Många studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smärta och smärtbehandling. Syftet med litteraturstudien är att jämföra dessa uppfattningar. Eftersom god smärtlindring är en förutsättning för patientens psykiska såväl som fysiska välmående är det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar är så korrekta som möjligt. Förutom olika smärtskattningsmetoder, ex. VAS skalan är det nödvändigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, då dessa kan påverka kvalitén på omvårdnaden. Genom att undersöka sjuksköterskors attityder och värderingar kring begreppet smärta samt deras kliniska bedömning av patienternas smärta och jämföra denna med patienters upplevelse av smärtbehandlingen de erhållit vid sjukhusvistelse. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar. Resultatet visade att det var vanligt förekommande att sjuksköterskorna underskattade patienternas smärta, särskilt när den var hög. Endast i två studier gjordes relativt korrekta bedömningar. / Many studies indicate that there is a difference between the nurses measurement of pain intensity and the patients experinece it. This aime of this litteratur review was to examine these differences. Since good pain relief is an essential component for the patients physical as well as psychological well being it is of great importance that the attending nurse makes a fairly accurate judgment regarding the level of pain. Apart from different pain measurement tools, like the VAS scale it is important that the nurses are made aware of their own attitudes towards their patients since these can influence the quality of the care given. By examining nurse’s attitudes and values regarding the pain phenomena and in addition to comparing their clinical judgment of the patient’s pain to how the patients say they experienced the pain treatment they received during hospitalization. The literature review is based on nine quantitative studies. The result shows that it was common in the clinical settings that the nurses underestimated their patients pain, especially when it was high. Only in two studies were the estimations judged as fairly accurate.

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos är en växande patientgrupp som ställer högre krav på sjuksköterskans förmågor. Demenssjuka personer kräver ett annorlunda synsätt och andra typer av observationer vid bedömning av smärta och smärtlindring, än personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smärtbedöma och smärtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrån valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smärtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att använda bedömningsinstrument, farmakologisk smärtlindring och icke-farmakologisk smärtlindring. Det framkom att bedöma smärta hos en demenssjuk innebar många svårigheter, som till exempel att symtom på smärta inte berodde på andra bakomliggande orsaker som stress eller oro hos personen. Det framkom att det fanns andra sätt att ge smärtlindring på än bara genom läkemedel. Att inte kunna bedöma smärta adekvat hos en demensdiagnostiserad person kunde leda till både under- och övermedicinering samt felaktig medicinering. Konklusion: Att arbeta med demenssjuka personer kräver stor kunskap och förmåga att tänka utanför ramarna. Sjuksköterskans förmåga till nytänkande vid bedömning och smärtlindring, har stor betydelse för personens välmående. / Background: Older people with a dementia diagnosis is a growing patient group that is demanding higher requirements about nurse’s abilities. People with dementia are demanding a different point of view and other kind of observations in evaluating of pain and pain relief, than people with intact cognitive consciousness. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurse’s experience in estimating pain and pain relief in people with dementia. Method: A literature review where 10 studies have been viewed, analyzed, and the matis to answer the aim. Result: Five different themes were identified: nurse`s experience in the meeting with dementia, nurse`s pain assessment of people with dementia, nurse`s experience in using assessment instruments, pharmacological pain relief, non pharmacological pain relief. It transpired that assess pain in a person with dementia meant a lot of difficulties, as to know if it really was symptom of pain and not other underlying causes such as stress or anxiety within the person. It appeared that it was other ways of giving pain relief than just medical treatment. Not to be able to assess pain adequately with a dementia diagnosed person could lead to both under- and over medication as well as wrong medication. Conclusion: Working with people with dementia requires huge knowledge and ability to think outside of the box. The ability of the nurse to express new thoughts in estimation of pain and to produce pain relief has huge importance regarding the wellbeing of that person.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning lider ofta av smärta. Smärtbedömning är komplicerat inom intensivvården då patienterna ofta lider av kritisk sjukdom, är sederade och inte själva kan förmedla smärta. Intensivvårdssjuksköterskan kan använda sig av validerade smärtbedömningsinstrument såsom CPOT i sin smärtbedömning. Tidigare forskning visar att det finns hinder såsom bristande kunskap om smärtbedömning och instrumentet CPOT.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning och av att använda CPOT hos intensivvårdspatienter.  Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer av tio intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys.  Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är en utmaning. Smärtbedömning sker framförallt utifrån klinisk blick och erfarenhet men det fanns en medvetenhet om att CPOT ger möjlighet till en mer strukturerad och objektiv smärtbedömning. Trots det användes instrumentet sällan och det fanns en osäkerhet i om CPOT alltid är tillförlitligt. Tydliga mål för smärta och att involvera fler yrkeskategorier i smärtbedömningen är förslag som framkom för möjlighet till en bättre implementering av instrumentet och som kan leda till ökad användning.  Slutsats: Svårigheter med smärtbedömning hos intensivvårdspatienter är ett tydligt problem. CPOT upplevdes inte alltid vara tillförlitligt och har begränsningar hos en stor grupp intensivvårdspatienter. En kombinerad smärtbedömning av intensivvårdssjuksköterskans erfarenhetsbaserade kunskap och CPOT skulle enligt denna studie kunna vara en gynnsam strategi för smärtbedömning av dessa patienter. / Background: Critically ill patients who are cared for in intensive care often suffer from pain. Pain assessment is complicated in intensive care as patients often suffer from critical illness, are sedated and cannot mediate pain themselves. The intensive care nurse can use validated pain assessment instruments such as CPOT in their pain assessment. Previous research shows that there are barriers such as lack of knowledge about pain assessment and the CPOT instrument. Aim: The aim of the study was to explore intensive care nurses' experiences of pain assessment and their use of CPOT on intensive care patients.  Method: The study has a descriptive design with a qualitative inductive approach. The data collection method was semi-structured interviews of ten intensive care nurses in two intensive care units in central Sweden. The interviews have been analyzed using content analysis.  Main results: Intensive care nurses found that pain assessment on intensive care patients is a challenge. Pain assessment is primarily based on clinical vision and experience, but there was an awareness that CPOT provides the opportunity for a more structured and objective pain assessment. Even so, the instrument was rarely used and there was an uncertainty whether CPOT is reliable or not. Clear goals for pain and involving more professional categories in pain assessment were suggestions that emerge for the possibility of a better implementation of the instrument and that can lead to increased use.  Conclusion: Difficulty with pain assessment of intensive care patients is a clear problem. CPOT was not always perceived to be reliable and has limitations in a large group of intensive care patients. A combined pain assessment of the intensive care nurse's experience-based knowledge and CPOT could, according to this study, be an favorable strategy for pain management of these patients.

Syfte. Att beskriva omfattning och skillnader i ambulanspersonalens dokumenterade smärtbedömning utifrån kön och ålder vid akut insättande ryggsmärta. Bakgrund. Smärta och det lidande som medföljer är en vanligt förekommande sökorsak inom ambulanssjukvården. Akut ryggsmärta genererar ett stort lidande för patienten och studier avseende smärtbedömning vid akut ryggsmärta är ett område som är lite undersökt utifrån ett prehospitalt kontext. Generellt är forskning avseende ambulanssjuksköterskans nyanserade smärtbedömning och dokumentation mycket begränsad. Design. Studien genomfördes som en retrospektiv journalgranskningsstudie med en deskriptiv kvantitativ metod. Metod.  171 ambulansomvårdnadsjournaler granskades utifrån Region Hallands journalsystem Paratus under tidsperioden 1-Januari till 31-Maj 2015. En granskningsmall skapades utifrån strukturen OPQRST och data analyserades utifrån en deskriptiv och analytisk statistik. Resultat. Studien visar en kraftigt varierande spridning av den nyanserade smärtbedömningen (68,8 % ±18,2 %). Det föreligger en stor variation av dokumenterad smärtbedömning utifrån de olika delarna av OPQRST samt reevaluering av området severity. Signifikant skillnad observeras inom området region (smärtlokalisation) där män bedömts i högre grad än kvinnor. Även signifikant skillnad observeras där patienter 65 år och över erhöll farmakologisk intervention till en lägre frekvens än yngre patienter. Den äldre gruppen hade dessutom en kortare prehospital vårdtid. Konklusion. Det är tydligt att omvårdnadsjournalerna ej dokumenterats utifrån den rekommenderade OPQRST strukturen. Det ses tydliga brister inom dokumenterad prehospital smärtbedömning vid akut insättande ryggsmärta. Vissa skillnader påvisas även inom kön och åldersgrupper. Prehospital smärtbedömning kvarstår att vara ett område att både utbilda personal inom samt forska utifrån.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande bland icke-verbala intensivvårdspatienter och beror på bakomliggande sjukdomar och behandlingar som de erhåller. Smärtbedömning hos icke-verbala patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan på grund av den icke-verbala patientens oförmåga att uttrycka sig verbalt. Oförmåga att kommunicera kan bero på sänkt medvetandegrad och bakomliggande sjukdomar. Tidigare forskning visar att smärtan hos icke-verbala patienter kan bli underbehandlad och överbehandlad. Felaktig smärtbedömning kan leda till komplikationer och förlängd vårdtid och som följd kan leda till ett lidande för den icke-verbala patienten. