I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ”Utredningen om revisorer och revision”. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ”Avskaffande av revisionsplikten”, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna. Den förändring som föreslås kommer att beröra många aktörer på marknaden men vi har valt att i vår studie avgränsa oss till hur revisionsbyråerna kommer att påverkas.Vårt syfte är att kartlägga och dokumentera vad den kommande förändringen innebär för revisionsbyråerna och hur de kommer att förändra sin organisation. För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem revisorer på olika revisionsbyråer av varierande storlek och verksamhetsort. Intervjuerna har givit oss en förståelse över hur revisorer inom branschen ser på förändringen och vad de har för planer inför framtiden.De slutsatser vi har kommit fram till genom vår analys är att revisionsbranschen är positiv till ett avskaffande av revisionsplikten. När revisionsuppdragen blir färre i framtiden kommer flertalet av dagens revisorer att övergå till att utföra andra tjänster istället. Det kommer att ske en omstrukturering i branschen och revisionsbyråerna planerar i dagsläget vilka tjänster som kan erbjudas i framtiden. Undersökningen har även visat att spetskompetensen och den sociala förmågan kommer bli mer viktig i framtiden hos de personer som arbetar inom revisionsbranschen. / Uppsatsnivå: C

<p>Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?</p><p>Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes.</p><p>Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).</p><p>Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.</p><p>Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these.</p> / <p>Bakgrund & Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet?</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k. mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket.</p><p>Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser.</p><p>Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005). Efter offentliggörandet av förslaget att införa utökat byråjäv samt med anledning av den existerande möjligheten till undantag från revisionsplikten för små aktiebolag har en debatt startat angående revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag. Bland olika intressegrupper går åsikterna om behovet av en bibehållen revisionsplikt isär.</p><p>I och med den pågående debatten fann vi det intressant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små aktiebolag samt utreda om olika branscher har skilda uppfattningarna om behovet av en bibehållen revisionsplikt.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka fastighetsmäklarbranschens och blomsterbranschens inställning till revisionsplikten ur små aktiebolags perspektiv samt utreda om det föreligger skillnader i inställningen till revisionsplikten mellan dessa branscher.</p><p>Undersökningen antog en deduktiv ansats då den utgick ifrån befintliga teorier inom området. En frågeenkät tillsändes små aktiebolag inom blomsterbranschen och fastighetsmäklarbranschen. De 52 svar som erhölls analyserades med den teoretiska referensramen som grund och utgör undersökningens kvantitativa del. Uppsatsens kvalitativa del består av svaren från telefonintervjuer med fem stycken revisorer vilka var ämnade att komplettera enkätundersökningens svar.</p><p>Resultatet gav att små aktiebolag inom blomsterbranschen och mäklarbranschen, som ingår i denna undersökning, har en negativ inställning till den lagstadgade revisionen och båda branscherna anser att den bör avskaffas. Undersökningen visade på åsiktsskillnad mellan branscherna främst när det gäller uppfattningen om relevansen och tillräckligheten i den information de erhåller från revisorn vid dennes revidering av företaget. Där uppvisade fastighetsmäklarbranschen en positivare inställning till informationen jämfört med blomsterbranschen. Några tydliga åsiktsskillnader om revisionsplikten branscherna emellan kunde dock inte fastställas men blomsterbranschen påvisade i många av sina svar en något negativare inställning jämförelsevis.</p><p>Slutsatsen blev att små aktiebolag är positiva till ett avskaffande av den lagstadgade revisionen. Inga tydliga skilda uppfattningar om behovet av en bibehållen revisionsplikt kunde konstateras.</p> / <p>Since two decades statutory audit exists for all limited companies regardless of the size of the company or the number of employees. The object of statutory audit is to prevent economic crimes and provide business economics information to the owner of the company and other interest groups. On account of the new guiding principles in the European community the Ministry of Justice year 2003 suggested a change in the regulation of the Companies Act with respect to bureau challenge. The suggestion denotes that the firms of auditors will not be able to offer both audit service and service of account to the same customer. Regarding the fourth principle of European Union small companies are given the possibility of exceptions from the statutory audit. This opportunity is utilized by every European country except the Nordic countries. (Thorell & Norberg, 2005). The announcement of the proposal for extended bureau challenge and the existing opportunity for small companies to exceptions from the statutory audit has started a debate among different interest groups, whether the statutory audit for small companies should remain or not.</p><p>With regards to the debate that is going on, we found it of interest to examine the attitude to the statutory audit by small companies, and also to look into the fact whether different line of businesses have different opinions about the necessity of a remaining statutory audit.</p><p>The purpose of this paper was to examine the attitude of the lines of flower and estate agency towards the statutory audit from the outlook of small companies and also to examine whether these lines of businesses have different opinions about the statutory audit.