Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskans omvårdnadsstöd till patienter med prostatacancer. En beskrivande empirisk studie valdes, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor. Datainsamlingen genomfördes med en enkät på en klinik på ett sjukhus i ett mellansvensk län. Svarsfrekvensen resulterade i 92,3 % vilket betyder att 24 enkäter besvarades. Huvudresultatet visade att de frågor sjuksköterskan mest tog upp berör hantering av bestående symtom i de nedre urinvägarna samt biverkningar. De ämnen som sjuksköterskan berörde minst var frågor gällande sexualitet och information om olika behandlingsalternativ. De flesta sjuksköterskor utgick från att någon annan gav information om olika behandlingsalternativ, oftast en läkare. Medan andra angav att den informationen inte ingick i sjuksköterskans kompetens. Frågor gällande sexualitet gjorde många sjuksköterskor obekväma. Därför väntade flera på att patienten skulle ta upp frågan. Det sjuksköterskorna ansåg sig vara bra på i sitt eget bemötande var att se hela patienten och inte bara diagnosen. Studien uppmärksammar att det finns områden där sjuksköterskan ger otillräckligt med stöd till patienter med prostatacancer och det är därför angeläget att vetskapen om detta problem lyfts fram. / The aim of this study was to examine and describe nurse’s support to patients with prostate cancer. A descriptive empirical study was chosen, containing both quantitative and qualitative questions. The data was collected through a questionnaire on a clinic on a hospital in a mid-Swedish county. A response rate of 92,3 % shows that 24 questionnaires were answered. The result showed that the questions nurses were most keen to raise were questions concerning managing consisting symptoms of the lower urinary tract and side effects. Subjects nurses least talked about were questions concerning sexuality and information about different treatments. Most nurses assumed that someone else raised these questions, mostly a doctor, while other satiated that the information was not included in the nurses’ qualifications. The questions about sexuality made many nurses uncomfortable and they waited for the patients to raise the question. What the nurse considered herself to be good at in her encounter with patients was that she saw the whole patient and not only the diagnosis.The study shows that there are areas where the nurses give patients with prostate cancer inadequate support and therefore it’s urgently that knowledge of this problem get highlighted.

Bakgrund Det finns barn över hela världen som behöver vårdas på sjukhus, enbart i Sverige rör det sig om 95 000 barn varje år. När barn vårdas på sjukhus medför det stora konsekvenser som drabbar såväl barnet som familj och närstående. Sjuksköterskan behöver därför erhålla kunskap för att kunna ge stöd och omvårdnad till både barnet och föräldrar i en svår situation. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans stöd då deras barn vårdas på sjukhus. Metod Det här arbetet använde sig av metoden litteraturöversikt. Till detta användes 15 artiklar och sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade på att föräldrar var i behov av sjuksköterskans stöd under barnets vårdtid. Sjuksköterskans stöd gavs i form av information, att föräldrarna fick vara delaktiga och att deras behov respekterades. Med hjälp av detta kunde en tillitsfull relation uppstå mellan parterna, vilket ledde till att sjuksköterskan även kunde ge stöd på en mer emotionell nivå. Det fanns dock föräldrar som inte fick utförlig information, exkluderades från att medverka i vården och som inte kände sig sedda av vårdpersonalen. Slutsats Föräldrar till barn som vårdas på sjukhus har olika behov av stöd. Till stor del handlar dessa behov om att få korrekt och utförlig information om vad som kommer att ske samt en kontinuerlig uppdatering av barnets sjukdomstillstånd. De flesta föräldrar uppskattar även en öppen och ärlig kommunikation samt att få vara med och påverka vården av barnet.

No description available.

