Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care. Litteratursökningen resulterade i tio olika smärtbedömningsformulär som kvalitetsgranskades utifrån vårt syfte. Resultatet av kvalitetsgranskningen visade att Face, Legs, Acitivity, Cry and Consolability skalan (FLACC ), Behavioral Pain Scale och Critical Care Pain Observation Tool var de smärtbedömningsformulären som fick tillfredställande poäng avseende reliabilitet och validitet. FLACC skalan visade högsta värde avseende reliabilitet och validitet, 13 av 20 möjliga och denna skala kan rekommenderas vid smärtbedömning inom intensivvård.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande.   Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande.   Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten. Även hela situationen som tiden, risk för att skada och transporten till sjukhus värderas. Prehospital smärtanalys är en komplex bedömning där vårdaren möter patienter vid många olika situationer med varierande smärttillstånd och problematik. Ambulanspersonalen behöver behärska olika former av smärtskattning och sträva efter att ge bedömningen tid och vara nära patienten. Behovet av forskning inom prehospital smärtbedömning är fortfarande stort.

No description available.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att bedöma smärta på. De var att lita på vad patienten säger, kroppsspråk och ansiktsuttryck, mätinstrument samt tidigare erfarenheter. Slutsats: Olika bedömningssätt är bra vid olika tillfällen samt att sjuksköterskor anser att ett visst bedömningssätt passar bäst för just dem, detta kan vara till grund för det faktum att många patienter idag inte får en adekvat smärtlindring. Bedömningen bör vara individanpassad eftersom alla patienter har olika förutsättningar.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.

Bakgrund: Befolkningen kommer att åldras och personer med demenssjukdom öka. Demenssjukdom leder till nedsättning i kognitiva förmågor vilket påverkar bland annat kommunikationen. Smärta kan bli underbehandlad eller obehandlad på grund av nedsättningen av kommunikation. Sjuksköterskan har en central roll i smärtbedömning och behöver på så vis veta hur bedömningen ska gå till när kommunikationen sviktar. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor bedömer smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien utgick från Forsberg & Wengström (2016) och Roséns (2017) metod för att skriva en litteraturstudie. Resultatet utgörs av tio artiklar och dessa var strategiskt framsökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har genomgått relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet bildades tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemat Verktyg för bedömning med underteman: Smärtbedömningsverktyg och Observationsverktyg. Huvudtemat Observationer utan verktyg med underteman: ansiktet, kroppsspråket och beteendet. Huvudtemat Kompetens och förmågor med underteman: Erfarenheter och Kommunikation. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Adekvat bedömning av smärta leder till ökad livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Sjuksköterskors smärtbedömning utgår från användning av smärtbedömningsverktyg, observationer och via kommunikation och erfarenhet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling.<strong> Syfte:</strong> Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. <strong>Metod:</strong> Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod. Som analysmetod användesGranheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Kommunikationssvårigheter med dementa patienter orsakade ett av de störstaproblemen i smärtbedömningen. Risk i felmedicinering vid beteendeförändringarfanns då sjukvårdspersonal bedömde en beteendeförändring som ett psykiatriskttillstånd istället för smärta. Det fanns ett stort behov av förbättrad utbildning pgabrister i smärtbedömningsprocessen. Resultaten skiljde sig åt i undersökningar omvilken smärtskala som dementa visade bäst förståelse för. <strong>Diskussion:</strong> Det kan tyckasmotsägande att en del vårdpersonal ansåg sig känna stor säkerhet i att upptäckasmärta hos dementa, fast än smärtbedömningen var ett utbrett problem inom vården.En vidare utveckling av befintliga och nya smärtbedömningsverktyg kändes relevantdå den forskning som finns inte är samstämmig.</p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p>Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.</p><p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of the study was to describe the level of understanding of nursing staff regarding the expression of pain by patients suffering from dementia. A further aim was to examine what help and support is available to nursing staff in aiding assessment of pain levels in these patients.</p><p>The study is descriptive in character and has a qualitative perspective.</p><p>Six interview subjects, who were strategically chosen for convenience, were selected to help in this study. The criteria used for selection was that all should have a minimum of three years experience caring for patients suffering from dementia. As an aid to the interview process, semi structured questions and an interview guide were used. The material gathered was then literally transcribed, analysed and divided into eight categories and sub categories.</p><p>Interviewees report that patient express pain in a variety of different ways. Some patients use body language where they become withdrawn and their facial expressions and posture alters. Mood changes are also described, with patients becoming restless and anxious and sometimes aggressive. Verbal expressions of pain, such as wailing and screaming, are also described as well as the observation that patients suffering from dementia sometimes develop difficulties in sleeping and can wander off.</p><p>Further observations from the study show that combined importance of really knowing and being familiar with the patient and his/her background, a good relationship between nursing staff and the patients relatives, and finally, the need of pain assessment tools.</p><p> </p>

Bakgrund: Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling. Syfte: Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. Metod: Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod. Som analysmetod användesGranheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Kommunikationssvårigheter med dementa patienter orsakade ett av de störstaproblemen i smärtbedömningen. Risk i felmedicinering vid beteendeförändringarfanns då sjukvårdspersonal bedömde en beteendeförändring som ett psykiatriskttillstånd istället för smärta. Det fanns ett stort behov av förbättrad utbildning pgabrister i smärtbedömningsprocessen. Resultaten skiljde sig åt i undersökningar omvilken smärtskala som dementa visade bäst förståelse för. Diskussion: Det kan tyckasmotsägande att en del vårdpersonal ansåg sig känna stor säkerhet i att upptäckasmärta hos dementa, fast än smärtbedömningen var ett utbrett problem inom vården.En vidare utveckling av befintliga och nya smärtbedömningsverktyg kändes relevantdå den forskning som finns inte är samstämmig.