Zugl.: Mainz, Universiẗat, Magisterarbeit, 2007.

Universiẗat, Diss., 2004--Kiel.

No description available.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Under de senare åren har Hanif Bali gång på gång uppmärksammats i olika medier i och med vad han skrivit på bland annat Twitter. Syftet med denna studien är att undersöka hur Hanif Bali gestaltats i fyra olika nyhetsmedier, två public service-medier och två kvällstidningar i samband med publiceringar av tre inlägg på sociala medier. I och med dessa inlägg riktades skarp kritik mot den moderata riksdagsledamoten, till exempel av Tidningsutgivarnas vd, Jeanette Gustafsdotter, som bland annat menar att inläggen anspelar på hot och våld mot journalister. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys där 20 artiklar från nämnda nyhetsmedier analyseras. Resultatet av denna studie visar att det generellt inte finns någon större skillnad i hur medierna gestaltade händelsen. Det inträffade är inte att betrakta som en politisk skandal eller ett mediedrev, dock visar studien på att Hanif Bali har vissa likheter med populism. Resultatet visar tydligt på hur pass förekommande olika information är, där gestaltningen om satir är minst frekvent.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt. För att ta mej an detta utgår jag från Durkheims moralsociologi, och hävdar att det finns en kollektiv moral, som har sin grund i samhälleliga ideal och normer. I analysen och diskussionen av materialet framgår det vilka samhällsideal och normer som aktualiseras i skandalen och hur dessa tolkas av de som skriver i debattkedjorna. En slutsats som kan dras av studien är att även om man ställer sej bakom idealen och normerna som framkommer i denna studie, är det inte säkert att man tolkar dem lika eller att man kommer atthandla på liknande sätt. / The purpose of this qualitative text analysis is to investigate the ideals of society, and the underlying norms. In web-based public debates social ideals concerning power and politics as well as the normative boundaries between private life, working life and Swedish party politics are made clear. Looking into said debates therefore makes it possible to see which aspects of “Maxgate” are upsetting to the public. By showing what creates the collective outrage, what was formerly invisible social ideals and norms can be revealed. This study also aims to cast light upon tensions within social ideals and how norms are interpreted differently, although described in the same way. The theoretical foundation of the study is Durkheim's sociology of morals, and I work on the supposition that there is a collective morale with a based on social ideals and norms. In the analysis and discussion of the material it is revealed which social ideals and norms are brought up in the scandal, and how these are interpreted by the participants in the debates. A conclusion that can be made from this study is that, although people endorse the ideals and norms investigated in the study, it is not given that they interpret them the same way, or that they would act similarly.

Svenska Akademiens beslut att ge 2019 års Nobelpris i litteratur till författaren Peter Handke väckte starka reaktioner världen över. Valet uppfattades som kontroversiellt på grund av Handkes ställningstaganden under krigen i det forna Jugoslavien. Ämnet blev föremål för en upphettad debatt om författarens ansvar och förhållandet mellan konst, politik och moral. Syftet med den här studien är att undersöka vad som har karaktäriserat den svenska Handkedebatten, för att få en förståelse för hur skandaliseringsprocesser blir till genom redaktionella beslut och interventioner från diverse aktörer. Studien är en kvalitativ innehållsanalys i två delar. Materialet består av debattartiklar och kommentarer från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Inledningsvis kartläggs interaktionsmönstren redaktioner och aktörer emellan, i syfte att undersöka intermediala dagordningseffekter. Studiens andra del är en framing-analys av artiklarnas innehåll. I sökandet efter dominerande drag används Semetko och Valkenburgs (2000) generella inramningar: ansvar, mänskliga öden, konflikt och moral. Resultatet visar på att debatten centreras kring ett fåtal så kallade ”elitkällor” och ”elitmedier”, vilket tyder på att de intermediala dagordningseffekterna speglar, bekräftar och förstärker en mediehierarki. Resultatet visar också hur redaktioner använder skandalen för att positionera sig gentemot konkurrenter. Framing-analysen visar bland annat att Handkedebatten blir till projektionsyta för diskussioner om samtida ideologiska strider.

