• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 106
  • Tagged with
  • 106
  • 61
  • 59
  • 57
  • 47
  • 45
  • 37
  • 22
  • 21
  • 19
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Smärtbedömning av patienter med akut bröstsmärta

Henberg, Lars, Hällin, Magnus, Pettersson, Jonas January 2007 (has links)
<p>Vikten av smärtbedömning av patienter med akut bröstsmärta.</p>
2

Smärtbedömning av patienter med akut bröstsmärta

Henberg, Lars, Hällin, Magnus, Pettersson, Jonas January 2007 (has links)
Vikten av smärtbedömning av patienter med akut bröstsmärta.
3

Att identifiera och bedöma smärta hos personer med grav demenssjukdom : -En litteraturstudie / Identifying and assessing pain in persons with severe dementia : -A literature study

From, Jenny, Tagesson, Helena January 2011 (has links)
No description available.
4

Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient / Intensive care nurse's pain assessment of an unconscious patient

Bergman, Emelie, Emmelie, Johansson January 2015 (has links)
Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.
5

Instrument för att bedöma smärta hos barn inom akutsjukvården / Tools to assess pain in children within the emergency care

Kunckel, Caroline, Pettersson, Helena January 2015 (has links)
Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården.  En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju självskattningsinstrument och tre observationsinstrument för användning inom akutsjukvården. Resultatet visar instrument som, förutom smärtans intensitet, bedömer ytterligare en dimension av smärta, samt instrument som underlättar för barnen att urskilja rädsla ifrån smärta. Vid jämförelse av instrumenten framkom likheter och skillnader. Resultatet visar att sjuksköterskor vid observation underskattar barnens upplevda smärta. Barn kan och skall därför i första hand själva skatta sin smärta. Ytterligare forskning behövs för utveckling av instrument som är anpassade för barn och som kommer i kontakt med akutsjukvården. Sjuksköterskor behöver redan i grundutbildningen få kunskap om hur barn skall smärtbedömas. Riktlinjer behöver utformas för vilka instrument som skall användas inom akutsjukvården. / Pain is one of the most common causes for hospital contacts. The care of children's pain has shown to be inadequate within the emergency care. The perception of pain is subjective as well as complex and is affected by several factors. It is a complex task for the nurse to assess and treat pain in children. An incomplete pain assessment can lead to inadequate pain management. The aim of this study was to describe and compare tools to assess pain in children within the emergency care. A literature review was conducted, in which 15 research articles were reviewed and established the result. The results revealed seven self-assessment tools and three observation tools for use within the emergency care. The result demonstrates tools that, in addition to the intensity of pain, assess another dimension of pain and tools that facilitates for children to distinguish fear from pain. A comparison between the tools revealed both similarities and differences. The result reveals that nurses underestimates children's perceived pain when assessing pain through observation. Children can and should therefore primarily assess their pain through self-report. Further research is required to develop appropriate tools assessing pain in children within the emergency care. During education nurses ought to gain knowledge of how to assess pain in children. Guidelines should be developed for which tools to use within the emergency care.
6

Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom / Pain assessment in patients with dementia

Alexandersson, Ellen, Persson, Viktoria January 2014 (has links)
Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.
7

Smärta hos äldre : Sjuksköterskans kunskaper och attityder- en litteraturstudie / Elderly persons in pain : Nurses knowledge and attitudes – a literature study

Sefton, Anna, Gregebo, Erika January 2016 (has links)
Introduktion: Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och är ofta underbehandlad, trots detta är det inte tillräckligt forskat inom detta område. Smärta orsakar stort och onödigt lidande hos den äldre människan. Det krävs mycket utav sjuksköterskan för att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans kunskap om och attityd till bedömning och hantering av smärta hos äldre personer. Metod: Metoden var en litteraturstudie, enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, elva artiklar inkluderades till resultatet efter att ha granskats kritiskt. Ur dataanalysen kom det fram fem teman som blev resultatet. Resultat: Följande teman framkom bristfällig kunskap, den specifika kunskapens och yrkeserfarenhetens betydelse, utbildningens betydelse samt inställningen till att värdera smärta. Flera av studierna visar på att sjuksköterskan har kunskapsbrist och mindre bra attityder till smärtbedömning och smärthantering. Slutsats: Utbildning gav sjuksköterskan den kunskap som behövdes i hanteringen av smärta hos äldre personer. Sjuksköterskor som genomgått aktuell utbildning inom smärtkunskap eller som lärt sig genom erfarenhet i yrket hade goda kunskaper och positiva attityder till smärtbedömning och smärthantering hos äldre personer. Efter utbildning använde sig sjuksköterskorna mer av icke farmakologiska åtgärder vilket resulterade i att patienternas smärta minskade.
8

