Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?

Syftet med denna studie är att ta reda på om trä- och metallslöjden, dvs den del av slöjden som arbetar med hårda material kan bli sammanslagen med ämnet teknik. Bakgrunden till det är att jag vill undersöka om hur slöjdens framtid skulle kunna se ut och om man skulle behöva förändra ämnet för att låta det passa in mer i framtidens teknikutveckling. Samt om det kanske endast räcker med att ha valfria teknologiska inslag så som läroplanen redan idag tillåter. Studien har gjorts med nio semistrukturerade frågor från fyra informanter. I diskussionsdelen framgår att tekniken mycket väl kan sammanfogas med ämnet trä- och metallslöjd men med komplikationen att det kan vara svårt att få tag på lärare i ett nytt ämne som liknar Finlands motsvarighet till trä- och metallslöjd som heter teknisk slöjd. Det kommer att behövas vara en långsam övergångsprocess för att hinna få utbildade lärare som kan hantera både ämnet teknik och trä- och metallslöjd. Kanske är en mer teknologiinriktad slöjd en väg att gå har jag kommit fram till i min undersökning. En annan aspekt med denna undersökning är att jag vill ta reda på om skolämnet trä- och metallslöjdens status kan förändras, dvs. hur kan man höja det och på vilka sätt är det möjligt. Jag har funnit att slöjdämnets status varierar på olika platser och för olika människor beroende på vilken bakgrund de själv har.

No description available.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle. Exempel på detta är problemlösningsförmåga och praktiskt tänkande. Jämförandet mellan forskningsresultat i den valda litteraturen och den inledande delen i kursplanerna ledde fram till slutsatsen att de stämmer väl överens och att skolslöjden därför i politisk mening fyller sin uppgift i dagens samhälle.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare. De visar sig att den tid som slöjdlärare låter eleverna ägna åt planering, utvärdering och reflektion inte är särskilt stor. Lärarna beskriver att eleverna blir besvikna och tycker att det förstör lektionerna om de inte får ägna sig åt det praktiska arbetet hela passen.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

Det här arbetet syftar till att försöka ge en bild av lärarens syn på ämnesintegrering mellan ämnena träslöjd och matematik. Min vision är att slöjdämnet ska kunna integreras mer bland andra skolämnen än det görs i dag. / <p>Godkännandedatum 2013-03-20</p>

Syftet är att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk används och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger på fyra olika tematiker nämligen DIY – Do ityourself, craftivism, välgörenhet och miljöfrågor. Frågeställningar som ska besvaras är hurkonsthantverk och slöjd framställs som ideologi i dag och hur man kan förstå den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur ämnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick på konsthantverkets roll i samhället.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och är struktureradefter de fyra tematikerna. DIY är den första vars vision är att uppmuntra den egna kreativaförmågan som ett motstånd mot dagens konsumtion och massproduktion. Det andra temat,Craftivismen, är hantverk som förenas med aktivism och används som politiskt uttrycksmedel.Olika välgörenhetsprojekt tas upp där hantverk används för att hjälpa andra och till sisthantverket som uttryckssätt för miljöfrågor där analysen utgår från utställningen Slow Art.Arbetet avslutas en sammanfattande analys av de olika rörelsernas ideologier och även enjämförelse mellan dagens rörelser och hur konsthantverksarenan sett ut genom historien.

SammanfattningDetta examensarbete är ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning, där prövande av nya metoder för undervisning med visuellt stöd i slöjdämnet, står i fokus.I mitt arbete som lärare i trä och metallslöjd upplevde jag att de kunskaperna som jag skulle bedöma, höll en för låg nivå hos allt för många elever. Jag såg svårigheter att nå fram med min undervisning. Jag beslöt att ta reda på om ett undervisningssätt med mer visuellt stöd och att arbeta med flippat klassrum skulle kunna höja kunskapsnivån.Syftet var att utveckla visuellt stöd för min slöjdundervisning i form av videofilmer och bildinstruktioner för att sedan undersöka och utvärdera användningen av dessa som stöd i slöjdsalen och även som delar av metoden flippade klassrum. Arbetet utgick från två frågeställningar där svaren skall tydliggöra elevernas och min egen uppfattning om förbättringar efter användandet av visuellt stöd. Jag beslöt att genomföra ett prov i början av mitt arbete för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta prov genomförde jag även efter implementeringen av de olika former av bildstöd som jag använt mig av.Jag applicerade bilder på de verktyg vi använder, med namnet under, i det utrymmet där eleverna befinner sig i väntan på att lektionen skulle börja. Jag producerade ett tjugotal filmer med genomgångar, instruktioner och specifika moment. Jag genomförde också en enkät med fem frågor relaterat till de funderingar jag hade kring elevernas kunskaper. Jag realiserade också en idé om ett memoryspel, med verktyg, namn och begrepp, som komplement i undervisningen, när man var klar med sin uppgift eller hade tid över. Resultatet av min studie visar att ett arbete med visuellt stöd i slöjdämnet, skapar en miljö som för de flesta elever är mer pedagogisk och tillgänglig samt medför en förbättrad arbetssituation för slöjdläraren. Ett annat viktigt resultat i mitt utvecklingsarbete är insikten kring utmaningar med den digitala tekniken som ständigt utvecklas och kontinuerligt används. Här ser jag ett behov av fortbildning och tydligare inslag i lärarutbildningen. Jag ser vidare utvecklingsområden inom ämnet. Arbetet med visuellt stöd i slöjden för nyanlända elever och elever med annat modersmål är något som kan utvecklas och behöver forskas mer om.

Den här studien syftar till att undersöka och lyfta fram de förändringar som gjorts i kursplanen för slöjd sedan Lpo 94 till Lgr 22. Vidare syftar studien till att synliggöra hur några slöjdlärare har tolkat dessa förändringar och om det gett någon effekt för deras undervisning. Inom studien genomfördes analyser av läroplaner och kursplanerna samt intervjuer med yrkesverksamma slöjdlärare för att fördjupa det analyserna kommit fram till. Resultatet visar att utbildningen i den svenska grundskolan generellt gått från en målstyrd undervisning med Lpo 94 till en mer innehållstyrd undervisning med Lgr 11 och Lgr 22. Kursplanen i slöjd var i Lpo 94 väldigt öppen för tolkning och gav slöjdlärare stort utrymme att själva bestämma vad undervisningen i slöjd skulle bestå av. Med införandet av Lgr 11 blev innehållet i slöjdämnet mer kontrollerat i styrdokumenten och ett bredare och mer omfattande innehåll i undervisningen föreskrevs. Studien visar på att slöjdlärare upplever en ökad teoretisering av slöjdämnet i och med införandet av Lgr 11. Ett av studiens resultat behandlar hur digitalisering varit och är en del av slöjdämnet och hur digitaliseringens roll förändrats i kursplanen. 2017 kom en revidering av Lgr 11 särskilt med skrivningar om digital kompetens. För slöjdämnet del innebar det en hel del förändringar. Studien visar att dessa förändringar i styrdokumenten inte förändrat undervisningen i någon större utsträckning då både tid, kompetens och framförallt ekonomiska förutsättningar saknats.