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av smärtbedömning hos den icke-verbala intensivvårdspatienten. Metod: En systematisk litteraturstudie med integrativ design genomfördes. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, två med mixedmetod och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Resultaten visar att det finns olika faktorer som påverkar utförandet av smärtbedömning hos icke-verbala intensivvårdspatienter. Arbetsbelastning, brist på rutiner och riktlinjer, brist på skattningsinstrument samt utbildningsnivå och erfarenhet spelar roll. Vidare framkom det att intensivvårdssjuksköterskor använder sig mest av egen smärtbedömning utifrån uppvisat smärtbeteende och vitala parametrar. Slutsats: Med ökad kunskap inom smärtbedömning samt bättre förutsättningar utifrån organisatorisk nivå kan intensivvårdssjuksköterskan förebygga akuta och långsiktiga komplikationer samt minska patientens lidande. / Background: Pain is common among non-verbal intensive care patients and is due to underlying diseases and treatments they receive. Pain assessment in non-verbal patients is a challenge for the critical care nurse due to the non-verbal patient's inability to express themselves verbally. Inability to communicate can be due to reduced level of consciousness and underlying diseases. Previous research shows that the pain of non-verbal patients can be undertreated and overtreated. Incorrect pain assessment can lead to complications and prolonged hospital stay and, as a result, can lead to suffering for the non-verbal patient. Purpose: The purpose was to investigate the intensive care nurse's experiences of pain assessment in the non-verbal intensive care patient. Method: A systematic literature study with an integrative design was conducted. The result is based on 15 scientific articles, of which four are qualitative, two with a mixed method and nine quantitative articles. Results: The results show that there are different factors that influence the performance of pain assessment in non-verbal intensive care patients. Workload, lack of routines and guidelines, lack of assessment instruments as well as level of education and experience play a role. Furthermore, it emerged that intensive care nurses mostly use their own pain assessment based on demonstrated pain behaviour and vital parameters. Conclusion: With increased knowledge in pain assessment and better conditions based on organizational level, the intensive care nurse can prevent acute and long-term complications and reduce the patient's suffering.

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL POSTOPERATIV SMÄRTA OCH HUR DE PÅVERKAR SMÄRTBEHANDLINGEN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKTHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Sjuksköterskans attityd och inställning till postoperativ smärta och hur de påverkar smärtbehandling - en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.Abstrakt. Flertalet studier har visat och visar på att postoperativ smärta underskattas och underbehandlas. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors attityd och inställning till postoperativ smärta och smärtbehandling. En reviderad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes. Vid analysen framkom fyra följande teman: 1) Oro för bieffekter 2) Syn på engagemang och inflytande 3) Subjektiv syn på smärta 4) Sjuksköterskors tillit till erfarenhet och objektiva tecken på smärta. Denna studie visar att de sjuksköterskor som deltagit i de elva utvalda studierna anser sig tycka att smärta är en subjektiv upplevelse. Trots detta resonemang visar det sig att de flesta sjuksköterskorna vid bedömning av smärta främst fokuserar på objektiva tecken på smärta. De agerar alltså utifrån perspektivet att smärta är ett objektivt fenomen. Avsaknad av objektiva, fysiologiska tecken på smärta orsakade sjuksköterskorna att tro att smärtgraden var låg, och behandlade patienten med smärta därefter.Nyckelord: sjuksköterskors attityd, sjuksköterskors inställning, postoperativ smärta, smärtbedömning, smärtlindring, smärtbehandling, systematisk litteraturstudie. / NURSE´S ATTITUDE AND APPROACH TO POSTOPERATIVE PAIN AND ITS EFFECT ON PAIN TREATMENTA SYSTEMATIC REVIEWHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Nurse´s attitude and approach to postoperative pain and its effect on pain treatment – a systematic review Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health Care, 2012.Abstract. Several studies have shown and show that postoperative pain is underestimated and under treated. The purpose of this systematic literature review was to examine nurses' attitudes and approaches to postoperative pain and pain treatment. A modified version of Goodman's seven steps was used as method. Eleven scientific, qualitative articles were used. The analysis revealed four categories: 1) Concerns about side effects 2) Views on commitment and influence 3) Subjective view on pain 4) Nurses ´confidence in experience and objective signs of pain. This study shows that the nurses who participated in the eleven selected studies consider pain to be a subjective experience. Despite this, it appears that most nurses, when assessing pain, mainly focuses on objective signs of pain. They act from the perspective that pain is an objective phenomenon. Lack of objective, physiological signs of pain caused the nurses to believe that the pain was not so severe, and treated the patient with pain accordingly.Keywords: nurses´attitude, nurses´approach, pain assessment, postoperative pain, pain relief, pain treatment, systematic review