Kroppsbehandlingar vilka utförs i syfte att förändra utseendet är i dagsläget inte reglerat i någon konsumentlagstiftning. Tvisterna prövas vanligtvis hos Allmänna reklamationsnämnden, som då tillämpar konsumenttjänstlagen analogt i den mån det är möjligt. Nämnden är dock begränsade att pröva ärenden som kräver medicinsk kompetens, vilket gör att de ärenden avvisas. I det fall den enskilde klassificeras som patient, finns det möjlighet att vända sig till Patientskadenämnden. Dock finns det personer som inte kan vända sig till varken Allmänna reklamationsnämnden eller Patientskadenämnden, då de inte anses vara patienter men deras ärende kräver medicinsk kompetens. Personen blir då istället hänvisad till allmän domstol. Det är en växande marknad med många aktörer och spridda regelverk. Inte sällan uppstår komplikationer, vilket en undersökning av Konsumentverket visade där cirka en tiondel av de tillfrågade hade upplevt komplikationer med sin kroppsbehandling. Ett antal utredningar har gjorts på området om hur en eventuell konsumentlagstiftning skulle kunna implementeras och vad som ska anses utgöra konsumenttjänster respektive hälso- och sjukvård. Vem som helst kan utföra kroppsbehandlingar, då det saknas krav på utbildning och kompetens. Denna uppsats har till syfte att utreda gällande rätt för en konsument som låter utföra en kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet, vilken nivå av utbildnings- och kompetenskrav som kan förväntas av en näringsidkare samt huruvida ett införande av en konsumentlagstiftning är nödvändigt.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of  influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.