Bakgrund: I Sverige smärtskattas patientgruppen inte lika ofta och har begränsat tillgång till specialiserad palliativ vård jämfört med patient med cancerdiagnos. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kontinuerligt genomföra symtomskattning och ge adekvat och evidensbaserad symtomlindring. Huvudmålet är att patient med kognitiv sjukdom inom den palliativa vården ska ha adekvat symtomlindring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att skatta smärta i den palliativa vården av patienter med kognitiv sjukdom.Metod:En litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar som identifierades i PubMed, CINAHL och SwePub. En induktiv kvalitativ analysmetod gjordes enligt Granheim och Lundman (2004). Resultat: Kännedom om en patient med kognitiv sjukdoms livsberättelse och beteendeförändringar, erfarenhet samt observation av patienten underlättade sjuksköterskors skattning av smärta. En delad åsikt fanns bland sjuksköterskorna angående smärtskattningsinstrument. Teamets samarbete, kommunikation, kontinuitet och dokumentation påverkade smärtbedömning- och behandling. En känsla av otillräcklighet och osäkerhet i bedömningen av smärta sågs, men att hitta rätt tillvägagångssätt i skattningen av smärta gav en lättnande känsla. Slutsats: Det sågs förutsättningar och utmaningar för sjuksköterskor i att skatta smärta hos patienter med kognitiv sjukdom i palliativ vård. Faktorer som kunde påverka var: osäkerhet i bedömningen av smärta, tidsbrist, tillfredställelse av att se patienten utan smärta och välfungerande team.

Bakgrund: I Sverige smärtskattas patientgruppen inte lika ofta och har begränsat tillgång till specialiserad palliativ vård jämfört med patient med cancerdiagnos. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kontinuerligt genomföra symtomskattning och ge adekvat och evidensbaserad symtomlindring. Huvudmålet är att patient med kognitiv sjukdom inom den palliativa vården ska ha adekvat symtomlindring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att skatta smärta i den palliativa vården av patienter med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar som identifierades i PubMed, CINAHL och SwePub. En induktiv kvalitativ analysmetod gjordes enligt Granheim och Lundman (2004). Resultat: Kännedom om en patient med kognitiv sjukdoms livsberättelse och beteendeförändringar, erfarenhet samt observation av patienten underlättade sjuksköterskors skattning av smärta. En delad åsikt fanns bland sjuksköterskorna angående smärtskattningsinstrument. Teamets samarbete, kommunikation, kontinuitet och dokumentation påverkade smärtbedömning- och behandling. En känsla av otillräcklighet och osäkerhet i bedömningen av smärta sågs, men att hitta rätt tillvägagångssätt i skattningen av smärta gav en lättnande känsla. Slutsats: Det sågs förutsättningar och utmaningar för sjuksköterskor i att skatta smärta hos patienter med kognitiv sjukdom i palliativ vård. Faktorer som kunde påverka var: osäkerhet i bedömningen av smärta, tidsbrist, tillfredställelse av att se patienten utan smärta och välfungerande team.

Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar.  Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna.   Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan.Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta. / Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse´s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Several studies show that the nurses´ underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses´ pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses´ assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients´ pain?, Are there any differences between the nurses´ assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses´ used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses´. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain.Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain.

