Bakgrund & Problem: Företag idag ställs inför nya krav om socialt- och miljömässigt ansvar och bedöms utefter deras förmåga att uppfylla dessa. Därmed har kommunikation och redovisning genom hållbarhetsrapporten blivit viktig. Om företagets CSR arbete och sociala ansvar överensstämmer med samhällets förväntningar kan företaget ses som legitim, men om dessa förväntningar inte efterlevs kan legitimiteten istället påverkas negativt. Företag använder sig utav kommunikationsstrategier för att legitimera sitt agerande och därmed är hållbarhetsredovisningen problematisk då den inte kan anses vara ett svar på att företaget uppfyller sin ansvarsskyldighet. Ytterligare problem med hållbarhetsredovisningen är att den utelämnar information som är betydelsefull för intressenterna. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen för mottagare av företagens hållbarhetsrapporter så de kan fatta beslut om företaget på ett mer kritiskt sätt. Metod: I denna studie används en kvalitativ metod genom att en innehållsanalys genomförs av fem företags hållbarhetsrapporter. Vidare används en kvantitativ metod för att genomföra frekvensanalys av företagets intressenter. Resultat: Resultatet visar att strategier för att behålla legitimitet används både innan och efterskandal, medan strategier för att reparera legitimiteten används efter skandal. Mer exakt är det behålla legitimitet på ett pragmatiskt sätt och reparera legitimitet på ett moraliskt sätt som är de mest använda strategierna i hållbarhetsredovisningarna. Därutöver visas även en koppling mellan pragmatisk legitimitet och de interna intressenterna. / Background and problem: Nowadays companies need to face the new requirement of social- and environmental responsibility and are assessed by how they fulfill these demands. Because of this communication and accounting through sustainability reports have been important. If the company's CSR work and social responsibility are in line with society's expectations it can be considered legitim, if the expectations do not comply the legitimacy of the company will drop. Consequently, companies use communication strategies to legitimize their actions, and because of this sustainability reporting can’t be seen as a way of transparency. Furthermore, sustainability reporting does omit information that is significant to its stakeholders.  Aim: The study aims to increase the knowledge of sustainability reports for receivers of the report to make better and more critical decisions.  Method: This study was conducted in a qualitative method, a content analysis was performed on five companies' sustainability reports. Moreover, a quantitative method was used for the frequency analysis of the company's stakeholders.  Conclusion: The result shows that strategies to maintain legitimacy are used both before and after the scandal, while strategies to repair legitimacy are used after the scandal. More precisely, maintaining legitimacy pragmatically and repairing legitimacy morally are the most used strategies in sustainability reporting. In addition, a connection between pragmatic legitimacy and the internal stakeholders is also shown.

The purpose of this essay is through a qualitative textual analysis, examine how Swedish sports journalism portrays two Swedish doping scandals in three Swedish newspapers and tabloids. This essay will, in its stage of analysis, relate to three relevant theories regarding scandals, nationalism and discourse. The first theory about scandals were appearing in all articles thanks to the five main points from the Thompsons theory. It was also noticed by the journalists’ use of words related to scandals. Billig’s theory about nationalism was also proved by the journalists and their articles through their disapproval of the two athletes doping. The discourse theory turned out to be a useful tool for the analysis of the articles. The theory made it possible to use different instruments to help the analysis Altogether, 34 articles were analyzed by a qualitative text analysis method. The result of the analysis found three main themes. First, the articles were written differently depending on when they were written. Secondly, every article about the athletes could, according to the scandal theory, be considered as a scandal. Last, journalists demonstrated nationalism through the absence of words such as Sweden or Swedish. Further, the studied material showed that the journalists are critical, scrutinizing, but also not impartial. The conclusion of studying the 34 articles combined with the theories and the method was that depending on what time and which athlete, the articles were written differently by the journalists. Lastly, the result showed that the previous research, although it showed that journalists are both objective or not, was relevant and proven in the essay.