<p><p>I denna uppsats tittar jag närmare på hur några textilslöjdslärare upplever sin ledarroll. Vad påverkas den av och hur upplever de sin ledarroll? Det handlar om lärarens förmåga att föra och planera undervisningen på ett sätt som gör att elever använder sin tid i skolan på ett så effektivt sätt som möjligt för att lära sig de mål som Skolverket har satt upp.</p><p>I bakgrunden tar jag upp textilslöjdens aspekter såsom historia och relevant fakta för att förstå textilslöjdens innebörd, för att sedan titta på vad ledarskap innebär och vad ledarkompetens innefattar. För att belysa och utforska mitt syfte har jag använt en fenomenografisk intervjustudie av fyra textillärare med olika bakgrund och erfarenhet som ledare i textilslöjden.</p><p>I resultatet har jag fått fram fem kategorier; arbetsmiljön med regler och konsekvenser, reflektion, elevernas påverkan, tidsaspekter samt utbildningens påverkan på ledarskapet. Slutsatserna visar att det är viktigt med regler och att vara konsekvent med dem för att få en god arbetsmiljö både för lärare och elever. En regel bör inte vara ställd som negativ utan mer som ett påbud där det står hur eleven bör göra och vara. Något som påverkar undervisningen och ledarskap mycket, enligt min undersökning, är antalet elever i grupperna. Det är svårt för läraren att hinna med elever i stora grupper och då automatiskt sänks kvalitén på lektionerna. Denna uppsats ger en liten inblick i hur det är att arbeta som ledare i slöjden och vad som kan var bra att tänka på när man skall börja undervisa.</p></p>

I denna uppsats tittar jag närmare på hur några textilslöjdslärare upplever sin ledarroll. Vad påverkas den av och hur upplever de sin ledarroll? Det handlar om lärarens förmåga att föra och planera undervisningen på ett sätt som gör att elever använder sin tid i skolan på ett så effektivt sätt som möjligt för att lära sig de mål som Skolverket har satt upp. I bakgrunden tar jag upp textilslöjdens aspekter såsom historia och relevant fakta för att förstå textilslöjdens innebörd, för att sedan titta på vad ledarskap innebär och vad ledarkompetens innefattar. För att belysa och utforska mitt syfte har jag använt en fenomenografisk intervjustudie av fyra textillärare med olika bakgrund och erfarenhet som ledare i textilslöjden. I resultatet har jag fått fram fem kategorier; arbetsmiljön med regler och konsekvenser, reflektion, elevernas påverkan, tidsaspekter samt utbildningens påverkan på ledarskapet. Slutsatserna visar att det är viktigt med regler och att vara konsekvent med dem för att få en god arbetsmiljö både för lärare och elever. En regel bör inte vara ställd som negativ utan mer som ett påbud där det står hur eleven bör göra och vara. Något som påverkar undervisningen och ledarskap mycket, enligt min undersökning, är antalet elever i grupperna. Det är svårt för läraren att hinna med elever i stora grupper och då automatiskt sänks kvalitén på lektionerna. Denna uppsats ger en liten inblick i hur det är att arbeta som ledare i slöjden och vad som kan var bra att tänka på när man skall börja undervisa.

Detta är en kvalitativ studie om elevers och lärares syn på de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever användningen av dessa läromedel. Studien bygger på intervjuer av två lärare och två fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser på och upplever användningen av de digitala läromedlen. Med fokus på individen i en ”skola för alla” är det viktigt att anpassa utbildning och lärande utifrån elevers olikheter. Vi lär oss på olika sätt, medan en person lär sig bäst genom att se och höra kan en annan lära sig bäst genom att exempelvis läsa text. I denna studie undersöks hur lärstilar synliggörs genom användningen av de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om användningen av dessa läromedel kan öka elevers möjlighet till inlärning utifrån Vygotskijs närmaste utvecklingszon. Resultatet visar att läromedlen används på olika sätt beroende på tillgång till It-teknik i slöjdsalen, vilket även påverkar behållningen av undervisningen. I den elevgrupp som använder de digitala läromedlen fullt ut visar resultatet att eleverna upplever att de lär sig mer genom att läromedlen skapar möjligheter till ett självständigt arbete som kan ske i elevens takt och att på så vis kan arbeta med avancerade projekt. De säger att mindre tid av slöjdlektionen går åt till att stå i kö vilket de menar gör undervisningen mer effektiv. Studiens resultat indikerar även att användningen av dessa digitala läromedel i slöjdsalen kräver ett engagemang av läraren och en medvetenhet om att det leder till nya undervisningsformer för både elever och lärare.

