The aim of this thesis is to contribute to increased knowledge concerning students’ information seeking in an electronic environment. Using a qualitative approach; focus groups interviews, a total of nine nursing students were interviewed in two groups. The interviews were transcribed and analyzed with an analysis tool based upon Lucy Kuntz’s, Gary Marchionini’s and Carol C Kuhlthau’s models of the information seeking process. The analysis tool also takes into consideration the six factors Marchionini believes influence the individual in the process and directly affect it. The results show that the students’ information seeking is characterized by uncertainty and to some extent ignorance. Difficulties may arise throughout the process, beginning with the initial phrasing of the search query, even unto the retrieval of the information. The information seeking is influenced by the fact that the students’ almost exclusively use material they can access in full text directly. Furthermore the students do not readily search numerous databases. The search patterns within the subject itself and the teachers’ attitudes towards information seeking have a major impact on the students’ search behaviour. An important mission for the libraries in this context is to offer students adequate education on how to search for information. In order to achieve this, an extended and improved collaboration between libraries and teachers is necessary.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. RESULTAT: Resultatet visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade både positiva och negativa attityder. Positiva attityder visade på empati till patienterna medan negativa attityder ledde till sämre vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna. Resultatet delades in i fem kategorier; attityder, utbildning, rädsla, empati och värderingar. DISKUSSION: Studien visar att det finns stora kunskapsluckor, vilket leder till rädsla och negativa attityder. Utbildning visade sig ha positiva effekter på attityder. SLUTSATS: För att öka vårdkvalitén hos patienterna så bör det satsas på mer utbildning om hiv/aids till sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6. Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38). Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska. Endast 15,8 % (n = 6) av deltagarna kunde tänka sig att arbeta inom geriatrik som första jobb efter erhållande av examen. Endast 26,3 % (n = 10) av deltagarna ansåg att geriatrisk omvårdnad var lika intressant som annan klinisk verksamhet. Flera av studenterna ansåg att arbetet med äldre var monotont, långsamt och fysiskt krävande. Tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad (Fisher’s test p = 0,021). Kön och ålder kunde inte associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Slutsats: Endast tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Anledningarna till varför sjuksköterskestudenterna inte ville arbeta inom geriatrik samstämmer med tidigare svenska resultat. Vidare studier avseende vad det är för faktorer som gör annan klinisk omvårdnad mer tilltalande för sjuksköterskestudenter erfordras. Dessa bör identifieras och integreras i geriatriken i syfte att göra geriatrisk omvårdnad mer attraktivt för sjuksköterskestudenter.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och människor som lever med hiv. Ett ytterligare syfte var att granska undersökningsgrupperna utifrån urval och bortfall i de valda artiklarna som ingick i studien. Föreliggande studie har en deskriptiv design och omfattar 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att negativa attityder förekom i varierande utsträckning bland sjuksköterskestudenter i alla världsdelar. Detta trots att majoriteten av deltagarna i studierna var positivt inställda till vårda och behandla människor som lever med hivrelaterad sjukdom. Faktorer som visade sig kunna påverka attityder var ålder, arbetslivserfarenhet, kunskap om hivrelaterad sjukdom och att personligen känna någon som lever med hiv. Det framkom även ett samband mellan land, kultur och sjuksköterskestudenternas attityder. Studenterna visade sig ofta ha negativa attityder vilka grundades på okunskap och rädsla vilket frekvent ledde till stigmatisering av patientgruppen. Det visade sig att det fanns en kunskapsbrist hos studenterna och att få hade tillfredsställande kunskap om hivrelaterad sjukdom och dess smittvägar. Slutsatsen är att sjuksköterskestudenter under sin utbildning ej får tillräcklig kunskap kring hivrelaterad sjukdom vilket kan resultera i negativa attityder, samt svårigheter att möta människor som lever med hiv. Detta kan leda till att den blivande sjuksköterskan kan uppleva otrygghet inför patientmötet. / The purpose of this study was to describe nursing students' attitudes towards HIV- related illness and people living with HIV. A further aim was to examine the study groups on the basis of selection and non-response in the selected articles that were included in the study.  The study has a descriptive design and is based on 13 articles with both quantitative and qualitative approach. The results showed that negative attitudes were present in varying degrees among nursing students in all continents. This result was found, despite the fact that the majority of the participants in the studies were positive to nurse and treat people living with HIV- related illness. Factors that appeared to influence attitudes were age, work experience, knowledge of HIV - related disease and knowing someone living with HIV. There was also a connection between country, culture and nursing students' attitudes. The students were often found to have negative attitudes which were based on lack of awareness and fear which frequently led to stigmatization of the patient group. It turned out that there was a lack of knowledge among the students and that few had adequate knowledge of HIV - related disease and its transmission routes. The conclusion is that nursing students during their training does not get sufficient knowledge about HIV - related illness. This can result in difficulties to meet people living with HIV when the aspiring nurse may experience insecurity in meeting the patient.

