No description available.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring begreppet inkludering och om samtliga elever är inkluderade i En skola för alla. Frågorna kretsar kring våra tre nyckelbegrepp som är, En skola för alla, inkludering samt likvärdighet. Dessa tre begrepp sätter sin prägel genom hela arbetet. Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och fyra rektorer där det tyvärr blev ett bortfall. Vi valde att intervjua rektorer och pedagoger från såväl grundskola som grundsärskola då detta kändes angeläget för oss eftersom vi ville ha svar på frågor som rör båda dessa.   I intervjuerna  framkommer att svårigheter finns med att möta alla elever oavsett val av organisationsform. Respondenterna belyser att inkludering borde innefatta även elever tillhörande grundsärskolan, dock finns det en ängslan inför mötet med dessa elever. Det finns också en viss önskan bland respondenterna att ha mer samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. Några respondenter påtalar att det är resurser som styr och att politikerna mer borde fastställa vad som ingår i begreppet inkludering eftersom begreppet nu kan ha olika innebörd ute i verksamheterna. Det vi kan se är att särskiljning och kategorisering till viss del kvarstår på samtliga skolor men också att delaktighet och gemenskap är något som verksamheterna försöker skapa för eleverna. I studien kan vi även se att likvärdighetsbegreppet inte diskuters särskilt mycket ute i praktiken.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800’s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today’s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues’ thoughts and work around the concept a school for all. The study was performed using semi structured individual interviews. Of the results it appears that pedagogues’ reason about a school for all is that they think it is a difficult concept but something worth striving for. The pedagogues are all working for a school for all in their daily work to try to see and meet all the children on the level they are. It’s also appeared that the concept a school for all has different meanings depending on how you emphasize it. The results show that the pedagogues believe that a school for all children is possible, but to attain it requires more time and resources than are available today.

<p> </p><p>I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.</p><p>Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning.</p><p>Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla</p><p>utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,</p><p>genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som</p><p>tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.</p><p>Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och</p><p>15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska</p><p>och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns</p><p>gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna</p><p>finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de</p><p>åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare</p><p>diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan.</p><p>Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser.</p><p>Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.</p>

<p>Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet <em>en skola för alla</em>.</p><p>Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.</p><p>Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.</p>

No description available.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan. Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser. Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.