngd där personal slutar för att undgå att arbeta skift. Skiftarbete är associerat med störd dygnsrytm. Sömnbrist, bristande återhämtning, samt fysiska och psykiska åkommor är följder av dygnsrytmsrubbningar. Sjuksköterskans arbetsområde är varierat och den främsta uppgiften innebär att skapa en säker och trygg relation till patienten. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad krävs även att den egna hälsan är god. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbete påverkar sjuksköterskans upplevelse av hälsa samt påverkan på arbetsförmågan. Metod: Designen som tillämpades var en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien innehåller tolv artiklar som har granskats och beskrivits. Resultat: Fyra teman identifierades och huvudfynden var att treskiftssystem gav mest negativ hälsopåverkan men att även tvåskiftssystem medförde konsekvenser. Skiftsystem kunde medföra nedsatt livskvalitet och negativ hälsopåverkan och sjuksköterskorna upplevde en oro över att begå trötthetsrelaterade misstag. Konklusion: Skiftarbete kan leda till hälsopåverkan på flera nivåer. Mest problematiskt tycks den begränsade tiden med familj och vänner vara, samt den bristande fritiden. Sjuksköterskor upplever trötthet som följd av skiftarbete vilket ger konsekvenser på och utanför arbetet. Ett globalt problem kan urskiljas vilket tyder på att problematik med skiftarbete inte kan antas vara individ- eller kulturellt baserat. / Background: Since health care is provided 24 hours a day, seven days a week, it requires around the clock staffing, shift work is the most common system. The health care system is already highly strained where personnel quit due to the complexity of shift work. Shift work is associated with disturbed circadian rhythm, lack of sleep and recovery. There are both negative physical and physiological effects due to disturbed circadian rhythm. The nursing profession is a diverse area of work and the main task is to provide a secure and safe patient care. Maintaining a good personal health is of key importance in order to provide patients with good nursing. Aim: To describe nurses experience of shift work and its impact on their health and work performance. Methods: The design of the study was a literature review. The review used twelve articles, which have been examined and described. Results: Four themes were identified and the main findings included that three-shift rotation was associated with negative health impact, however two-shift rotation also gave negative health consequences. Shift systems reduce quality of life and cause negative physical and physiological health. Nurses experienced concern regarding committing fatigue related mistakes at work. Conclusion: Shiftwork can cause health consequences on several levels. Most problematic seems to be the lack of time spent with family and friend. Nurses experience fatigue caused by shift work, which generate consequences at and outside of work. Since this seems to be a global issue it indicates that no individual or cultural association can be made.

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.

Introduction: Acupuncture is an ancient Chinese treatment. It is difficult to know what role the nurse performs during acupuncture in Sweden since no guidelines exist. Indications that patients appreciate receiving acupuncture justifies investigating nurses’ work in China. Good practice may be uncovered that could provide the basis for understanding, defining and promoting the nurses’ role in acupuncture in other countries. Aim: The aim of this study was to describe the nurses’ conception of their role in acupuncture therapy in an acupuncture clinic in Chengdu, China. Method: A descriptive qualitative study. Data collection by methodological triangulation from observations and interviews. Result: Results show that the role of the nurse is to perform practical procedures, support patients and have responsibility for hygiene. Conclusion: Nurses have an important role in acupuncture therapy to carry out treatment as well as caring for the patients and treating them as individuals.