Univ. St. Gallen, 2005. / Schriftliche Hausarbeit.

<p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats</p><p>Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler</p><p>Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay</p><p>Handledare: Mats Ekström</p><p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället?</p><p>Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys.</p><p>Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.</p>

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay Handledare: Mats Ekström Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället? Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys. Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.

Europ. Hochschulinst., Diss.--Florenz, 2003.

Kommunikationschefen på Röda Korset, Johan af Donner, förskingrade åtta miljoner kronor från både Röda Korset och Cancerfonden. Detta nådde till slut de svenska tidningarna som skrev om skandalen, främst under år 2009 och 2010. Den här uppsatsen undersöker hur Röda Korsets representanter kommunicerade om skandalen i svenska tidningar samt hur kommunikationen förändrades över tiden. Uttalandena i tidningarna analyseras med hjälp av teorier om image-reparation och kriskommunikation, för att få reda på vilka strategier som Röda Korset använde sig av. Uppsatsen undersöker även hur förtroendet – i form av medlemsantal och verksamhetsintäkter – påverkades av skandalen, genom en analys av Röda Korsets årsredovisningar och med teorier om förtroende och skandaler. Resultatet visar att den strategi som Röda Korset använde sig mest av var att framhäva organisationens goda sidor, vilket gjordes i 20 uttalanden. Kommunikationen förändrades lite över tiden, då förnekandet av handlingen skedde i början av perioden och skuldförflyttandet mot mitten och slutet. Strategin där organisationen erkänner sitt misstag och ber om förlåtelse skedde nästan uteslutande i slutet av undersökningsperioden. Andra strategier har varit representerade över hela perioden och inte visat på någon förändring över tiden. Medlemsantalet har sjunkit varje år från 2009 fram till 2014, och verksamhetsintäkterna sjönk från 2010 fram till 2013 då en liten ökning skedde. Intäkterna sjönk ytterligare året därpå. Enligt teorierna kan man konstatera att af Donner-skandalen var en moralisk förtroendekris samt en medieskandal. Det går inte att med säkerhet säga att Röda Korset fick ett minskat förtroende efter skandalen, men medlemstappet kan ha varit en konsekvens av att Röda Korset använde sig av ”fel” strategier vid kommunicerandet av skandalen.

<p>Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet.</p><p>Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.</p>

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo. The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4’s Kalla fakta, and how it affected people’s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods. One qualitative content analysis where the outcome has been developed by analyzing articles and television clips in four news media in Sweden and one quantitative survey in the form of a questionnaire study to investigate the confidence of the Zoo. Our main theories are the agenda setting theory, the principle of symmetry and Thompson theory of what a scandal is. Our theses are: How did Parken Zoo manage media after the examination of TV4’s Kalla fakta? How did this affect people’s confidence in the Zoo? The revelation by Kalla fakta and Parken Zoo's media management both created a temporary loss of confidence for the Zoo in the public opinion. This loss of confidence may be rebuilt in the next few years on condition that Parken Zoo play their cards right.

Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet. Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diplomarbeit, 2008

Universiẗat, Diplomarbeit--Hamburg, 2008. / Literaturverz. S. 130 - 141.