Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer. Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ”Missförstånd och minne” och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll – hur det tar sig ut och varför – samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne. I delen som följer har jag fokuserat på berättandet i dramat med utgångspunkt i bland annat Pozzos spel och Luckys förbryllande tal. I första delen av analysen av Slutspel, ”Spelet”, har jag studerat dialogen i relation till det spel vilket karaktärerna i dramat utsätter varandra för. Vidare tar jag upp vanan under samma rubrik och hur den påverkat dialogen. I sista delen, ”Hamms berättande”, har jag undersökt Hamms berättelse, vilket även kommer nämnas under rubriken innan, och monologens roll även i detta drama. För att kunna förankra analysen i de båda dramernas handling, vilka i sig stått fokus för en mängd forskning, har jag valt att använda mig av verk vilka presenterar generella och översiktliga tolkningar av Becketts författarskap, t.ex. Charles R. Lyons Samuel Beckett (1983), Richard N. Coes Beckett (1968) samt portalverket till den absurda teatern, Martin Esslins The Theatre of the Absurd (1961). Jag kommer också bland annat använda mig av två samlingar vetenskapliga essäer om Beckett, Samuel Beckett now (1970) och Samuel Beckett: A Collection of Critical Essays (1964) samt en mer språkinriktad studie om Beckett, Six dramatists in search of a language (1975) av Andrew K. Kennedy. Som stöd till analysen kommer även andra skönlitterära verk av Samuel Beckett användas som kan belysa den tematik om språk och berättande vilket kommer diskuteras i denna analys. Analysen kommer vara en närläsning och allt skönlitterärt material kommer vara i svensk översättning.

Sweden has both the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League, both play the sport ice hockey but the gender is different. In this quantitative study, I want to analyze if Aftonbladets coverage of the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018, and 2019 is the same, or if the different genders affect the coverage in some ways. Today there is more coverage about men playing the sport than women, according to the database Retrievers material which this study is based on. This study analyzes 139 articles, 19 about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and 120 about the playoff in Swedish Hockey League. To strengthen this study three different theories were used when the result was analyzed, framing theory, gender theory, and the theory about news evaluation and news selection. There is not much previous research on Swedish media coverage on this topic, while the research field about American media coverage is much broader. Seen from an international perspective and considering the world ranking, the Swedish women´s national team is ranked 9 out of 40 teams compared with the Swedish men´s national team that is ranked 4 out of 54 teams. The Swedish women´s team is ranked lower, but they both are on the top 10 of the lists. The question is, if Aftonbladet reports differently depending on which league it is about. This could give the reader negative stereotypes about the leagues. This study can therefore show that there is an uneven reporting between the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League.  The result of the study shows a difference between the coverage of the Swedish Women´s Hockey League and the Swedish Hockey League in Aftonbladet. The study shows for example that there are more men who write about the Swedish Women´s Hockey League than women who write about the Swedish Hockey League. Besides that many of the results were quite similar, in order to see if the differences occur every season, a bigger amount of material and more seasons need to be analyzed. In order to draw the conclusion that the result is representative for all seasons. Especially considering the small amount of material that has been analyzed about the Swedish Women´s Hockey League in this study.