No description available.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman. Endast artiklar med hög vetenskaplig kvalité inkluderades. Resultat: Missuppfattningar kring smittvägar påträffades hos sjuksköterskestudenter. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg utbildningen kring HIV/AIDS som bristfällig. Överlag uttrycktes empati och medlidande för patienter med HIV/AIDS men även förekomst av stigmatisering och rädsla påvisades. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter skulle välja att inte vårda patienter med HIV/AIDS om möjligheten fanns. Faktorer som påverka kunskap och attityder både positivt och negativt framkom. Diskussion: Bristfällig kunskap samt attityder påverkar omvårdnadsarbetet. Genom Travelbees omvårdnadsfilosofi påvisas vikten av kunskap samt den egna attitydens betydelse för omvårdnaden. Slutsats: Okunskap är en stor bidragande faktor till bristfälliga attityder. Forskning kring om det förekommer brister i sjuksköterskeutbildningen kring HIV/AIDS behövs för att kunna säkerställa en god vård till dessa patienter. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bör reflektera över den individuella attityden till HIV/AIDS.

Bakgrund: För att erhålla titeln sjuksköterska i Sverige måste studenten gå en treårig universitetsutbildning. Teoretiska och praktiska färdigheter ska läras för att tillgodose patientsäkerheten. De praktiska färdigheterna lärs i form av verksamhetsförlagd utbildning och lärande på kliniskt träningscenter. Allt eftersom sjuksköterskeyrket blivit mer komplext av olika anledningar upprättats allt fler kliniska träningscenter där studenterna spenderar mer och mer tid av sin utbildning för att få möjlighet att sammanfläta teori och praktik i en trygg lärandemiljö. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse av lärande på kliniskt träningscenter. Metod: Uppsatsen var en litteraturstudie av vetenskapliga kvalitativa artiklar och innehållet har analyserats med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskestudenternas upplevelser av att lära på kliniskt träningscenter var att de där kunde få sina känslor medvetandegjorda i en säker miljö, vilket ökade deras självförtroende. De kände sig mer förberedda inför sitt kommande yrke när de fick kommunicera och integrera teori och praktik i en anpassad miljö, det ledde till en ackumulerad kunskap. De upplevde också en förståelse för vikten av reflektion. Slutsats: Att som sjuksköterskestudent få träna på olika färdigheter på kliniskt träningscenter genom att lära i en säker miljö, få en förståelse för reflektion och att integrera teori och praktik bidrog till ökad kunskap, säkerhet och trygghet för studenten samt ökade patientsäkerheten vilket kan minska patientens lidande och främja välbefinnandet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Hälsoskillnader där psykisk ohälsa hos specifika och mer utsatta grupper är vanligt. De svårigheter och utmaningar som en person med psykisk sjukdom möter, kan omfatta hela dennes liv. Konsekvenserna av sjukdomen genomsyrar ofta både arbetsliv, inkomst, sociala relationer samt självkänsla. Föreställingar kring patientgruppen föder ett stigma kring psykiska sjukdomar och personerna drabbade av sjukdom. Samhällsnormer kan bidra till att människor som är avvikande från denna, inte accepteras socialt. Det är något som ofta drabbar individer med psykisk sjukdom vilka också kan behöva möta ytterligare motgångar om också vårdpersonal likt sjuksköterskor har föreställingar kring patientgruppen. Självstigma för personen med psykisk sjukdom följer ofta i spåren av samhällets stigmatisering. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters föreställningar om personer med psykisk sjukdom. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete, med 15 inkluderade artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod vilka analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter. Slutsats Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter.