Bakgrund Demens är en progredierande sjukdom där den kognitiva nedsättningen påverkar patientens förmåga att förmedla och uttrycka smärta. Hos patienter med långt framskriden demens är underbehandling av smärta ett problem och skapar ett lidande för patienten. För sjuksköterskan kan det upplevas komplext att bedöma smärta och smärtbehandla patienter med demens. Syfte Denna litteraturöversikts syfte är att utforska sjuksköterskans upplevelser vid bedömningav smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter enligt riktlinjer av Högskolan Dalarna. Analysen genomfördes i steg för en innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskans erfarenheter av smärtbedömning hos patienter med demens belyser en komplex process där observationsstrategier, erhållandet av information från anhöriga om tidigare smärtbeteenden samt inhämtandet av dokumentation utgör grunden i smärtbedömningen. Den komplexa processen påverkas även av organisatoriska strukturer med upplevd tidsbrist, teamsamarbetets prövningar och attityder samt betydelse av kunskap och erfarenhet vilka inverkar på smärtbedömningens process och utfall i smärtbehandlingen hos patienter med demens. Slutsats Att bedöma smärta hos patienter med demens är för sjuksköterskan en komplex uppgift med många faktorer som påverkar bedömningen. En ej tillförlitlig bedömning orsakar lidande för patienten, osäkerhet för sjuksköterskan, en påverkad arbetsmiljö samt kostnader för samhället. / Background Dementia is a progressive disease in which the cognitive impairment affects the patient's ability to mediate and express pain. In patients with advanced dementia, undertreatment of pain is a problem and creates suffering for the patient. For the nurse, assessing pain and pain treating patients with dementia can be complex. AimThe aim of this literature review is to explore the nurse's experiences in assessing pain inpatients with dementia. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews according to guidelines from Dalarna University. The analysis was carried out insteps for a content analysis according to Friberg (2017). Results The nurse's experience of pain assessment in patients with dementia highlights a complex process where observation strategies, obtaining information from relatives about previous pain behaviours and obtaining documentation form the basis of the pain assessment. The complex process is also influenced by organizational structures with perceived lack of time, the trials and attitudes of team collaboration, and the importance of knowledge and experience that affect the pain assessment process and outcomes in pain treatment inpatients with dementia. Conclusions Assessing pain in patients with dementia is for the nurse a complex task with many factors that influence the assessment. An unreliable assessment causes suffering for the patient, uncertainty for the nurse, an affected work environment and costs for society.

Bakgrund: Verbal kommunikation är ett av flera sätt att förmedla smärta genom. Patienter som är påverkade av läkemedel med sederande effekt har en försvårad situation att förmedla smärtan. Sjuksköterskor behöver kunna bedöma smärta hos patienter som är påverkade av sedering. Smärtbedömning hos sederade patienter kräver kunskap och förståelse, så att adekvat smärthantering ska kunna sättas in och att konsekvenser av obehandlad smärta undviks. Obehandlad smärta kan leda till akut och långvarigt lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att bedöma smärta hos sederade patienter på anestesi- och intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar var av sju kvalitativa och tre kvantitativa, publicerade mellan 2015–2022. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Data som extraherats analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Arbetserfarenhet identifierades som en viktig del i smärtbedömningen. I bedömningen av smärta värderades förändringar i stigande vitalparametrar, kroppsliga tecken som grimaser och oroligt beteende vilket var starkt förknippat med smärta. Kunskap om smärta, förståelse för patientens individuella behov och förutsättningar var viktiga områden för en individanpassad smärthantering. Sedering försvårade kommunikationen för patienten, därav prioriterade sjuksköterskorna smärtlindring. Slutsats: Sjuksköterskor belyste att arbetserfarenhet var betydelsefull för deras smärtbedömning samt att det fanns tecken hos patienten som kunde tolkas som smärta. Förändringar i vitalparametrar användes som en faktor som vägdes in i smärtbedömningen. Det var för sjuksköterskorna högt prioriterat att smärtlindra patienter som var sederade och det framkom att det kunde vara en balans mellan smärtlindring och sedering.

