Introduktion: Den vanligaste proceduren för att ge ett svårt sjukdomsbesked är att läkaren sätter sig ner med patienten och anhöriga för att berätta om diagnosen, prognosen och behandlingen. Sjuksköterskan brukar vara närvarande under samtalet för att höra vad som sägs och för att kunna stödja både patienten och läkaren under samtalet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans roll i samband med svåra sjukdomsbesked till patienter och anhöriga. Metod: Vald metod är en litteraturstudie. Arbetet har följt Polit och Beck (2016) nio steg. Till litteratursökningen användes databaserna PubMed och CINAHL. Sex artiklar återstod efter granskningen. Resultat: Efter bearbetning av artiklarna visar resultatet av litteraturstudien att det svåra sjukdomsbeskedet utgör en gräns. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll kan delas in i två olika huvudkategorier med hänsyn till när i tiden de inträffar, tiden före sjukdomsbeskedet och tiden efter sjukdomsbeskedet. De två huvudkategorierna kan vidare delas in i två underkategorier, patientrelaterade faktorer och sjuksköterskerelaterade faktorer. Slutsats: Sjuksköterskan är delaktig i patientens svåra sjukdomsbesked både för och efter att patienten har fått beskedet. Det är många gånger en balansgång mellan patientens autonomi och mående. Vilket kräver att sjuksköterskan kan överbrygga kommunikationshinder och kulturella skillnader genom sin kommunikationskompetens.

SAMMANFATTNING Bakgrund Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats förmåga att förse kroppen med syresatt blod. Det kritiska läge som patienten befinner sig i kräver snabb behandling. Sjuksköterskans roll inom hjärtstoppsbehandlingen är komplex och kräver god kunskap om behandling. Vid ett hjärtstopp ställs sjuksköterskan inför flera svåra beslut, bland annat om anhöriga ska få möjlighet att närvara eller inte. Vid beslut om behandlingsbegränsning har läkaren huvudansvaret och beslutet skall tas i samråd med patienten. Om ett sådant beslut inte har diskuterats med patienten har sjuksköterskan en viktig roll att främja patientens åsikter. Syfte Att belysa sjuksköterskors kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om vården vid hjärtstoppsbehandling inom sjukvården. Metod En litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar från PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskors kunskaper om hjärtstoppsbehandling var bristfällig i samtliga studier men förbättrades efter utbildningsinsatser. Vid beslut om behandlingsbegränsning var sjuksköterskor inte involverade i den mån de önskade trots att fördelar sågs med en omvårdnadsaspekt vid beslutsfattandet. Riktlinjer för anhörignärvaro vid hjärtstopp saknades och åsikterna bland sjuksköterskor skiljde sig, dock var majoriteten av de tillfrågade positivt inställda till anhörignärvaro. Slutsats Kontinuerlig utbildning visade sig ha god effekt för att bibehålla en hög kvalité på hjärtstoppsbehandlingen. Att involvera sjuksköterskor i högre grad i beslutsfattandet om behandlingsbegränsning skulle leda till ett mer personcentrerat fokus och större hänsyn till patientens autonomi. Majoriteten av sjuksköterskorna är positiva till anhörignärvaro vid hjärtstoppsbehandlingen då de anser att det skulle gynna patienten, de anhöriga och vårdpersonalen.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys. Huvudresultatet var att respondenterna hade högst kunskap om hur fosfater påverkar kroppen med medelvärdet 7,6 poäng (76,4 %) och lägst kunskap gällande att överblicka ett dagsintag 5,7 poäng (57,5%). Mellan en till 20 sjuksköterskor vid varje hemodialysenhet responderade med ett medelvärde mellan 16.0 och 25,5 poäng, medelvärde för alla var 20,0 poäng. Slutsatsen var att hemodialyssjuksköterskor har mest kunskap då det gäller kroppen och minst kunskap i att överblicka ett dagsintag. Högre ålder, fler antal arbetsår som sjuksköterska och inom dialys resulterade i högre kunskapsnivå när det gäller kroppen. / The aim of the study was to describe hemodialysis nurses knowledge of phosphates, foods with high phosphate content and the ability to translate that knowledge into a daily intake. Method: The design was descriptive with comparative and correlative features. A self-designed questionnaire with knowledge questions were used and divided into three themes: the body, food and daily intake. A total of 19 hemodialysis units responded yielding a study group of 181 respondents. Statistical calculations was made for the compilation of the number of points per theme and correlation between gender, age, number of years as a nurse and years with dialysis. The main results was that the respondents had the highest understanding of how phosphate affects the body with the mean 7.6 points (76.4%) and lowest knowledge to overview a daily intake 5.7 points (57.5%). The hemodialysis units had an average between 16.0 and 25.5 points, total average was 20.0 points.The conclusion was that hemodialysis nurses have the highest knowledge about the body and the lowest knowledge to overview a daily intake. Hemodialysis nurses with higher age and more working years have greater understanding of the body.

