Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir  lika.  Trots  att  syftet  var  att  fokusera  på  vårdpersonalens  upplevelser  och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

Bakgrund: I dagens samhälle med globalisering och en ökad invandring från andra länder så interagerar olika individer och grupper som inte har samma livsåskådning, tro ellervärderingar. Detta skapar ett ökat behov för en palliativ vård som är betydligt mer kulturkänslig, där sjuksköterskan och det multidisciplinära teamet kan bemöta både patienter från en annan kulturell etnicitet i ett palliativt skede och deras närstående på ett icke-dömande sätt. Konflikter och etiska svårigheter i omvårdnaden av dessa patienter kan riskera att påverka livets sista tid negativt. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskan och det multidisciplinära teamets utmaningar i mötet med patienter från en annan kulturell etnicitet i palliativt skede. Metod: Studien är genomförd som en induktiv litteraturöversikt. Femton artiklar inkluderades och en tematisk innehållsanalysen utfördes enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Fyra huvudteman utformades i resultatet. Resultatet visade på utmaningar i det palliativa mötet, i kommunikationen, kulturell kompetens och kulturella utmaningar med patienter från en annan kulturell etnicitet. I det palliativa mötet framkom det att ordet palliativ inte har någon tydlig översättning inom flera olika språk och kulturer, vilket försvårade för sjuksköterskan och teamets i deras arbete. Kommunikation visade att det var svårt att göra ett bra arbete när man multidisciplinärt team varken kunde förmedla eller få korrekt tolkad information gällande sjukdomen, symtom eller förlopp till patienten. En kulturell medvetenhet var av stor betydelse samt vikten av att en god kulturell kompetens inom hela teamet var av stor vikt för att kunna bemöta och ge dessa patienter från en annan kulturell etnicitet i palliativt skede och deras närstående en god vård. Slutsats: Det framkom att både sjuksköterskan och teamet upplevde svårigheter med att möta och vårda patienter från en annan kulturell etnicitet och deras närstående på grund av kommunikationshinder och kulturella skillnaderna. Resultatet påvisade också att det fanns stora brister i kommunikationen både gällande den språkliga delen och uttrycksdelen men att även den kulturella delen brister. Kunskaper gällande religion och kultur hos personalen samt teamet runt omkring patienten är otillräcklig. / Background: In society today with the globalization and increased immigration from other countries, different individuals and groups who do not have the same outlook on life, beliefs or values interact. This creates an increased need for palliative care that is significantly more culturally sensitive, where the nurse and the multidisciplinary team can respond to both patients from another cultural ethnicity at a palliative stage and their relatives in a nonjudgmental way. Conflicts and ethical difficulties in the care of these patients may have a negative effect on the last days of life. Aim: The purpose is to shed light on the nurse and the multidisciplinary team's challenges in the meeting with patients from another cultural ethnicity in a palliative phase. Method: The study is conducted as an inductive literature review. Fifteen articles were included, and a thematic content analysis was performed according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: Four main themes were formulated in the result. The result showed challenges in the palliative encounter, in communication, cultural competence and cultural challenges with patients from another cultural ethnicity. In the palliative meeting, it emerged that the word palliative doesn`t have a clear translation in several different languages and cultures, which made it difficult for the nurse and the team in their work. Communication showed that it was difficult to do a good job when a multidisciplinary team could neither convey nor get correctly interpreted information regarding the disease, symptoms or course to the patient. A cultural awareness was of great importance and the importance of good cultural competence within the entire team was of great importance to be able to meet and give these patients from another cultural ethnicity in the palliative care stage and their relatives a good care. Conclusion: It emerged that both the nurse and the team experienced difficulties in meeting and caring for patients from another cultural ethnicity and their relatives due to communication barriers and cultural differences. The results also showed that there were major shortcomings in the communication, in terms of the linguistic part and the expressive part, but that the cultural part was also short. Knowledge regarding religion and culture of the staff and the team around the patient is insufficient.

Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.