Bakgrund: Smärta är ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom äldrevården. Smärtbehandling finns att tillgå, trots detta är smärta underbehandlat hos äldre patienter. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smärta i omvårdnad av äldre patienter. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smärtbedömningsprocesser, smärtbedömningsmetoder och smärtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smärtidentifiering, smärtbedömningssvårigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smärta, smärtobservation, smärtbedömningsinstrument och dokumentation. Slutsatser: För att göra en smärtbedömning behövs en god relation till patienten, närstående och övrig personal där kommunikation har central roll. Sjuksköterskan måste tro på patientens egen skattning och smärtupplevelse. / Background: Pain is a multidimensional phenomena and a common problem in care of elderly patients. There are several pain treatment methods available however pain is often not fully treated. Aim: The aim of this study is to illustrate how nurses assess physical pain in care of elderly patients. Method:  A literature review based on a qualitative approach has been used. The study consists of an analysis of five quantitative and four qualitative research articles.  Results: Three main categories were found: the process of pain assessment, the methods of pain assessment and the tools of pain assessment. Those categories were further divided into six subcategories: pain identification, pain assessment difficulties, patient communication to assess pain, pain observations, pain assessment instruments and documentation. Conclusions: Pain assessment requires a good relation to the patient as well as relatives and other staff. Communication takes a central part of the pain assessment. A nurse must believe in the patient's own estimation and pain perception.

Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud. Implikation: vidare forskning bör göras där fokus ligger på de enskilda diagnoserna istället för gruppen demenssjukdomar samt ökad kunskap hos sjukvårdspersonal på smärta i relation till Alzheimers sjukdom. / Background: difficulties with communication is shown in the progress of Alzheimer’s disease which leads to a difference in assessment of pain in persons with Alzheimer’s disease compared to persons without a cognitive impairment. Aim of the study: the aim of the study was to illuminate the importance of correct pain assessment in patients with Alzheimer’s disease. Method: the study was a literature review, 12 quantitative articles which met the study’s purpose was reviewed and analyzed. Results and conclusions: pain assessment in patients with Alzheimer’s disease is complex, the conclusion is ambiguous since the results show that people with Alzheimer’s disease has more in some studies and less pain in others in comparison with people without a cognitive impairment. The pain assessment tools that were examined in this study were shown to be relevant, but it was important that the staff using the instruments had to be able to rule out confounders of pain such as unusual movements, behaviour and sounds. Implication: further research should focus on the the separate diagnoses that are included in the dementia genre. Also an increased knowledge and awareness in the staff about pain in correlation with Alzheimer’s disease.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp. Dokumenten visade en stor variation gällande innehåll och utförande. För att säkerställa en trygg och säker vård av god kvalitet krävs evidensbaserad kunskap, en kunskap som kontinuerligt skall uppdateras och förnyas. Något som sjukhusen enligt lagstiftning har skyldighet att göra. / The purpose of this study was to describe guidelines/ PM regarding pain assessment and treatment that is available in various emergency rooms and hospitals. Pain is one of the most common reasons for seeking medical care in Sweden, therefore medical expertise is required and also access to guidelines/ PM that supports the care provided. A request was sent by email to the hospitals requesting access to their guidelines/ PM. The contents of the documents were analyzed using seven categories which describe its context. Definition of pain, Assessment / Measurement of pain, Treatment, Goals, Evaluation / Documentation, Pain and Other Outlets. The category other outlets include amongst others the lack of reference to the management guidelines / PM. The results showed that the documents varied greatly with respects to content and design. To ensure safe and high quality care, evidence-based knowledge is required, knowledge that is constantly updated and renewed. This is something which Swedish hospitals have a legal obligation to perform.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och bör uppmärksammas av distriktssköterskorna. Palliativ hemsjukvård innebär att distriktssköterskor ger patienten en smärtfri och god livskvalitet i livets sista dagar i hemmet med familj och vänner närvarande. Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid palliativ vård, därför är det viktigt att smärtbedömningen grundar sig på ett personcentrerat förhållningsätt och att distriktssköterskor gör en adekvat smärtbedömning.    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter i att bedöma smärta i ett sent skede vid palliativ vård i hemsjukvården med fokus på användning av smärtskattningsinstrument.    Metod: För att få fram distriktssköterskors erfarenheter användes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats. Studien resulterade i elva intervjuer. Bearbetningen av intervjuerna genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Studiens resultat visade att distriktsköterskorna upplevde att utbildning skapade trygghet i att bedöma smärta, men uppgav att de saknade engagemang från organisationen gällande fortbildning i smärtbedömning. I de fall patienten inte själv kunde verbalt uttrycka sin smärta bedömde distriktssköterskorna smärtan med sin kliniska blick. Distriktssköterskorna uppgav att när den kliniska blicken och smärtskattningsinstrument kombinerades fick patienten den mest optimala smärtbedömningen.   Slutsats: Samtliga distriktssköterskor i studien poängterar att den mest gynnsamma bedömningen av smärta tillhandahålls genom att smärtskattningsinstrument används i kombination med en erfaren klinisk blick. För att uppnå detta måste ledningen skapa riktlinjer så att smärtskattningsinstrument implementeras i det vardagliga arbetet för distriktssköterskorna. / Background: Pain is a subjective experience and should be attended by the district nurse. Palliative home care means that the district nurse gives the patient a pain free and good quality of life in the last days of life at home with family and friends present. Pain is a common symptom of palliative care, so it is important that the pain assessment is based on a person-centered approach and that the district nurse makes an adequate pain assessment.  Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in assessing pain at a late stage in palliative care in home care, focusing on the use of pain assessment instruments. Method: In order to obtain the district nurse's experience, a qualitative interview study was used with semi structured questions with an inductive approach. The study resulted in eleven interviews. The processing of the interviews was conducted through a qualitative content analysis. Result: The results of the study showed that the district nurses felt that education provided confidence in assessing pain, but stated that they lacked commitment from the organization regarding continuing education in pain assessment. In cases where the patient could not express his pain verbally, the district nurses assessed the pain with their clinical eye. District nurses stated that when the clinical eye and pain assessment instrument was combined, the patient received the most optimal pain assessment. Conclusion: All district nurses in the study emphasize that the most favorable assessment of pain is provided by using pain assessment instruments in combination with an experienced clinical eye. To achieve this, management has to establish guidelines so that pain assessment instruments are implemented in the everyday work of the district nurse.