Företag som hållbarhetsrapporterar möts i regel av positiva effekter då intressenterna förväntar sig att företaget ska presentera sitt arbete med hållbarhet. Genom att företaget lever upp till sina intressenters förväntningar kan deras legitimitet öka, vilket är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna bedrivas. Om företaget i stället inte når upp till intressenternas förväntningar kan företagets legitimitet förloras och ett legitimitetsgap bildas, enligt legitimitetsteorin. Detta kan till exempel ske vid en uppmärksammad skandal. För att återfå sin förlorade legitimitet kan företaget använda sig av olika legitimitetsstrategier i sin kommunikation, vilket har lett till studiens forskningsfråga, “Hur kommunicerar ett företag till sina intressenter efter en inträffad skandal för att främja sin legitimitet?” Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett klädföretag använder sig av legitimitetsstrategier efter inträffade hållbarhetsskandaler. Studien har sin empiriska utgångspunkt i två skandaler i ett multinationellt klädföretag. Denna studie är abduktiv då teorin har använts som en grund för insamlingen av empirin, utan att utforma en hypotes. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en diskursanalys har gjorts. Med hjälp av diskursanalysen har legitimitetsstrategier och olika typer av legitimitet i företagets hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden studerats. Som hjälp vid analys av empirin har ett kodningsschema med utvalda nyckelord framtagits. Denna studie visar att legitimitetsstrategier som presenterats i den teoretiska referensramen används av det studerade företaget. Företaget har även gjort förändringar i sin kommunikation för att skapa en mer detaljerad bild av sitt arbete, vilket leder till att läsaren får förståelse för företagets agerande, utan att företaget kommunicerar att de utfört praktiska förändringar. Studien resulterar även i en slutsats att det finns en skillnad i hur företaget kommunicerar i hållbarhetsrapporterna jämfört med pressmeddelanden, då pressmeddelanden ofta innehåller direkt svar på aktuell kritik i och med dess möjlighet till snabb och spontan publicering.

On the 14th of may 2020, the Swedish TV- personality and entrepreneur Paolo Roberto was captured by the police when he bought sex from a prostitute. The next day he went out on television and apologized to the people and described himself as a victim by blaming the purchase of sex on his self-harming behavior. This announcement became a scandal and the result was that all of the newspapers started to write about it. This case study’s purpose was to see how Paolo Roberto’s purchase of sex was framed, how the prostitute and also how prostituion was framed in two tabloid newspapers, Aftonbladet and Expressen, from a scandal perspective. This case study also studied if the newspapers describe the sexbuyers position or the prostitutes situation.  Framing analysis was the method that was used in the case study of 20 news articles, 10 from each newspaper.  The results of this study shows that the sexbuyer Paolo Roberto is framed as the “fired entrepreneur” and all of the focus was on his company that fired him and ended their cooperation with him. Another two frames included “Lack of personality” and “Loss of sexual norms”. In this frames actors and well known persons were interviewed and they talked about his punishment, that he didn`t understand the sexual norms, and his lack of personality. The prostitute was framed as a “victim” when she got mentioned in the newspaper, which wasn´t much. She also got a frame for “not mentioned at all” and another frame when she was mentioned she got “The women from one of Europe's poorest countries”. There was no other information about her, so the reader gets no more information about who she is more than a “poor woman” or just a “woman”. This left the reader to construct the prostituted woman by themself. The frame of prostituion was when it was mentioned, which wasn’t much, to “Fight prostitution” and means that all focus is to catch the sexbuyers. Another frame that was discovered was “Is there any prostituion?” because prostitution is not mentioned in the news articles. This was because Paolo Roberto’s sex purchase got all of the attention with his companys and other people´s opinions.