</p><p>The essay took a deductive approach when it started out from existing theories within the field of the survey. A questionnaire was mailed to small companies within the lines of flower and estate agency. The 52 answers that were received were analysed with the theoretical frame of reference as base, and form the quantitative part of the survey. The qualitative part consists of the answers from five auditors that were received from interviews over the telephone. These answers are intended to be a complement to the answers from the questionnaire.</p><p>The survey gave the result that both the lines of flower and estate agency have a negative attitude towards the statutory audit and a common opinion was that the statutory audit ought to be abolished. The survey showed that different opinions exist between the line of businesses, regarding the attitude about the relevance and the sufficiency in the information from the auditor when auditing the company. The estate agencies showed a more positive attitude to the information from the auditor than the flower line of business did. Any clear difference between the lines of businesses in the attitude of the statutory audit could not be established even if the line of flower, in many ways had a more negative attitude.</p><p>The conclusion of this paper is that small companies are positive to an abolishment of the statutory audit. No clear difference between the lines of businesses could be found regarding the opinion of the necessity of a remaining statutory audit.</p>

Background &amp; Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished? Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes. Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten). Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases. Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these. / Bakgrund &amp; Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k. mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket. Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser. Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell &amp; Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas. Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte. Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning. Enligt vår empiri kommer inte informationsbehovet vid en kreditförfrågan förändras nämnvärt, utan våra respondenter tror att de kommer att fortsätta kräva årsredovisningar även om de inte är reviderade. De antar också att substitut till den oberoende granskningen kommer att uppkomma, och var och en har sin idé över vad som är en lämplig ersättning till reviderade räkenskaper.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar. Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder. För det andra, kommer reformen att bli en pedagogisk utmaning för revisorer att faktiskt ställa om och tydliggöra nyttan med revision. Inga andra intressenter har påverkats i lika stor omfattning. Små aktiebolag är de självklara vinnarna av reformen, då dem har fått mer frihet och bättre förutsättningar att utveckla och driva sin verksamhet. En klar majoritet av respondenterna tycker att de allra minsta aktiebolagen, dvs. bolag med enkel företagsstruktur där ägaren och företagsledningen är samma person kan klara sig långt med en duktig redovisningsbyrå. Det lyfts även fram att det första steget, dvs. upprättanden av finansiella rapporten egentligen är viktigare än den externa granskningen när det gäller små aktiebolag.

Sammanfattning Sedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell &amp; Norberg, 2005). Efter offentliggörandet av förslaget att införa utökat byråjäv samt med anledning av den existerande möjligheten till undantag från revisionsplikten för små aktiebolag har en debatt startat angående revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag. Bland olika intressegrupper går åsikterna om behovet av en bibehållen revisionsplikt isär. I och med den pågående debatten fann vi det intressant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små aktiebolag samt utreda om olika branscher har skilda uppfattningarna om behovet av en bibehållen revisionsplikt. Syftet med denna uppsats var att undersöka fastighetsmäklarbranschens och blomsterbranschens inställning till revisionsplikten ur små aktiebolags perspektiv samt utreda om det föreligger skillnader i inställningen till revisionsplikten mellan dessa branscher. Undersökningen antog en deduktiv ansats då den utgick ifrån befintliga teorier inom området. En frågeenkät tillsändes små aktiebolag inom blomsterbranschen och fastighetsmäklarbranschen. De 52 svar som erhölls analyserades med den teoretiska referensramen som grund och utgör undersökningens kvantitativa del. Uppsatsens kvalitativa del består av svaren från telefonintervjuer med fem stycken revisorer vilka var ämnade att komplettera enkätundersökningens svar. Resultatet gav att små aktiebolag inom blomsterbranschen och mäklarbranschen, som ingår i denna undersökning, har en negativ inställning till den lagstadgade revisionen och båda branscherna anser att den bör avskaffas. Undersökningen visade på åsiktsskillnad mellan branscherna främst när det gäller uppfattningen om relevansen och tillräckligheten i den information de erhåller från revisorn vid dennes revidering av företaget. Där uppvisade fastighetsmäklarbranschen en positivare inställning till informationen jämfört med blomsterbranschen. Några tydliga åsiktsskillnader om revisionsplikten branscherna emellan kunde dock inte fastställas men blomsterbranschen påvisade i många av sina svar en något negativare inställning jämförelsevis. Slutsatsen blev att små aktiebolag är positiva till ett avskaffande av den lagstadgade revisionen. Inga tydliga skilda uppfattningar om behovet av en bibehållen revisionsplikt kunde konstateras. / Since two decades statutory audit exists for all limited companies regardless of the size of the company or the number of employees. The object of statutory audit is to prevent economic crimes and provide business economics information to the owner of the company and other interest groups. On account of the new guiding principles in the European community the Ministry of Justice year 2003 suggested a change in the regulation of the Companies Act with respect to bureau