Bakgrund: Smärtbedömningar är ett vanligt förekommande moment i anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors dagliga arbete. Tidigare forskning visar att det finns okunskap om att sederade patienter inte behöver smärtbedömas, trots att annan forskning visar att patienter kan uppleva smärta under sedering eller sövning.Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och dokumentera smärta hos sederade eller sövda icke-verbala patienter.  Metod: En beskrivande studie med kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer med tio specialistsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Huvudresultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier identifierades: “Att uppleva svårigheter och hinder vid bedömning av smärta”, “Att underlätta bedömning av smärta”, “Att sakna hjälpmedel för bedömning av smärta”, “Att dokumentera smärta” och “Att stödja sig på tidigare erfarenheter, förförståelse och kunskap”. Specialistsjuksköterskorna upplevde att det var komplext att bedöma smärta då patienterna inte kunde förmedla sig. Tidigare erfarenheter och utökad utbildning kunde underlätta smärtbedömningen. Det förekom upplevelser om att smärta sederades bort på grund av okunskap. Dokumentation av patienters smärta skedde framförallt genom fysiologiska parametrar och given analgetika.  Slutsats: Föreliggande studie belyser att det fanns önskemål om underlättande hjälpmedel och utbildning att använda vid bedömningar av smärta, samt vad hjälpmedlen skulle kunna innebära för patienten och i det kliniska arbetet. Specialistsjuksköterskorna uppgav att ett hjälpmedel skulle kunna bidra till en mer kontrollerad analgetika- och sederingstillförsel, vilket skulle kunna förkorta tiden i respirator, tid på intensivvårdsavdelning samt minska mortaliteten. / Background: Pain assessments are a recurring task in nurse anesthetists and intensive care nurses’ daily work. Previous studies have revealed that there was an ignorance toward patients who are sedated, that their pain did not need to be assessed, despite other studies have found that patients can experience pain during sedation or general anesthesia.  Aim: To describe nurse anesthetists’ and intensive care nurses’ experiences in assessing and documenting pain in patients who are sedated or under general anesthesia and non- verbal. Method: A descriptive study with a qualitative approach. Ten semi-structured interviews were conducted with ten specialist nurses from a Swedish hospital. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories and seven subcategories were identified: “To experience difficulties and obstacles when assessing pain”, “To ease the assessment of pain”, “To not have the aids for assessing pain”, “To document pain” and “To rely on previous experiences, pre-understandings and knowledge”. The nurse specialists experienced that pain assessments were complex because the patients were unable to communicate. Previous experiences and expanded knowledge appeared to ease the assessment of pain. There were experiences of pain being sedated away due to ignorance. Documentation of the patients’ pain was mainly done through physiological parameters and given analgesics.  Conclusion: The present study shines a light on the wish for aids and education to use when assessing pain, as well as the potential impact the assessment instruments could have for the patients as well as the work at the clinic. Nurse specialists stated that an aid could contribute to the controlled use of analgesics and sedatives, which could reduce the duration of mechanical ventilation, duration in the intensive care unit and mortality.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt symtom hos palliativa patienter medcancersjukdom. En del patienter är inte fullt smärtlindrande och detta kan skapa ettonödigt lidande för patienterna som försämrar deras livskvalité.Syfte: Syftet är att belysa kunskapsläget om hur sjuksköterskor utvärderarsmärtsymtom hos palliativa patienter med cancersjukdomMetod: En litteraturstudie med 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativmetod valdes ut från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra stycken olika teman.Dessa är bedömningsinstrument, att utvärdera med eller utanbedömningsinstrument, sjuksköterskans utvärderande arbete, utvärdering medolika instrument.Slutsats: Genom att använda smärtbedömningsinstrument kan sjuksköterskansarbete att utvärdera smärtsymtom underlättas och smärtsymtom för patientenminskas. Genom en planerad implementering av dessa bedömningsinstrument meden kompletterande utbildning kan sjuksköterskan få bättre kunskap ombedömningsinstrument vilket kan leda till bättre förståelse och förutsättningar förpalliativa patienternas behov av smärtutvärdering. Detta kan leda till förbättradupplevd livskvalité hos de palliativa patienterna med cancersjukdom. / Background: Pain is a common symptom in palliative cancer patients. Somepatients are not fully relieved of pain which can create unnecessary suffering forthe patients.Aim: The purpose is to describe how nurses evaluate pain symptoms in palliativepatients with cancer.Methods: A literature study with 16 articles consisting of both qualitative andquantitative methods from two databases, Cinahl and Pubmed.Results: The compilation of the articles resulted in four different themes. Theseare pain assessment instruements, to evaluate with or without pain assessmentinstruments, the nurse's evaluation work, and comparison of different instruments.Conclusions: By using pain assessment tools, the nurse's work to evaluate painsymptoms can be facilitated and pain symptoms for the patient reduced. Through aplanned implementation of these assessment instruments with a supplementaryeducation, the nurse can gain better knowledge of the assessment instrument canlead to a better understanding and conditions for palliative patients' needs for painevaluation. This can lead to improved perceived quality of life in the palliativepatients with cancer.

Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen. / Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Bakgrund: Prehospitala smärtbedömningar är en utmaning för ambulanssjuksköterskan. Korrekt smärtbedömning är viktig då akut smärta som inte lindras kan ge allvarliga konsekvenser för patienten. Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som kan vara förknippad med vävnadsskada eller en upplevelse som liknas vid detta. Smärtbedömning prehospitalt består av flera olika metoder och tillvägagångssätt vilka sjuksköterskan anpassar efter patientens tillstånd och situation samt sin egna erfarenhet, förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärtbedömning inom ambulanssjukvård. Metod: Genom kvalitativ intervju av 10 deltagare inhämtades datamaterial som analyserades induktivt genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter innehållsanalysen delades resultatet upp i 3 huvudkategorier: smärtans subjektiva karaktär, värdera patienters smärta och smärtskattning. Sjuksköterskans tidigare erfarenheter av att möta patienter med olika smärtbeteende och smärtuttryck påverkar förmågan att värdera och relatera till patientens smärtupplevelse. I smärtbedömningen vägs en värdering av patientens smärtskattning in och i de fall sjuksköterskans och patientens bild av situationen inte överensstämmer riskeras patienten att inte bli trodd. Förutfattade meningar beskrivs kunna påverka en smärtbedömning och vissa grupper riskeras att stigmatiseras. Kommunikationen påverkar vårdrelationen och i de fall patienten har en oförmåga att kommunicera verbalt finns risk för bristande smärtbedömning. Slutsats: Smärtans subjektivitet har stor inverkan vid prehospital smärtbedömning, vilket ställer krav på ambulanssjuksköterskan att skapa en professionell vårdrelation. Att kunna relatera till patientens smärttillstånd underlättar vid smärtbedömning, motsatt kan sjuksköterskans svårighet att relatera till patientens smärta öka risken för vårdlidande genom misstroende. / Background: Prehospital pain assessments is challenging for theambulance nurse. Correct pain assessment is important as unalleviatedacute pain can have serious consequences for patients. Pain is definedas an unpleasant sensory and emotional experience that may be associatedwith tissue damage or an experience similar to such damage. Prehospitalpain assessment consists of several different methods and approacheswhich the nurse adapts to the patient's condition and situation as wellas their own experience, ability and competence. Purpose: The purpose of this study is to highlight nurses' experiencesof pain assessment in prehospital healthcare. Method: Through a qualitative interview of 10 participants, datamaterial was obtained and analyzed inductively through manifestqualitative content analysis. Results: After the content analysis, 3 main categories emerged: The subjective nature of the pain, Evaluate patients' pain, and Pain Assessment. The nurse's previous experiences of meeting patients withdifferent pain behaviours and pain expressions affect the ability tovalue and relate to patients' pain experience. In the pain assessment, avaluation of patients' self-assessment is weighed in, and in cases wherethe nurse's and the patient's view of the situation do not match, thepatient risks not being trusted. Preconceived notions are described asbeing able to influence a pain assessment and certain groups are at riskof being stigmatized. Communication affects the care relationship and incases where patients have an inability to communicate verbally there isa risk of insufficient pain assessment. Conclusion: The subjectivity of pain has a major impact on prehospitalpain assessment, which places demands on the ambulance nurse to create aprofessional care relationship. Being able to relate to the patient'spain condition facilitates pain assessment. Conversely, the nurse'sdifficulty in relating to patients' pain can increase the risk of caresuffering through mistrust.