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skandaler där statliga myndigheter är inblandade skapas i relation mellan tryckta medier och myndigheters egna uttalanden. Detta görs utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv genom att undersöka vilka diskurser som konstrueras och fungerar konstituerande i skandalernas utveckling. Utöver den kritiska diskursteorin tar vi även hjälp av  teorier om intryckshantering och medialisering för att analysera empirin genom en kritisk diskursanalys. Metodvalet har gjorts på grund av dess anknytning till det kritiska diskursteoretiska perspektivet som ser diskurser och sociala praktiker som ömsesidigt konstituerande och konstituerade. Den empiri som analyserats är hämtad från de svenska dags- och kvällstidningarna Dagens Industri, Dagens Nyheter och Aftonbladet samt Transportstyrelsens och Pensionsmyndighetens egna uttalanden från respektive myndighets webbsida. Det huvudsakliga resultatet av studien var att myndigheter tenderar att svara efter den rapportering som sker i tryckta medier och anpassa sin kommunikation därefter. De tryckta medierna har därigenom makten att utmana och sätta diskursen kring det normbrott som skandalen innebär. En diskurs som myndigheterna därmed tvingas bemöta och utmana för att undvika att den egna verksamheten uppfattas som avvikande i förhållande till denna diskurs. / The purpose of this paper is to investigate how scandals involving government agencies are created in relation to print media and authorities’ own statements. This is done from a discourse theoretical perspective by investigating the discourses that are constituted and functioning in the development of scandals. In addition to the critical discourse theory, we also use theories of impression management and medialization to analyze the material through a critical discourse analysis. The choice of critical discourse analysis as the methodology has been made because of its connection to the critical discourse theory, which sees discourses and social practices as mutually constitutive and constitutional. The analyzed material has been taken from the Swedish daily and evening newspapers Dagens Industri, Dagens nyheter and Aftonbladet, and Swedish Transport Agency’s (Transportstyrelsen) and Pension Authority’s (Pensionsmyndigheten) own statements from the respective authorities website. The main result of the study was that authorities tend to respond to the reporting in print media and then adjust their communication accordingly. The printed media thus have the power to challenge and discourage the norm violation that the scandal implies. A discourse that the authorities are therefore forced to respond to and challenge to avoid their own activities being perceived as deviating in relation to this discourse.

The main subject in this research study is to try to understand the link between legitimacy upholding and CSR reporting, which in this case is sustainability reporting. In this research study we examine how companies’ legitimacy can be damaged by a scandal. This essay takes a closer look at 8 companies that have been through a scandal and this study aims to evaluate how and why they try to re-legitimize themselves after a scandal has happened. The study uses a qualitative content analysis where we have examined companies’ sustainability reports as a basis. We codified the sustainability reports are searched for underlying themes through an abductive analysis that could be used for evaluation. Our results suggest that organizations aim move from a symbolic to a substantial management style after a scandal with a concentration being on stakeholder appeals. Responsibility for the scandal can also deviate depending how big the scandals are as per our results. Our results are however highly anecdotal yet they provide a base for further research. Our results had been analyzed with the help of legitimacy theory, CSR in theory and stakeholder theory. / Huvudämnet i den här forskningsstudien är kopplingen mellan upprätthållandet legitimering av CSR och hållbarhetsredovisningen. I den här forskning studien undersöks hur företagens legitimitet kan skadas av en skandal. Uppsatsen tar en noggrannare titt på 8 företag som har varit med om en skandal och undersöker om och hur de försöker legitimera sig själv före och efter en skandal. Studien är skriven utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och använt företagens hållbarhetsredovisning som underlag till vårt studie i de här fallet. Vi har kodifierat hållbarhetsrapporterna där vi har sökt efter underliggande teman genom en abduktiv analys. Vårt resultat tyder på att organisationer siktar för att likna efter en substantiell managementstil efter en skandal, där fokus har varit att försöka tillfredsställa intressenterna. Ansvar över skandalen avviker beroende på hur stor skandalen är i hänsyn till vårt resultat. Resultatet i vår studie är anekdotisk dock får vi tillhandahålla en bas för vidare forskning gällande det här området. Vårt resultat har vi även analyserat med hjälp av teorin som vi har tillhandahållit, legitimitets teorin, CSR i teori och intressentteori.

