Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kan leda till svåra komplikationer och död. Tidig identifiering och hantering är därför nödvändigt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma förändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur sjuksköterskan i sin roll kan identifiera sepsis och vad som kan bidra till att sepsis identifieras. Metod: Tio kvantitativa artiklar och en kvalitativ analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskans roll vid kommunikation och samarbete med andra i ett vårdteam, liksom kunskap om sepsis kan ha betydelse för tidig identifiering av sepsis. Genom evidensbaserade riktlinjer, protokoll och utbildning kan identifiering effektiviseras. Diskussion: Genom att sjuksköterskan kommunicerar via SBAR, deltar i multidisciplinära team, använder olika instrument och riktlinjer, medverkar i utveckling av protokoll samt ökar sina kunskaper via utbildning effektiviseras identifiering av sepsis. Slutsats: Denna litteraturöversikt pekar på brister som kan ses i sjuksköterskans roll vid identifiering av sepsis samt förslag på åtgärder som kan förbättra dem. Vidare forskning bör fokusera på sjuksköterskans roll i kombination med sepsis, utvärdera sepsisteam, samarbete vid simulering, upplevelsen av instrument samt utbildningsprogram. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund:Enligt Socialstyrelsen lider 20–40 procent i Sveriges befolkning av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan dels förvärra redan befintliga somatiska sjukdomar men dels även öka risken för fysiska sjukdomar eller skador, vilket innebär att patienter med psykisk ohälsa kommer att söka akutvård. Psykisk ohälsa är dock inte centralt i sjuksköterskeutbildningen, trots att Socialstyrelsen belyser i sin utredningvikten av att sjuksköterskor som ska vårda patienter med psykisk ohälsa har adekvat utbildning och att denna inhämtas i grundutbildningen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutvård. Metod:Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer på akuten vid två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var ”frustration”, ”otillräcklighet” och ”oro/rädsla”. Dessa kategorier speglar sjuksköterskornas upplevelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Mötet mellan patient och sjuksköterska på akutmottagningen leder inte alltid till ett bra vårdande möte då det finns brister i verksamheten och kunskapen inom psykisk ohälsa är bristfällig

No description available.

No description available.

Bakgrund Ofrivillig ensamhet är ett utbrett problem hos de äldre. Sjuksköterskor möter de äldre när de fått konsekvenser av den ofrivilliga ensamheten och bör därför kunna erbjuda åtgärder när den ofrivilliga ensamheten är grunden till ohälsan. Vald teoretisk referensram för arbetet är KASAM- Känsla av sammanhang, vilken belyser vikten av att befinna sig i ett sammanhang. Syfte Att belysa åtgärder för att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod Vald metod är systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Antalet inkluderade artiklar är 12 stycken, vilka är av kvantitativ och kvalitativ ansats, samt en mixed-method. Inkluderade artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades för att sedan analyseras utifrån utsagor, koder och teman, vilka diskuterades mot den teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visade tre teman; socialt sammanhang, internetanvändning och fysisk aktivitet. Slutsats Denna systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskan, genom stöd och motivation till att vara socialt aktiv, kan hjälpa den äldre till att uppleva en minskad känsla av ofrivillig ensamhet.

