År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen. Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts. Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov. Eleverna behöver inte anstränga sig motoriskt för att forma bokstäverna vilket innebär att de producerar mer text på datorn. Det tar dock relativt lång tid för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Stavningsfunktionen innebär att det uppstår naturliga diskussioner kring skriftspråket och eleverna prövar sig själva fram till lösningar. Genom att samarbeta vid datorn lär sig eleverna av varandra och fungerar som handledare till varandra. Av olika anledningar föredrar ändå en majoritet av eleverna att arbeta enskilt vid datorn. Eleverna finner arbetet vid datorn roligt och vill gärna arbeta vid den. De anser att det är enklare att både skriva och läsa sina texter på datorn och menar att datorn utgör ett stöd för lärande. På datorn ljudar eleverna bokstäverna tydligt och de förväxlar inte dem på samma sätt som de gör när de skriver med penna. Tekniska problem i samband med arbetet vid datorerna upplevs ibland frustrerade av både pedagogen och eleverna.

<p>I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand.</p>

<p>År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.</p><p>Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.</p><p>Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov. Eleverna behöver inte anstränga sig motoriskt för att forma bokstäverna vilket innebär att de producerar mer text på datorn. Det tar dock relativt lång tid för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Stavningsfunktionen innebär att det uppstår naturliga diskussioner kring skriftspråket och eleverna prövar sig själva fram till lösningar. Genom att samarbeta vid datorn lär sig eleverna av varandra och fungerar som handledare till varandra. Av olika anledningar föredrar ändå en majoritet av eleverna att arbeta enskilt vid datorn. Eleverna finner arbetet vid datorn roligt och vill gärna arbeta vid den. De anser att det är enklare att både skriva och läsa sina texter på datorn och menar att datorn utgör ett stöd för lärande. På datorn ljudar eleverna bokstäverna tydligt och de förväxlar inte dem på samma sätt som de gör när de skriver med penna. Tekniska problem i samband med arbetet vid datorerna upplevs ibland frustrerade av både pedagogen och eleverna.</p>

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras. I diskussionen framkom att alla pedagogerna genom samarbete med bokbussar ser till att det finns barnlitteratur på förskolan och att denna byts ut regelbundet. Det visar sig att barnen har ett relativt stort inflytande över valet av litteratur, men att det ser ut på olika sätt och kunde utvecklas. Barnbibliotekarien hade ett aktivt och nära samarbete med förskolan. Det framkom att ingen av våra informanter gjorde någon utvärdering av barnlitteraturen. Det visade sig också att IKT är på stark ingång och konkurrerar med barnlitteraturen.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevda professionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien har förskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter om den förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna har berättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten i studien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sitt vardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen och att aktivt försöka utveckla språket. I denna studie har det kommit fram att förskollärarna inte har en tydlig metod för hur de arbetar förberedande med läs- och skrivinlärningen men att de har olika arbetssätt för att utveckla språket.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver att de undervisar i läs- och skrivinlärning för elever med koncentrationssvårigheter eller ADHD. Undersökningen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där jag fick ta del av fem klasslärares och en speciallärares erfarenheter.Resultatet visar att lärarna använder sig av personligt formgivna metoder både vid läsinlärning och skrivinlärning men att metoderna för skrivinlärning jämfört med läsinlärningsmetoderna är än mer anpassade för de här eleverna. Informanterna beskriver att de använder sig av olika lärverktyg och gemensamt är att de använder sig frekvent av olika sorters bildstöd, både vid läs- och skrivinlärningen. Lärarna beskriver att de anpassningar som görs är en förutsättning för att skolsituationen ska fungera för den här gruppen av elever.Sammanfattningsvis syns att lärarnas kunskaper och förståelse om funktionsnedsättningen är en oerhört viktig faktor för att läs- och skrivinlärningen ska fungera för de här eleverna, vilket stämmer väl överens med den forskning som jag läst.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn medspråkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativaintervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att denspråkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typiskspråkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genomatt pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i”klartext”, förklara tydligt och säga ”landet Sverige” istället för ”Sverige”. Vi kom också framtill att i stort sett alla barn med språkstörning har läs- och skrivsvårigheter av något slag.