rågorna kring företagens påverkan på klimatet, samhället och ekonomin blir allt viktigare. Även frågan gällande vad det leder till för konsekvenser när företag använder sig av okontroversiella metoder för att hänga med i utvecklingen och för att möta intressenternas intresse. Företag använder sig av greenwashing vilket innebär att de vilseleder intressenterna genom att påstå sig göra en sak men agerar på ett annat sätt. Detta för att upprätthålla intressenternas tillfredsställelse för stunden, vilket dock kan komma att skada företaget vid ett avslöjande. Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsredovisningar och hur de påverkas när ett företag varit inblandat i en greenwashingskandal. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och utgått ifrån företagens hållbarhetsredovisningar från året innan skandalen, året under, samt året efter som underlag. Studien fokuserar på totalt tre bolag, Telia, Volkswagen och Stora Enso. Vidare presenteras djupgående analyser som utförs med hjälp av en kodningsmanual som tar stöd i bland annat intressent- och legitimitetsteorin för vardera bolag, för att sedan mynna ut i en jämförande analys där paralleller dras mellan företagen. Studien mynnar ut i slutsatser kopplade till frågeställningarna om hur rapporterna förändras efter en greenwashingskandal. Delvis gällande vilken del intressenterna har i återuppbyggnaden av legitimiteten efter en skandal, samt hur ett företag arbetar för att återställa sin legitimitet efter en skandal. Resultatets innehåll består av information från totalt nio hållbarhetsrapporter som sedan ska besvara frågeställningarna. Analysen konstaterar att företagen anstränger sig för att bibehålla sin legitimitet, vidare framkommer det även att de vill nå ut till sina intressenter och poängterar att de är viktiga för företagen. Flera förändringar presenteras till följd av skandalen, och företagen försöker vara transparenta för att skapa legitimitet. Det framkommer även att greenwashing förekommit i alla berörda skandaler. I slutsatsen fastställs att en viss grupp av intressenter har en speciell roll i uppbyggandet av legitimiteten efter en skandal, vilket är de anställda. Vidare menar studien att antagandet om att hållbarhetsrapporterna genomgår stora förändringar efter en uppmärksammad greenwashingskandal stämmer. / Corporations' impact on the climate, the society and the economy are issues growing bigger day by day. When the corporations use unconventional methods that might not always be according to the books to keep up with the development but also with their stakeholders, what happens then? The corporations use greenwashing to keep their stakeholders satisfied but later get hurt by it. This article aims to analyze sustainability reports and how they are impacted by a scandal that are caused by it using greenwashing. It is a qualitative study focusing on Telia, Volkswagen and Stora Enso's sustainability reports the year prior to, the year during and the year after the scandal was discovered. In depth analyzes are presented comparing the different years but also the companies to one another. The analyzes were made with a perspective out of the stakeholder theory and the legitimacy theory ans a coding manual. There is also a focus on the scandals and how the corporations represent them in their reports. This study finds the answer to the questions how reports change after a scandal, how stakeholders are a part of the reconstruction of the legitimacy after a scandal and also what corporations does to gain back their legitimacy. The result contains paraphrases on the nine reports where Telia's reports focuses on the economic part of sustainability, Volkswagen’s focus on the environmental part and Stora Enso's focuses on the social part. In the analyzes it is stated that the corporations do a lot to keep their legitimacy, the corporations also want to point out to the stakeholders that they are very important to them. There is a lot of changes presented as a result of the scandal, the corporations want to be transparent to gain legitimacy. It appears that greenwashing plays a part in all the companies' reports. Exampels on all of this is included in the article. The study concludes stakeholders are part of the reconstruction after a scandal, especially the employees. The assumption that sustainability reports go through big changes is also shown to be correct.

Bakgrund: Företag är bevisligen kritiserade för sin kommunikation till intressenter. Dessutom råder informationsasymmetri vilket försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Att företag tenderar att använda sig av symboliska hävdanden försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Det visar sig därutöver att inte ens regleringar kan slå vakt inför företags tendens att agera symboliskt och på så vis legitimera sina handlingar. Motsatsvis innebär substantiell kommunikation att företag förankrar informationen till praktiken.  Syfte: Rapporten syftar till att uppnå en förståelse för om företag tenderar att använda substantiella eller symboliska verktyg inom ramen för sin informationsdelgivning vid inträffandet av en skandal. Vidare ämnas att uppnå en förståelse huruvida ett av dessa verktyg förekommer mer frekvent beroende på om skandalen baseras på finansiella eller icke-finansiella grunder, samt att se empirin ur perspektivet av legitimitetsteorin.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och antar ett deduktivt angreppssätt. Genom en dokumentanalys sorteras materialet efter koder för att dra slutsatser om företagets kommunikation.  Slutsats: Företagen i urvalet tenderar att använda symboliska verktyg efter skandalen. Det visar sig dessutom att det inte åskådliggörs någon skillnad mellan företag drabbade av en finansiell eller en icke-finansiell skandal. / Background: Companies are demonstrably criticized for their communication to stakeholders. In addition, there is information asymmetry, which makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. The fact that companies tend to use symbolic claims makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. It also turns out that even regulations cannot guard against the tendency of companies to act symbolically and thus legitimize their actions. Conversely, substantial communications means that companies anchor the information to practice.  Purpose: The report aims to achieve an understanding if companies tend to use substantive or symbolic tools in the context of their information disclosure in the event of a scandal. The aim is to achieve an understanding of whether one of these tools occurs more frequently depending on if the scandal is based on financial or non-financial grounds, as well as to see the empirical evidence from the perspective of legitimacy theory.  Method: The study is based on a qualitative research method and adopts a deductive approach. Through a document analysis, the material is sorted according to codes in order to draw conclusions about the company's communication.  Conclusion: The companies in the sample tend to use symbolic tools after a scandal. It also turns out that no difference is illustrated between companies affected by a financial or a non-financial scanda

I takt med digitaliseringens utveckling har en ny generation växt fram, Generation Y som kohorten benämns är individer födda från mitten av 1980-talet fram tills början av 2000-talet. Generation Y utgör en väsentlig faktor i förståelsen och utvecklingen av samhället samtidigt som de är framtidens kunder. Under år 2018–2019 har flertal svenska banker omfattats i en penningtvättshärva vilket inte bara hotar det finansiella systemet, utan fördärvar även allmänhetens syn på banker. Tidigare forskning visar hur bankers agerande påverkar kunders lojalitet, förtroende och image. Dock råder det ett empiriskt gap vid studier om Generation Ys attityd vid inträffandet av penningtvättsskandaler.    Denna uppsats hade i avsikt att studera penningtvättsskandalers effekter på den yngre generationens bankkunder med fokus på svenska högskolestudenter. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades med en deduktiv ansats och en positivistisk forskningsfilosofi för att undersöka studiens syfte.   Baserat på 82 respondenter visade resultatet att studenternas lojalitet, förtroende samt bank image varierade beroende på egna bankens involvering i penningtvättshärvorna. Resultatet visade att de studenter som inte tillhörde en bank som medverkade i en härva hade en starkare lojalitet, förtroende samt mer positiv bank image i förhållande till de studenter som tillhörde en skandalbank. / With the increased development of the digitalization, a new generation has emerged. Generation Y as the cohort is named, includes people born from the mid-1980s to the early 2000s. The generation has a significant role in the understanding and development of the society, as they are seen to be the future customers. During the years of 2018-2019, multiple Swedish banks had been guilty to money laundering which did not only threatened the system within the financial sector, but did also influence the public’s view of banks. Previously conducted research has shown that actions taken by banks affects the customer’s loyalty, trust and image. However, there exist an empirical gap regarding the study of the Generation Y’s attitude towards the occurrence of money laundering scandals.   This thesis aimed to study how money laundering scandals affects Generation Y, with a focus on Swedish students. A quantitative questionnaire was conducted with a deductive approach and positivistic research philosophy to examine the purpose of this study.   The findings of the study were based on 82 respondents and showed the student’s loyalty, trust and bank image are affected depending on their bank’s involvement. Results showed that students who did not belong to a participating bank, had a stronger loyalty, trust and more positive image of their bank, in relation to the customers in a bank involved in a scandal.

Thema der Arbeit sind die Phänomene Risiko und Krise als Herausforderung für das Kommunikationsmanagement von Organisationen in Wirtschaft Politik und Gesellschaft. Das Ziel ist ein theoretisch begründeter Handlungsrahmen, der als Grundlage für operative Maßnahmen der Risiko- und Krisenkommunikation dienen soll. Nach Klärung der Begriffe und kommunikativen Bedingungen geht es dabei um die Betrachtung von Risiko- und Krisenkommunikation als Spielhandlung. Es werden Verlaufsstrukturen aufgezeigt, die weitgehend auch die Handlungsspielräume der Akteure und deren Erwartungen sowie die der Zuschauer bestimmen. Neben einer kritischen Auseinandersetzung mit vorliegenden Modellen des Management von Risiko- und Krisenkommunikation liefert die Arbeit Ergebnisse einer standardisierten schriftlichen Befragung von Kommunikationsfachleuten aus dem Bereich der Unternehmenskommunikation. Ein wichtiges Ziel ist dabei, die offensichtlichen Differenzen in der Einschätzung zwischen Theorie und Praxis aufzudecken und zu quantifizieren. Den übergeordneten Handlungsrahmen der Risiko- und Krisenkommunikation bilden schließlich Überlegungen zur Bestandserhaltung und Anschlußfähigkeit von Kommunikationssystemen. Neben geeigneten Prozessen, Ritualen und Verfahren spielen Aspekte der Imagepflege dabei eine wichtige Rolle. / The phenomena risk and crisis as challenges facing the management of communications processes in business, politics, and society provide the subject for this work, the goal of which is a theoretically-based framework laying the groundwork for operative measures in communications with respect to risk and crisis situations. Having first defined relevant terms and conditions for communication, the work analyses risk and crisis communications from the standpoint of a game and illustrates the structures created as the game runs its course. These structures are crucial elements in determining not only participants' but also observers' freedom to act and the expectations they develop. In addition to a critical discussion of available models for the management of risk and crisis communications, the work contains the results of a standardized written polling of experts in the field of corporate communications. Crucial goals of this research were to identify and quantify apparent differences in the assessment of theory and practice. Observations as to how to maintain and ensure the continuation of communication systems provide the overlying framework for risk and crisis communications, for which aspects of image preservation, together with processes, rituals, and procedures, play an important role.