Migrationen till Sverige har ökat sedan 2015 och sjuksköterskan träffar idag fler patienter med olika språk och kulturella bakgrunder. Tidigare forskning visar på att missförstånd lätt uppstår i kommunikationen vid språkbarriär vilket medför att vårdkvaliteten försämras. Sjuksköterskans uppgift är att ge lika vård till alla och skapa en bra kommunikation och relation i vårdmötet för att en personcentrerad vård ska kunna ges. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa tidigare litteratur kring sjuksköterskans upplevelse av kommunikation i vårdmötet med migranter som har en språkbarriär. Metoden som används är en litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som hämtats ur databaserna Cinahl och Medline. Inklusionskriterier är vetenskapliga artiklar med sjuksköterskans perspektiv från öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier är artiklar med övrig vårdpersonals perspektiv och äldre migranter med en demenssjukdom. Resultatet visar på tre huvudkategorier och fem underkategorier. Kategori ett: Språkliga verktyg viktigt i kommunikation med migranter. Här beskrivs tolkens betydelse i kommunikation vid språkbarriärer samt vikten av den icke verbala kommunikationen. Kategori två: Kommunikationssvårigheter i omvårdnad vid språkbarriärer. Resultatet visar på språkliga utmaningar vid omvårdnadssituationer med patienter och anhöriga vid sjuksköterskans dagliga arbete. Kategori tre: Kommunikation med migranter upplevdes tidskrävande. Här beskrivs att sjuksköterskan upplever att kommunikation med migranter där en språkbarriär finns tar längre tid, krävde mer tålamod och att arbetsflödet vid omvårdnaden försämras. Diskussionen innehåller metodens styrkor och svagheter och den etiska medvetenheten. Vidare diskuteras resultatet mot tidigare forskning, myndigheter, studiens bakgrund och Leiningers teori som innebär att sjuksköterskans ska förstå de kulturella skillnaderna hos patienten och vårda patienter efter en holistisk syn.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en vanligt förekommande sjukdom som kan orsaka både somatisk och psykisk ohälsa. Det råder en stigmatisering av personer med substansbrukssyndrom i samhället och det finns därför en risk att dessa patienter upplever ett negativt bemötande inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har ett ansvar att arbeta utifrån vård på lika villkor och sträva efter en jämn fördelning av sjukvårdens resurser. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom somatisk och psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt användes som metod där tio vetenskapliga artiklar granskades. Databassökningar skedde i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Kvalitativa studier inkluderades och analyserades därefter enligt Fribergs metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; distanserad vård, kamp mellan värderingar och verklighet, utmaningar i vårdrelationen och kunskapsbrist. Resultatet visade att personer med substansbrukssyndrom kunde uppfattas som aggressiva samt manipulativa. Sjuksköterskor upplevde en känsla av frustration och osäkerhet i mötet med personer med substansbrukssyndrom och menade på att det krävs ett öppet och kreativt förhållningssätt. Det fanns ett behov av ökad kunskap och utbildning hos sjuksköterskor om hur patienter med substansbrukssyndrom bör vårdas. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori för mänsklig omsorg. För att kunna reducera stress hos sjuksköterskor behövs en trygg vårdmiljö, en förmåga att sätta gränser samt att sjuksköterskan värnar om sitt eget mående. För att hitta de bästa lösningarna för patienten borde sjuksköterskan använda sig av all sin inhämtade kunskap och individanpassa vården.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som i många fall leder till döden eller funktionsnedsättning för den som drabbats. Strokedrabbade upptar en stor del av vårdplatserna på svenska sjukhus. Livssituationen för de som drabbats blir ofta kraftigt förändrad med fysiska, psykiska och kognitiva nedsättningar och innebar ofta ett stort omvårdnadsbehov. Syfte: Studien syftade till att undersöka hur sjuksköterskor beskrev sina upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor hade en central roll i omvårdnaden och som koordinator i det multidisciplinära teamet skulle sjuksköterskor vara patientens ombud. Vårdmiljön uppgavs vara en viktig del i patientens återhämtning. Tidsbrist och brist på kunskap var hinder som påverkade omvårdnaden av strokepatienter negativt. Betydelsen av en god vårdrelation till patient och närstående betonades som en central del i patientens återhämtning. Sjuksköterskor upplevde att deras arbete kunde innebära att de ställdes inför svåra etiska dilemman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i omvårdnaden av strokepatienter. En anpassad vårdmiljö som utfördes i rätt kontext upplevdes vara betydelsefullt för att personcentrerad vård skulle kunna utföras. Sjuksköterskor beskrev att det kunde vara brist på resurser på deras arbetsplats och det kunde leda till att de ställdes inför värdekonflikter och etiska dilemman.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal anses vara den mest framträdande yrkesgruppen för en långvarig exponering av arbetsrelaterad stress. Detta har visats ge allvarliga konsekvenser för både den individuella hälsan och sjukvårdsorganisationen. Arbetsmiljön anses ha en stark korrelation till den upplevda stressnivån, där akutmottagningen anses som den mest påfrestande arbetsplatsen. Akutmottagningen karaktäriseras av en hektisk miljö, där sjuksköterskan ställs inför dagliga stressrelaterade utmaningar. Stressen påverkar sjuksköterskans hälsa negativt, vilket har påvisat ha en stark förbindelse med vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som inkluderas av nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna Cinahl samt Pubmed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar presenterades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: “Upplevda stressfaktorer i arbetsmiljön”, “Upplevda konsekvenser av stress” samt “Upplevd funktionell stresshantering. Underkategorierna var “Att känna sig begränsad”, ”att känna sig otillräcklig”, “att påverkas av omgivningen”, “fysiska och mentala påfrestningar”, ”en bristande vård”, “en obalans i privatlivet”, “emotionellt stöd” samt “att ta pauser och gå åt sidan”.   Slutsats:  Resultatet påvisade onekligen en stor upplevd arbetsrelaterad stress, där många angav arbetsmiljön som huvudorsak. Bristande stöd från organisationen framkom som en stor stressfaktor, specifikt i samband med traumatiska händelser. Teamarbetets betydelse lyftas fram som i samband med stresshantering, som påverkade hälsan i en positiv riktning. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten är starkt beroende av sjuksköterskans hälsa, då en mer god vård utförs.