<p>I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommunundersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersökahuruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid isexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning avpsykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling medUMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på enfördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten idenna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligtBornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling varaskoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.</p>

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.</p><p>För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.</p>

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna.</p><p>• Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare.</p><p>• En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen.</p><p>• De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.</p>

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna. • Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare. • En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen. • De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.

Abstract The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors. Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand.