Zugl.: Hamburg, Univ., Diss.

No description available.

Denna studie undersöker hur tre podd-incidenter tolkas och framställs i nyhetsmedia. Studiens syfte är att undersöka om incidenterna i poddarna kan uppfattas som skandalösa eller kontroversiella och hur nyhetsmedia väljer att rapportera kring dem. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Studien är uppdelad i två delar, där den ena behandlar det konkreta podd-innehållet och den andra varför innehållet porträtterats som skandalöst i nyhetsmedia. Analysen av valda nyhetsartiklar genomförs med hjälp av medielogik, gestaltningsteori och diskussion av karaktäristiska egenskaper hos en skandal. För att utvinna tillräckligt brett resultat grundas analysen av podd-innehållet på semiotik och semiotiska principer. Resultatet av studien tyder på att det valda podd-innehållet kan tolkas som kontroversiellt eller skandalöst beroende på vad som förmedlas och hur det gör det. Resultatet av studien tyder även på att podd-innehållets helhet inte alltid framställs i nyhetsmedia på grund av nyhetsvärdering och nyhetsurval.

<p>We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.</p><p>Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?</p><p>Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?</p><p>What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.</p><p>Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.</p>

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information. Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade? Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor? What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals. Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.

I den här uppsatsen har vi undersökt i vilken utsträckning den ökade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har påverkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samhälle har blivit mer kommersialiserad under åren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utgått från Jesper Strömbäcks och Anna Maria Jönssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme för politik, ökat utrymme för spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av inslag om politik och andra samhällsfrågor från Rapports 19.30-sändningar vecka 11 åren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012. Totalt omfattar undersökningsmaterialet 157 inslag från 49 nyhetssändningar. Analysen visar att formen för nyhetssändningarna har förändrats mycket genom åren, speciellt mellan 1985 och 1990 då det skedde stora förändringar i hur journalistiken presenterades. Men undersökningen visar inte att Rapports politik- och samhällsnyheter har blivit mer kommersialiserade.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B. Thompsons försök att skapa en ”social theory of scandal”. Begreppet symboliskt kapital hämtas ur Pierre Bourdieus kapitalteorier. Efter en strategisk urvalsprocess fastslås att Juholtskandalen och Littorinaffären är de politiska skandaler som utgör studiens fall. Metodologiskt är detta en kvalitativ textstudie där Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram, ett stort antal tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter utgör det empiriska materialet. Genom att först koda partiprogrammen för att utläsa på vilket sätt påståenden relaterar till kapitalskapande nyckelteman och sedan koda tidningsartiklar efter dess förhållningssätt till dessa nyckelteman försöker studien hitta samband däremellan. Studiens slutsatser är att tidningar i relativt liten utsträckning angriper partispecifikt symboliskt kapital i sin rapportering kring politiska skandaler och att vidare forskning kring bland annat vilken roll enskilda partimedlemmars produktion av symboliskt kapital spelar för dess partier föreslås.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008. Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare. Ett viktigt syfte med denna delstudie var att fånga in de verksamma journalisternas reflektioner över hur nyhetsvärderingen går till på de undersökta tidningarnas sportredaktioner vid skandaler och bragder. Utöver dessa två delstudier, som alltså är undersökningens empiriska del, har vi även gjort några nedslag i utländsk press för att få en bild av hur utländska medier rapporterade om de fyra undersökta idrottshändelserna. Undersökningens resultat visar att de undersökta tidningarna, förmedlade ett tydligt nationalistiskt budskap i sin rapportering om de fyra idrottshändelserna med uttalade starka åsikter i såväl krönikor som i artiklar. Vidare är ett resultat att de journalister som deltog som intervjupersoner inte har en samstämmig bild av hur de uppfattar och förhåller sig till nationalism som begrepp och företeelse. Undersökningens resultat visar också att intresset för de fyra aktuella idrottshändelserna förefaller ha varit låg i utlandet jämfört med hur dessa händelser uppmärksammades i svenska medier.

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring Marcus Birro Författare: Elin Björkman och Matilda Vejlo Handledare: Anna Edin Nyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islam Syftet med studien var att undersöka hur pressen har skildrat händelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han själv hanterat mediedrevet på sin privata Facebooksida. Studien har sina teoretiska utgångspunkter i medielogiken, medieskandaler och försvarsteorin apologia. Även mediedrev beskrivs som ett kompletterande och förklarande fenomen. Studiens metodologiska utgångspunkter är en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar från pressen, samt en retorisk analys av utvalda inlägg från Birros Facebook. Resultatet av studien påvisar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utgång. Ur studien framgår det även att Birro använt sig av retoriska strategier under sitt försvar och studien visar även tydliga indikationer som att han har intagit en försvars- och offerroll.

In this essay I compare four newspapers´coverage of the Geijer Case in 1977 and the Littorin Case in 2010. The newspapers are Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study is a comparative quantitative content analysis. According to Swedish media research, the Swedish media system changed - on several levels - in the years between the two political scandals. The printing press was commercialized as well as depoliticized. The profession of journalism was further professionalized which liberated the journalist. Politics adapted to the media and journalistic writing changed; media researchers tend to claim that certain so-called media logic narrative techniques took root during this time in political newspaper writing. These techniques are applied in order to reduce the amount of information and to attract readers´ attention. Media researchers have claimed that the techniques are predominately applied in today´s political writing. The purpose of this essay is to examine whether the press coverage of the two scandals verify this claim. In other words, if the coverage of the latter affair to a higher extent is shaped by media logic story telling. In the essay I ask if the narrative techniques intensification and personalization/stereotypization are more often manifested in the coverage of the latter affair. If it proves to be the case, I intend to explain why from the results of my content analysis. Aided by a questionnaire borrowed from a media researcher, I have analysed 58 articles from the four aforementioned newspapers. The vast majority of the articles are editorial ones. Regarding the narrative technique intensification, the results are consistent: intensification is more frequently applied during the latter affair. Regarding the inter-related, thus fused, techniques personalization and stereotypization, however, the analysed coverage of the latter affair do not always show that the techniques are comparatively more frequently applied. As for the majority of the indicators where the latter affair has been established as decidedly more intensified and personalized, I have arrived at the conclusion that the differences depend chiefly on the nature of the scandals (its prerequisites and courses of events) and the main characters (their actions, crisis management and contributions to personalization).