The aim of this study is to investigate how primary school teachers perceive and apply cross-curricular teaching between handicraft and mathematics and between handicraft and Swedish. The study highlights the teachers vision of subject interaction, the degree to which, the manner in which the subject interaction takes place, and if there are pros, cons or concrete gains by working with the topic subject interaction. The study also investigates primary school teachers’ attitude towards cross-curricular teaching and the degree and manner that this is implemented. Furthermore, what are the advantages and disadvantages with cross-curricular teaching? In the study, a survey was conducted in thirteen primary schools in a municipality in the south of Sweden. The survey contained both open-ended and closed-ended questions. The result of the survey shows that teachers generally have a positive attitude towards cross-curricular teaching and believe that it could bring many advantages. However, insufficient planning by school management and lack of time were obstacles to successful cross-cultural teaching that were identified by the teachers. The respondents state that they apply cross-curricular teaching to some extent. When asked how this is implemented 70 per cent of the respondents answers that cross-curricular teaching is applied among the subjects they teach instead of cooperating with other teachers. The study’s theoretical approach is built on Dewey’s theory and writings on didactics from across-curricular point of view. The analysis shows that when you break down the questions into the didactic questions why, what and how the answers vary and provide a deeper insight on how the informants view cross-curricular teaching.

<p>Näässystems spridning internationellt med koncentration på USA.</p>

Näässystems spridning internationellt med koncentration på USA.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna. Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen.

Sammanfattning       Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever. Studien tar också upp metoder som elever använder sig av för att bli mer självständiga. Resultatet visade att en stor del av eleverna valde att lösa problemen själv och att hjälpa varandra. Vad som förvånade mig i min studie var resultaten från slöjdforskarna Borg (1995), Hartman, Thorbjörnsson, Trotzig (1995) och pedagogen Svenssons (2000) studier. De menade att slöjdlärarna haft svårigheter ända sedan läroplanen 1962 att klara av vissa delar av styrdokumenten (framförallt självständighetskraven) i undervisningen.

Det problem som undersökningen bygger på är att styrdokumenten framhåller slöjdämnet som ett ämne med ett betyg, medan skolsverige oftast organiserar slöjdämnet på annat sätt. Det vanligaste sättet är att organisera slöjdämnet i en textil del med en en sal och en lärare, samt en trä- och metall del i en annan sal med en annan lärare. Ibland är dessa salar inte fysiskt i närheten av varandra på skolorna. En del skolor undervisar all slöjd i en sal med en undervisande lärare. Frågan är om dessa olika organiseringar av slöjdundervisningen har någon betydelse för hur eleverna ser på ämnet?  Syftet med den här studien var att utveckla kunskap om elevernas åsikter om normer och föreställningar som skiljer mellan elever som undervisas i traditionella uppdelade slöjdsalar gentemot slöjdsalar byggda för hela slöjdämnet med en undervisande lärare.  Undersökningen utgick utifrån teorier inom det sociokulturella perspektivet för att ta reda på hur eleverna såg på slöjdämnet.Jag har genomfört en aktionsforskning som ett sätt att driva en reflekterande empiriskt studie. Där jag använt resultaten för att utveckla den egna undervisningspraktiken. Den metod som användes var djupintervjuer med fyra elevgrupper på mellanstadiet i den egna undervisningspraktiken. Som referensgrupp fungerade elever i undersökarens bekantskapskrets.  Resultatet visade att det var skillnad på elevers syn på ämnet och på genus i undervisningen beroende på hur ämnet organiserades. Däremot hade eleverna samma syn på arbetsprocessen i slöjdämnet oavsett hur den organiserades.  Undersökningens slutsats är att organisationen av slöjdundervisningen hade stor betydelse för hur elever ser på ämnet. De elever som hade slöjdundervisningen organiserad i olika salar för trä- och metallslöjd respektive textilslöjd ansåg att ämnet var som två separata ämnen. De elever som hade slöjd organiserat i en sal ansåg att slöjd var ett ämne.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.