Bakgrund: Smärta är ett komplext och omfattande problem inom sjukvården. Utan adekvat behandling kan smärta leda till sämre livskvalitet för patienten. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull roll i att identifiera och bedöma patientens smärta då en optimalt utförd smärtbedömning är en förutsättning för adekvat smärtlindring. Att se människan bakom patienten är en viktig aspekt för att identifiera smärta ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors bedömning av patienters smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman. Verbal kommunikation, Observation av patienters smärta med subteman: smärtbeteenden och fysiologiska tecken, Hjälpmedel för smärtbedömning och Sjuksköterskans förförståelse och tidigare erfarenheter av smärta. Inga evidensbaserade rutiner eller riktlinjer följdes. Diskussion: Resultatet diskuterades med anknytning till personcentrerad vård och konsensus begreppet människa. Smärtbedömningen utfördes oftast utifrån sjuksköterskans egen tolkning och var inte alltid anpassad efter den enskilda individen. Patienter som har smärta är i behov av att bli sedda och smärtbedömda utifrån deras individuella behov. Sjuksköterskor har därför en central roll i att individanpassa bedömningen av smärta. / Background: Pain is a complex and major problem in health care. Without adequate treatment, pain can lead to decreased quality of life for the patient. The nurse has an important and significant role in identifying and assessing the patient's pain when an optimally performed pain assessment is a prerequisite for adequate pain relief. To see the person behind the patient is a key aspect of identifying pain from a holistic perspective. Aim: The aim was to explore the nurses' assessment of pain in patients. Method: A literature review based on eleven scientific articles, with both quantitative and qualitative design. Results: The results are presented in four main themes. Verbal communication, Observation of patients' pain subthemes: behaviors related to pain and physiological signs, Pain assessment tools and Nurse's preunderstanding and past experiences of pain. No evidence-based rutines or guidelines were followed. Discussion: The results were discussed related to person-centered care and the concept of human. Pain assessment was usually carried out on the basis of the nurse's own interpretation and were not always tailored to the individual. Patients who have pain need to be seen and pain assessed on their individual needs. Nurses have therefore a major role to individualize the assessment of pain.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta. Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete. Sökord som har använts i studien: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 and over, patient, pain measurement, interviews. Den teoretisk referensram som användes var Katie Erikssons teori om lidande som syftar på att lidandet är en del av livet och är ett skydd för den enskilda individen. Resultat: Analysen av resultatdelarna delades upp i tre teman: Smärta och äldre, som belyser hur smärta kännetecknas hos äldre. Identifiering och bedömning av äldre personers smärta, belyser bedömningen av äldre personers smärta och bedömningsinstrument för att mäta smärta samt hur smärta hanteras, som belyser behandling av smärta hos äldre personer. Diskussion: De två teman som togs upp i diskussionen var smärta och äldre samt bedömning av äldre personers smärta. Dessa har diskuterats mot Katie Erikssons teori om lidande och konsensus begreppet vårdande. / Background: Pain and elderly people are central parts of healthcare. Pain is a subjective feeling affecting humans both psychologically and physically. Pain is complex and there are many reasons why pain arises. Many elderly people in society do not get the right pain relief, which may be due to attitudes or incorrect assessments. To facilitate the assessment of pain, there are instruments that health professionals can use to assess the pain of the elderly. Aim: To describe elderly people’s perception of pain and how it’s administered in care settings. Method: A literature review that has been built on ten scientific articles. The articles were taken from CINAHL complete. Search terms used: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 above, patient, pain measurement, interviews. The theoretical framework was Katie Erikson's theory of suffering that refers to that suffering is part of life and is a defense for the individual. Results: The analyses of the results were divided into three themes: Pain and elderly, which illustrates how the pain is characterized in elderly. Identification and assessment of older people's pain, highlighting the assessment of older people's pain and the assessment instruments that can be used and how pain is managed, that elucidate the treatment of pain for elderly people. Discussions: The two themes addressed in the discussion were pain and elderly, and assessment of elderly people’s pain. These were discussed against Katie Erikson's theory about suffering and the consensus term care.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Bakgrund: Att möta patienter med smärta är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården. Det finns goda möjligheter för den prehospitala sjuksköterskan att i ett tidigt skede hjälpa patienten med omvårdnadsåtgärder för att undvika onödigt lidande. Studier har visat att det finns samband mellan bristfällig smärtlindring och inadekvat bedömning av smärta. Forskning kring innehållet i sjuksköterskans smärtbedömning i den prehospitala miljön är begränsad. Syfte: Att beskriva innehållet i sjuksköterskans systematiska smärtbedömning inom ambulanssjukvården. Metod: Med hjälp av studieprotokoll genomfördes en kvalitativ studie. Studieprotokollen innehöll fyra öppna frågor som utformats med utgångspunkt i Ida Jean Orlandos ” The Deliberative Nursing process”. Den prehospitala sjuksköterskan gjorde en beskrivning kring sitt möte med patienter med smärta. Datainsamlingen genomfördes i södra Sverige och genererade 82 studieprotokoll som inkluderades i studien. Dataanalys av studieprotokollens svar gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Nio kategorier identifierades som beskriver innehållet i sjuksköterskans smärtbedömning. De viktigaste fynden berör objektiva tecken, samspel mellan sjuksköterska och patient samt beslutsstöd för bedömning. Slutsats: Bedömning av smärta är en komplex uppgift och kan många gånger vara utmanande i den prehospitala miljön. Det krävs att sjuksköterskan är skicklig inom många områden. Att kunna bedöma smärtans orsak, intensitet och att kunna ge adekvat behandling. Dessutom är det viktigt att ha en förmåga att samspela med patienten. Ytterligare kunskap om bedömning av smärta skulle vara positivt för den prehospitala sjuksköterskan i dennas profession. Mer forskning gällande innehållet i smärtbedömning bör göras. / Background: Meeting patients with pain is common in ambulance care. There are good opportunities for the pre-hospital nurse to help the patient at an early stage with nursing measures to avoid unnecessary suffering. Studies have shown that there is a link between inadequate pain relief and inadequate pain assessment. Research on the content of the nurse's pain assessment in the prehospital environment is limited. Aim: To describe the contents of the nurse's systematic pain assessment in ambulance care. Method: A qualitative study was carried out using a study protocol. The study protocol contained four open questions that were designed on the basis of Ida Jean Orlando's "The Deliberative Nursing Process". The pre-hospital nurse did a description of his meeting with patients with pain. Data collection was conducted in southern Sweden and generated 82 study protocols that were included in the study. Data analysis of the study protocol's response was made through a qualitative content analysis. Result: Nine categories were identified that describe the content of the nurse's pain assessment. The most important findings concern objective signs, interaction between the nurse and the patient, and decision support for assessment. Conclusion: Assessment of pain is a complex task and can often be challenging in the prehospital environment. It is required that the nurse is skilled in many areas. Being able to assess the cause of the pain, intensity and being able to provide adequate treatment. In addition, it is important to have an ability to interact with the patient. Further knowledge of the assessment of pain would be positive for the prehospital nurse in his profession. More research on the content of pain assessment should be done.

