• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1978
  • 19
  • Tagged with
  • 1997
  • 1328
  • 1204
  • 839
  • 430
  • 414
  • 411
  • 356
  • 354
  • 332
  • 307
  • 263
  • 258
  • 253
  • 235
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården : En intervjustudie

Eriksson, Jennifer, Olsson, Marianne January 2014 (has links)
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början. De flesta deltagare var överrens om att motiverande samtal kan användas på de flesta patienter och att det fungerar bra vid förändringsarbete. Motiverande samtal hjälpte sjuksköterskan att sätta patienten i centrum och att lyssna på patienten. Deltagarna jämförde även motiverande samtal med rådgivning och kom fram till att motiverande samtal är en bättre kommunikationsmetod. Slutsatsen som drogs utifrån studien var att deltagarna upplevde motiverande samtal som ett positivt verktyg, både för dem själva och för patienterna. Deltagarna använde inte motiverande samtal i sin helhet utan använde delar av motiverande samtal i sitt arbete. De upplevde att en fördjupning inom motiverande samtal behövs för att bli mer säker på metoden.
132

Sjuksköterskors upplevelser & erfarenheter av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar

Carlsson, Sofia, Johansson, Evelina January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna ta över patienternas kontroll och på grund av det kände sjuksköterskorna att patienterna var manipulerande. Upplevelser av att patienterna hade sig själv att skylla och att det var deras eget fel att de hade ätstörningar uppfattades också av vissa sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor upplevde även att de fick vidta en mammaroll kring omvårdnaden bland dessa patienter. Sjuksköterskor upplevde att behandlingen kring patienter med ätstörningar var en utmaning och känslor som frustration uppkom. Sjuksköterskorna kände också att de inte kunde hjälpa patienterna tillräckligt på grund av utbildning- och kompetensbrist samt resursbrist. Den terapeutiska relationen var en grund för att förstå patientens psykiska ohälsa. Viktiga egenskaper för sjuksköterskan att ha var acceptans, hopp, empati och förståelse. Erfarenheter att föräldrarna skulle vara delaktiga i vården kom fram i föreliggande litteraturstudie.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar. Vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska poängterades eftersom det underlättade individens tillfrisknande. Sjuksköterskor bör se till hela patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt, eftersom ätstörningar påverkar individernas livskvalitet. Den största utmaningen sjuksköterskor upplevde var kunskaps- och resursbrist.
133

Stressfaktorer som påverkar de nyutexaminerade sjuksköterskornas under sitt första år som verksamma

Andreou, Anette, JANOLS RENGEBORG, JOHANNA January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.
134

Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med sepsis : en intervjustudie / Nurse's experience of caring for patients with septicemia : an interview study

Bylund, Lina, Salo, Karmen January 2014 (has links)
Bakgrund  Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Patienter som har drabbats utav en sepsis behöver, precis som patienter som har drabbats utav hjärt- och kärlsjukdom och ett trauma, akutsjukvård. I nuläget hamnar sepsis i skymundan och diagnosen behöver få ett bättre fokus för att ge ökad kunskap. Sjuksköterskan är den person som inom hälso- och sjukvård träffar patienten i ett tidigt vårdskede. Då begynnande sepsis har diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp är det av största vikt att sjuksköterskan har en klinisk blick och erhåller goda kunskaper om tecken och observation relaterat till sjukdomen.   Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård vid sepsis  Metod  Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Halvstrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma inom två olika vårdavdelningen genomfördes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys låg till grund för dataanalys.  Resultat  I resultatet framkom totalt fem kategorier. En av de utformade kategorierna var Behandling där sjuksköterskor uppfattade att det är av största vikt att ha kunskap om observation av tidiga tecken och symtom vid sepsis. Sjuksköterskorna beskrev att det är angeläget att inleda tidig behandling på akutmottagningen. I kategorin Kunskap kom det fram att sjuksköterskorna tyckte att de hade fått otillräcklig kunskap om sepsis i sin grundutbildning. Samtliga sjuksköterskor hade fått sin kunskap om diagnosen genom vidareutbildning och yrkeserfarenhet. I kategorin Profession talade sjuksköterskorna om att ett gott samarbete är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna förklarade att det är av största vikt att personalen har en god kommunikation mellan varandra och att det finns riktlinjer att följa. I kategorin Patientkommunikation beskrev sjuksköterskor om vikten av bra kommunikation med patienten och dess närstående. Omvårdnad är en kategori som belyser sjuksköterskors erfarenheter om omvårdnadens olika dimensioner och dess betydelse för vården.  Slutsats  Resultatet visade att erfarenhet och kunskap är väsentligt för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. En tidig behandling av sepsis är av största vikt. Detta kan uppnås genom ett gott samarbete och tydliga riktlinjer. Personcentrerad omvårdnad har en central roll i behandlingen.
135

Många resurser - ändå ensam: Hur nyutexaminerade sjuksköterskor i Sverige upplever och hanterar påfrestningar under första året i yrket : En kvalitativ intervjustudie