Introduktion/Bakgrund: Substansmissbruk och -beroende är vanligt förekommande på ett internationellt plan och är ett växande problem världen över. Denna patientgrupp kräver ofta avancerad vård då användande av droger kan medföra stora konsekvenser och skador såväl fysiskt som psykiskt. En sjuksköterska arbetar utifrån styrdokument och riktlinjer, vilka ska ligga som grund och hjälpa sjuksköterskan att handla etiskt, evidensbaserat och kontinuerligt utveckla ny kunskap. Syfte: Syftet är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett substansmissbruk eller -beroende inom den somatiska vården.Metod: Studien är en litteraturöversikt där systematiska sökningar genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklar som valts ut är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den totala siffran artiklar som kom att användas i resultatet var tio stycken. Resultat: Tre kategorier identifierades när resultatet analyserades och färgkodades; Kunskapsbrist i vårdandet av substansmissbrukare, Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av substansmissbrukare samt Sjuksköterskans etiska ansvar; en tudelad känsla. Genomgående för alla kategorier i resultatet var att sjuksköterskor höll en negativ inställning/attityd till att vårda substansmissbrukare. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter såväl professionellt som privat i vårdandet av patientgruppen vilket bidrog till en tuff arbetssituation. Slutsats: Resultatet visade på en generell kunskap hos sjuksköterskorna, dock inte tillräcklig för att de skulle känna sig bekväma i vårdandet av substansmissbrukande och -beroende patienter.Vidare utbildning krävs för att bidra till en säker vård utan stereotypiska uppfattningar om patientgruppen.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem. Sjuksköterskorna inom primär och akutsjukvård har ett viktigt ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor i nära relation. Sjuksköterskorna ställs inför utmaningar i mötet med dessa kvinnor för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod en litteraturstudie som följer Polit och Becks niostegsmodell och med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Redovisas i två kategorier Komplexitet i vårdmötet och Arbetsmiljöns inverkan. Komplexitet i vårdmötet beskrivs i två underkategorier Att känna sig ambivalent, Känslomässiga reaktioner, Arbetsmiljöns inverkan beskrivs i tre underkategorier Utmaningar i det dagliga arbetet, Behov av tid och Behov av mer kunskap. Slutsats Sjuksköterskor känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, frustration och hjälplöshet kan uppstå. Behov av mer tid till personcentrering och kunskap ses som avgörande för att sjuksköterskorna ska kunna ge en god omvårdnad i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background Intimate partner violence is a global problem. The nurses in primary and emergency care have an important responsibility to identify intimate partner violence. The nurses are faced with challenges in meeting these women to be able to provide good nursing care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature study that follows Polit and Beck’s nine-step model with qualitative content analysis. Results Reported in two categories Complexity in the care meeting and the impact of the Work Environment. Complexity in the care meeting is described in two subcategories Feeling ambivalent, Emotional reactions, The impact of the work environment is described in three different subcategories: Challenges in the daily work, Need for time and Need of more knowledge. Conclusion Nurses feel inadequate in their professional role, frustration and helplessness arise. The need for more time and knowledge is seen as crucial for the nurses to be able to provide good nursing care in the meeting with women exposed to intimate partner violence.

Bakgrund: En av tre kvinnor utsätts för våld i en nära relation, detta har kommit att bli ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan i hela världen. Då sjuksköterskan oftast har det första mötet med patienten är det av stor vikt att sjuksköterskan besitter relevant kunskap kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt av sexton artiklar från hela världen. De databaser som används för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap gällande omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor samt att det saknades möjligheter till klinisk övning på att kunna vårda dessa kvinnor på ett adekvat sätt. Bristen på behandlingsriktlinjer från klinikens organisation var bidragande till bristfälliga omvårdnadsinsatser. Ännu en barriär som framkom ur resultatet var bristande beredskap inför mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Detta baseras på sexton vetenskapliga artiklar vilka sammanfattades i tre huvudteman; Attityder, förhållningsätt och stigmatisering¹, Brist på kunskap², Brist på utbildning och behandlingsriktlinjer³.Slutsats: Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer utbildning, kontinuerlig övning och tydliga riktlinjer för att på ett adekvat sätt vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. / Background: One out of three women are exposed to some type of intimate partner violence during a relationship. Since the nurse usually is the one having the first meeting with the patient it is out of great importance that the nurse has relevant knowledge about the care given to women exposed to intimate partner violence.Aim: The aim of this literature review is to describe nurses´ knowledge and attitudes of caring for women exposed to intimate partner violence (IVP).Methods: The method of this study were a literature review of sixteen articles from around the world. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed.Results: The result showed that nurses experience a lack of knowledge regarding the care of abused women and that there are no opportunities for clinical practice in being able to care for these women in an adequate manner. The lack of treatment guidelines from the clinic's organization contributed to inadequate nursing efforts. One more barrier emerged from the result were lack of preparedness for the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. This is based on sixteen scientific articles which were summarized in three main themes: Attitudes, approaches and stigma¹, Lack of knowledge², Lack of education and guidelines³.Conclusions: Based on the results of the study, it is concluded that nurses need more training, continuous practice and clear guidelines to adequately care for women who have been subjected to intimate partner violence.