Patienter med nedsatt kommunikationsförmåga har begränsade möjligheter till att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smärta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smärta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i två teman: smärtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och smärtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Smärtan är flerdimensionell och bör ses som en helhet, då den bottnar i både fysiska och psykiska faktorer. Smärtan uttrycker sig på flera sätt, detta bör därför lyftas fram och diskuteras mer i sjuksköterskeutbildningen och på klinik. Tidigare forskning har visat att kvinnor upplever och uttrycker mer smärta än män. Kommande forskning bör inriktas mot hur vida smärtuttrycken skiljer sig åt och om smärtbedömningsinstrument är anpassade för de olika könen var för sig. Genom bearbetning av resultatet skapades en checklista (LARV) för att bedöma olika smärtupplevelser hos patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. LARV är tänkt som en tillgång och ett komplement till sjuksköterskans smärtbedömning utifrån kompetens och erfarenhet. LARV bör prövas inom vården för att utvecklas. / Patients with impaired communication skills has limited ability to                         communicate their pain experience. The nurse is responsible for                         assessing the patient's pain, which can be extremely complex. The                         purpose of this study was to illustrate the assessment of pain in adult                     patients with impaired communication skills. The result were based on                     15 qualitative and quantitative research articles that are peer reviewed                     and processed. The analysis of these articles resulted in two themes:                     pain assessment of adult patients with impaired communication skills                     and pain expression in adult patients with impaired communication                     skills The pain is multidimensional and should be considered as a                         wholeness and contains both physical and psychological factors. The                     pain is expressed in many ways, this should be highlighted and                         discussed more in nursing education and in practice.                     Previous research has shown that women experience and express more                     pain than men. Future research should focus on how far pain                         expressions are different and if the pain assessment instruments are                     designed for the different sexes separately.By the result a checklist was created (LARV) to assess the different experience of pain in patients with impaired communication skills. LARV is meant as an asset and complement to the nurses pain assessment that is based on competence and experience. LARV should           be evaluated in health care to be improved.

Bakgrund: Att ge adekvat smärtlindring inom en rimlig tid för att minska patienters lidande är av vikt för en god omvårdnad. Att använda smärtskattningsinstrument som är individanpassat i kombination med att lyssna på patientens beskrivning av smärtan anses vara en fungerande åtgärd gällande smärthantering. Det är därför viktigt att studera hur detta fungerar i praktiken, för att kunna belysa de problem som uppstår och öka medvetenheten hos sjuksköterskor om de brister som finns i omvårdnadsarbetet hos patienter med smärtproblematik. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors omvårdnadsarbete hos patienter med akuta smärttillstånd och postoperativ smärta. Metod: Studien är en fokuserad etnografisk observationsstudie med deskriptiv design, och genomfördes med innehållsanalys med deduktiv ansats. Studien genomfördes genom deltagande observation med efterföljande intervjufrågor av 10 st sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning. Resultat: Studien resulterade i att sjuksköterskor i regel alltid gjorde en skattning och bad patienterna beskriva sin smärta vid det första mötet. Smärtskattning gjordes i de flesta fall med någon form av smärtskattningsskala, genom samtal med patienten samt vid fysiska tecken till smärta. I studien framkom att arbetsmiljön var en faktor som påverkade både sjuksköterskornas förmåga och möjlighet att bemöta patienternas smärta, samt påverkade tiden till administrering av smärtstillande läkemedel. Slutsats: Sjuksköterskor utför oftast en smärtbedömning samt ger smärtstillande läkemedel omgående. I vissa fall är dock smärtan svår att skatta då patienten ej påvisar fysiska tecken till smärta, vilket gör att sjuksköterskor ibland har svårt att tro på patienten. Samtliga sjuksköterskor ansåg att smärta var ett högprioriterat omvårdnadsbehov som behöver snabb åtgärd.