Hedblom, Kristoffer, Sund, Frida January 2014 (has links)
Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats. Känslan av att vara oförberedd var den största påfrestningen. Kollegornas stöd var den viktigaste faktorn för att hantera detta, men även annat stöd både på och utanför arbetsplatsen spelade stor roll. Sjuksköterskorna arbetade även mycket med att själva acceptera och anpassa sig till den nya situationen, och de använde även metoder för att ta kontroll och fokusera på det värdefulla i arbetet. Sjuksköterskornas upplevelser kunde sammanfattas under temat Många resurser – ändå ensam. De strategier sjuksköterskorna använde för att hantera påfrestningarna kan sorteras in under komponenterna Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet i Aaron Antonovskys teori om Känsla av Sammanhang. Som slutsats konstateras att såväl sjuksköterskeutbildningen som arbetsplatserna kan utvecklas för att bättre tillgodose de behovsjuksköterskor har under första året i yrket.
136

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en specialmedicinsk vårdavdelning

Adolfsson, Anna, Efverström, Anna January 2011 (has links)
Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser bildade fyra huvudkategorier: mötet med patient och anhöriga, problem och svårigheter, möjligheter till förbättring och positiva faktorer. Dessa kategorier delades in i elva underkategorier. Slutsats: Det som sjuksköterskorna upplevde som mest framträdande i mötet med patienter i palliativ fas var att relationen präglades av respekt för patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskornas ambition var att ge vård av god kvalitet men strukturella hinder som t.ex. brist på tid och begränsade lokaler upplevdes som svårigheter. Utbildning och handledning i palliativ vård efterfrågades vilket skulle kunna vara utvecklande och stödjande för sjuksköterskorna.
137

Afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika

Finnkvist, Elin January 2013 (has links)
Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman. Resultat: Brist på kunskap samt sjukvårdspersonals attityder och resurser påverkade omvårdnaden av HIV/AIDS- patienter. Bristande kunskap om HIV/AIDS och frånvaro av fortlöpande utbildning gjorde att sjuksköterskorna kände rädsla både för att vårda patienterna och för att själv bli exponerade. Diskussion: Sjuksköterskans attityder mot att vårda patienter med HIV/AIDS påverkades av utbildningsnivån, vilket indikerar på att det krävs högre utbildning för att vårda dessa patienter. För att patienter med HIV/AIDS skulle få en god omvårdnad krävdes inte enbart kunskap om sjukdomen utan även kommunikation för att bilda en relation mellan sjuksköterskan och patienten.  Slutsats: Mer utbildning och resurser skulle förmodligen leda till förändringar av sjuksköterskornas attityder, och minska deras rädsla för exponering.
138

Alla sjuksköterskor bör vara HIV-sjuksköterskor

Larsson, Maria, Danielsson, Sandra January 2013 (has links)
No description available.
139

Omvårdnad av patienter med tuberkulos : - en integrerad litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser / Nursing of patients with tuberculosis : an integrated literature study of nurses` experience

Håberget, Kristin January 2021 (has links)
Bakgrund: Tuberkulos är en av en mest spridda sjukdomarna i världen, men finns främst i Afrika och Asien. Det finns botemedel mot tuberkulos men ändå avlider över en och en halv miljon människor av tuberkulos varje år. Omvårdnaden av patienter smittade med tuberkulos är numera den primära behandlingen och det är sjuksköterskor som har ansvaret för omvårdnaden. Därmed är det av stor vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av tuberkulossmittade patienter, för att belysa hur deras kunskap och kompetens ska kunna tas tillvara. Syfte: Att belysa sjuksköterskor upplevelser av omvårdnaden med tuberkulossmittade patienter Metod: En integrerad litteraturstudie som följer Polit & Becks nio steg. Litteratursökningen söktes i två databaser, Cinahl och PubMed. Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa och tre kvantitativa studier. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever missnöje med sin arbetssituation på grund av flera olika orsaker. Brister i arbetsmiljön som bristande samarbete mellan personalen den organisation de arbetar för, samt bristande samarbete mellan kollegor. Sjuksköterskans arbetsplats är en arbetsplats med hög smittorisk och därtill råder det brist på flera olika faciliteter. Även gamla tankesätt som fortfarande är förankrade i flera samhällen försvårar sjuksköterskornas omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön är bristfällig, vilket anses leda till bristande omvårdnad, som genererar en låg vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplever även rädsla för att bli smittade med tuberkulos då de är en utsatt riskgrupp. Brist på flera faciliteter och brist på stöd från egna organisationen kan vara bidragande orsaker till sjuksköterskor rädsla för smitta. Sjuksköterskor upplevde också att omständigheter för vissa patientgrupper var en bidragande orsak till varför patienter hade svårigheter att fullfölja behandlingar.
140

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende

Asadpourzowj, Farzaneh January 2022 (has links)
Beskrivningen av självskadebeteende under 1960–1970 talet hade sitt ursprung för mestadels från psykiatriska vårdanstalter samt institutioner riktade mot människor från fängelser och med psykiska utvecklingsstörningar. Idag är självskadebeteende en större utmaning i hälso och sjukvården, och är vanligast förekommande hos yngre människor och minskar med åldern.

Page generated in 0.0517 seconds