Sjuksköterskors upplevelse av att bedöma smärta hos demenssjuka patienter med afasi : En kvalitativ intervjustudie / Nurses' experiences of pain assessment in dementia patients with aphasia : A qualitative interview study

Pusztai, Rita, Kusic, Irena January 2016 (has links)
Bakgrund: Demografiska förändringar som förväntas ske de kommande decennierna innebär en kraftig ökning av antalet äldre personer i samhället. Demenssjukdomar och smärta är vanliga i dessa åldersgrupper vilket ställer vården inför en utmaning att förse dessa människor med lämplig vård. Afasi hos demenssjuka personer försvårar smärtbedömningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att bedöma smärta hos demenssjuka personer med afasi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. 12 sjuksköterskor, som arbetar inom geriatrisk vård intervjuades. En av intervjuerna har exkluderats. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades med tio tillhörande subkategorier under dataanalysen: Samverkan, Smärtbedömning samt Kunskap och kompetens. Konklusion: Denna studie ger en inblick i vilka redskap sjuksköterskor kan ha i smärtbedömningsarbetet på en geriatrisk akutvårdsavdelning. Användning av närstående, personal på äldreomsorg, teamet på avdelningen, Abbey Pain Scale, teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet kan leda till en effektivare smärthantering hos demenssjuka personer. Mer utbildning, ökad kunskap om smärta, demenssjukdom och afasi samt ett mer specifik smärtbedömningsinstrument behövs för att kunna tillgodose dessa patienters komplexa vårdbehov. / Background: Demographic changes in the coming decades imply a substantial increase in the number of elderly in society. Dementia and pain are common in this groups, therefore health care system facing a challenge to provide this people with appropriate health care. Aphasia in dementia patients further complicate the pain assessment. Aim: To describe the nurses’ experiences of pain assessment in dementia patients with aphasia. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through a manifest content analysis. Twelve nurses working in geriatric care were interviewed. Results: Three categories were identified with ten associated sub categories during the data analysis: Collaboration, Pain Assessment, and also Knowledge and Competence. Conclusion: The study provides insight into the tools nurses may use in the pain assessment at a geriatric emergency unit. Utilization of Abbey Pain Scale, nursing staff at nursing home residence, healthcare team at the unit, theoretical knowledge and clinical experience can lead to more effective pain management in people with dementia. More education, increased knowledge about pain, dementia and aphasia and a more specific pain assessment instrument are necessary to meet the complex care needs of these patients.
9

Sjuksköterskans smärtbedömning - En omvårdnadsåtgärd som bidrar till optimal smärtbehandling

Andersson, Viveca, Svensson, Anna-Karin January 2008 (has links)
<p>Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.</p>
10

Reliabilitet och validitet av smärtbedömningsformulär som används inom intensiv- och postoperativ vård.

Norling, Ulf, Eliasson, Joakim January 2010 (has links)
<p>Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care. Litteratursökningen resulterade i tio olika smärtbedömningsformulär som kvalitetsgranskades utifrån vårt syfte. Resultatet av kvalitetsgranskningen visade att Face, Legs, Acitivity, Cry and Consolability skalan (FLACC ), Behavioral Pain Scale och Critical Care Pain Observation Tool var de smärtbedömningsformulären som fick tillfredställande poäng avseende reliabilitet och validitet. FLACC skalan visade högsta värde avseende reliabilitet och validitet, 13 av 20 möjliga och denna skala kan rekommenderas vid smärtbedömning inom intensivvård.</p>

Page generated in 0.0592 seconds