challenge. The suggestion denotes that the firms of auditors will not be able to offer both audit service and service of account to the same customer. Regarding the fourth principle of European Union small companies are given the possibility of exceptions from the statutory audit. This opportunity is utilized by every European country except the Nordic countries. (Thorell &amp; Norberg, 2005). The announcement of the proposal for extended bureau challenge and the existing opportunity for small companies to exceptions from the statutory audit has started a debate among different interest groups, whether the statutory audit for small companies should remain or not. With regards to the debate that is going on, we found it of interest to examine the attitude to the statutory audit by small companies, and also to look into the fact whether different line of businesses have different opinions about the necessity of a remaining statutory audit. The purpose of this paper was to examine the attitude of the lines of flower and estate agency towards the statutory audit from the outlook of small companies and also to examine whether these lines of businesses have different opinions about the statutory audit. The essay took a deductive approach when it started out from existing theories within the field of the survey. A questionnaire was mailed to small companies within the lines of flower and estate agency. The 52 answers that were received were analysed with the theoretical frame of reference as base, and form the quantitative part of the survey. The qualitative part consists of the answers from five auditors that were received from interviews over the telephone. These answers are intended to be a complement to the answers from the questionnaire. The survey gave the result that both the lines of flower and estate agency have a negative attitude towards the statutory audit and a common opinion was that the statutory audit ought to be abolished. The survey showed that different opinions exist between the line of businesses, regarding the attitude about the relevance and the sufficiency in the information from the auditor when auditing the company. The estate agencies showed a more positive attitude to the information from the auditor than the flower line of business did. Any clear difference between the lines of businesses in the attitude of the statutory audit could not be established even if the line of flower, in many ways had a more negative attitude. The conclusion of this paper is that small companies are positive to an abolishment of the statutory audit. No clear difference between the lines of businesses could be found regarding the opinion of the necessity of a remaining statutory audit.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten. Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena Ergul Bakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter. Kraven för kreditgivning kan komma att skärpas för de små aktiebolag som väljer att avskaffa revisionsplikten. Syftet: Studien syftar till att beskriva hur bankerna bedömer revisionens betydelse vid kreditbedömning av små aktiebolag. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. De fyra största bankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) i Sverige intervjuades. Intervjupersonerna är involverade vid kreditbedömning av små aktiebolag. Resultat: De intervjuade bankerna gör en helhetsbedömning av ett litet aktiebolag vid en kreditförfrågning. Kreditbedömningen består av fyra kriterier: företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter samt analys av säkerhetskrav. Bankernas kreditbedömning varierar beroende på hur långvarig relation banken har haft till små aktiebolaget, lånets storlek samt vilken marknad bolaget verkar på. Bankerna ansåg att avskaffandet av revisionsplikten inte är den bästa lösningen på den administrativa kostnadsbördan som revisionsplikten innebär för små bolag. Revision har visat sig generera trygghet för bankerna då räkenskaperna är korrekta enligt lag. Revision har även visat sig minimera en del svårigheter som finns med bankernas kreditbedömning. Nyckelord: revision, små aktiebolag, kreditbedömning, agentteorin, avskaffandet av revisionsplikten, banken

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda. Där fyller revision sitt syfte genom att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare, i mindre företag har denna aspekt ringa betydelse. I små aktiebolag är ledning och ägare ofta samma person. I denna miljö fyller revisionstjänsten en annan uppgift än att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare. Istället kan revision hjälpa små aktiebolag på andra sätt. I denna studie har vi försökt reda ut hur små aktiebolag upplever nyttan med revisionstjänsten. I denna studie framkommer det att små aktiebolag väljer att bli reviderade till följd av oro för att göra fel. Genom revisorn finner de trygghet genom att deras oro över att något är felaktigt dämpas. Det står klart att de små aktiebolagen upplever nytta med revisorn och inte revisionstjänsten. Det är genom revisorns arbete de upplever nyttan. Det har även visats sig vara av värde för små aktiebolag att revisorn erbjuder råd och vägledning när det behövs. Företagen upplever nytta genom att revisorn hjälper de vid komplexa frågeställningar och när de känner sig osäkra. Små aktiebolag kan ha missuppfattade förväntningar om revisorns arbetsuppgifter och kan därför förvänta sig mer vägledning av sin revisor. Små aktiebolag ser inte alltid revisorn som den strikta versionen av en oberoende granskare. Istället kan små aktiebolag vilja ha en god relation till revisorn och på så sätt känna sig trygga att de agerar korrekt. Relationen till revisorn hör i stor utstäckning samman med den upplevda nyttan. När de små aktiebolagen känner förtroende för revisorn och när de upplever att revisorn är engagerad höjs den upplevda nyttan med revision. Dock är detta en högst subjektiv uppfattning, personer har olika syn på vilken nivå och form denna relation ska ta. Det är dock av vikt att de små aktiebolagen upplever relationen till revisorn och deras samarbete som tillräcklig