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar två delar av tunntarmen. En autoimmun reaktion påbörjas vid intag av gluten (gliadin) som främst finns i sädesslagen vete, korn och råg. De sociala situationer som personer med Celiaki upplever är komplexa. Sjuksköterskans stöd till personer med Celiaki är viktigt för att bidra till en ökad livskvalité och kan även stödja till att bibehålla, främja och återfå hälsa. Syfte: Var att belysa personer med Celiakis behov av stöd ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteratur studie och åtta resultatartiklar framkom. Resultatartiklarna granskades, bearbetades och sammanställdes till tre teman. Resultat: De teman som framkom var: Sjuksköterskans stöd- Att vara en del av ett sammanhang, Sjuksköterskans roll- Att dela erfarenheter, Sjuksköterskans betydelse- Att ge stöd för personer med Celiaki. Det framkom från resultatet att personer med Celiaki påverkades både psykiskt och socialt och därmed i behov av stöd. Konklusion: Från resultatet framkom det att personer med Celiaki är i behov av stöd. En okunskap om sjukdomen från allmänheten påverkar personer med Celiaki i sociala sammahang. / Background: Celiac disease is an autoimmune disease that affects two parts of the small intestine. An autoimmune reaction is initiated by consuming gluten (gliadin) which is mainly found in wheat, barley and rye. The social situation that people with Celiac disease experience is complex. The nurse's support for people with Celiac disease is important to contribute to an increased quality of life and can also help maintain, promote and regain health. Purpose: To highlight people with Celiac disease's need for support from a nursing perspective. Method: The study is conducted as a general literature study and eight result articles appeared. The eight results articles was reviewed, processed and compiled into three themes. Results: The themes that emerged was: The nurse's support- To be part of a context, The nurse's role- To share experiences, The nurse's importance of providing support for people with Celiac disease. It emerged from the results that people with Celiac disease were affected both mentally and socially and thus are in need of support. Conclusion: The results showed that people with Celiac disease are in need of support. The lack of knowledge by the general public of the disease affects people with Celiac disease in the social context

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav. / It has been researched a lot of physical activity beneficial effects on the human body physically. Previously, there has been a natural part of treatment in psychiatry, which made the authors curious about how it can be highlighted in the care of people with mental disabilities. Aim: The purpose of this study was to describe the health benefits of physical activity for people with mental disabilities and nurse support through tutoring. Methodology: During the compilation of the results revealed that nurses can provide support through the Motivational Interviewing (MI) was of central importance. When the patient heard and build up their goals to be measurable with trained medical staff, but also through support of patient self-education and knowledge of the physical activity's positive impact on mental health. Conclusion: The nurse's approach to support and motivate people with mental disabilities to exercise physical activity was found to be several. Then it was important to the ruled and knew the different ways to motivate people with mental disabilities. Other important approaches were good care relationship, individualized exercise programs, and support and training in the health benefits that physical activity gave.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en del av egenvården för individer med diabetes mellitus typ 1. Upprätthålla en god glykemisk balans samt att inte drabbas av hypoglykemi beskrivs vara en svårighet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar individer med diabetes mellitus typ 1 att utföra fysisk aktivitet som en del av egenvården. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom: Kunskapsläget hos sjuksköterskan och individen, Förmåga att använda strategier samt Förekomsten av stöd till individer. Individer upplevde en rädsla för att drabbas av hypoglykemi vid fysisk aktivitet, och denna rädsla var starkt kopplad till de olika faktorerna kunskap, strategier och stöd. Dock upplevdes sjuksköterskans stöd bristfälligt. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att det fanns faktorer som påverkade individens utförande av fysisk aktivitet. Vidare forskning om faktorer som kan underlätta fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 1 är nödvändigt. Eftersom sjuksköterskan i undervisningen om egenvård ska kunna bidra med större kunskap, ett bättre stöd och bättre strategier för hanteringen av individens egenvård vid fysisk aktivitet. / Background: Physical activity is a part of self-care for individuals with diabetes mellitus type 1. To not suffer from hypoglycemia and to maintain a good glycemic balance is described to be of difficulty. Aim: The aim was to highlight the factors that affect individuals with diabetes mellitus type 1 to execute physical activity as a part of their self-care. Method: The study was carried out through a literature review with inductive approach. The result was based on nine papers. Result: Three categories emerged: Knowledge, Strategies and Emotional support. Individuals experienced a fear of hypoglycemia while doing physical activities. This fear was strongly related to different factors and the nurse’s support was perceived as inadequate. Conclusion: The literary study showed the factors that affected the individual's execution for physical activity. Further research about factors that can facilitate physical activity for individuals with Diabetes mellitus type 1 is necessary. This should be implemented in the nurse’s instruction to the individual to give a wider knowledge. Also, to give a better emotional support thus contributing to better strategies in handling the individual’s self-care with physical activity.