<p>Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.</p><p>Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.</p>

2010 avskaffade Sverige revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Gränsvärdena drogs vid 3 miljoner kr i omsättning, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 anställda. För aktiebolagen som inte överstiger två av dessa gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är nu revisionen frivillig. Trots detta väljer många små aktiebolag frivillig revision.  Studiens syfte är att förstå och förklara varför små aktiebolag väljer frivillig revision. Genom att analysera både företagens och revisorernas perspektiv på frivillig revision ämnar studien att bidra med djupare förståelse för anledningarna till valet av frivillig revision. Studien antar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 7 företag och 3 revisorer har ägt rum.  Studiens slutsatser är att små aktiebolag är heterogena och det finns många saker som kan förklara valet av frivillig revision. Studien finner att tillväxtplaner, externt ägande, intressenters påverkan, tillförlitliga finansiella rapporter, företagsledarens egenskaper och revisorns rådgivning kan vara saker som påverkar valet av revision. Intressenter och revisorns rådgivning hade dock mindre påverkan än vad vi trodde. / In 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small limited companies. The threshold now stands at 3 million kr in turnover, 1,5 million kr in balance sheet total and 3 employees. For companies who do not exceed two of these limits in two consecutive years, the audit is now voluntary. Despite this, many companies choose to do voluntary audit.  The purpose of the study is to understand and explain why small limited companies choose to do voluntary audit. By analyzing the perspectives from both companies and auditors, the study aims to contribute with deeper understanding of the reasons behind the decision to do voluntary audit. The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. 7 companies and 3 auditors have been interviewed.  Conclusions of the study indicates that small companies are heterogeneous and that there are many things that can explain the decision to do a voluntary audit. The study finds future growth, external ownership, influence of stakeholders, reliable financial reports, traits of the business leader and advice from the auditor to be things that can influence the decision to do a voluntary audit. However, stakeholders and advice from the auditor have a smaller influence on the decision to do a voluntary audit than we thought.

Forskningsfrågor &amp; Hypoteser: Hur skiljer sig användningen av revisor mellan svarta och vita branscher försmåföretagare? Hur har företagens interna faktorer påverkat deras revisoranvändning? H1: Företag med fler anställda är mer benägna att använda sig av revisor H2: Företag med högre omsättning är mer benägna att använda sig av revisor H3: Yngre företag är mer benägna att använda sig av revisor än äldre H4: Företag med högre soliditet är mer benägna att använda sig av revisor Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om/hur små företags användning avrevisorer skiljer sig mellan svarta och vita branscher. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod genom att signifikanstesta medelvärdesskillnader mellan företag som använder sig av revisor och inte. Urvalet består av 2000 företag uppdelade i tio branscher. Data hämtades framför allt genom databasen Orbis Global. Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en liten skillnad mellan svarta och vita branschers medelvärde i användningen av revisor. I svarta branscher är det något vanligare med revisor än i företag som ingår i vita branscher. Resultatet var oväntat eftersom det förekommer fler ekobrott i företag som ingår i de svarta branscherna och därför är mindre troliga att använda sig av en revisor. Resultatet kan förklaras med legitimitets teorin där företagen vill öka sin legitimitet till samhällets förväntningar. Faktorer som visade sig har ett positivt samband mellan valet av revisor var omsättning, ålder på företaget och antal anställda, där resultatet från soliditet inte var tillräckligt starkt för att kunna säkerställa ett samband. / Research questions &amp; hypothesis: How does the use of auditing differentiate in black and white industries withinsmall businesses? How have companies' internal factors affected their use of auditors? H1: Companies with more employees are more likely to use auditors H2: Companies with higher revenue are more likely to use auditors H3: Younger companies are more likely to use auditors H4: Companies with a higher solvency ratio are more likely to use auditors Purpose: The purpose of this study is to investigate if/ how the usage of auditors differentiates between companies within black and white industries. Method: This study uses a quantitative method by significance testing the mean average differences between companies that use auditors and those that do not. The study selection consisted of 2000 companies divided into 10 different industries. The data was collected with the help of the Orbis Global database. Conclusion: The results of the study show that there is a small difference between black and white industries mean average usage of auditors. Where black industries are more likely to use auditors than companies in the white industries. The results were unexpected because economic crimes are more common in companies that are part of the black industries and therefore were thought to be less likely to use an auditor. The results can be explained by the legitimacy theory where companies want to increase their legitimacy in the community's eyes. Factors that proved to have a positive connection between the choice of auditor were turnover,age of the company and number of employees, where the results from solidity were not strong enough to draw a positive connection.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.</p><p>Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.</p><p>Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.</p>

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.</p>

<p>Purpose: The purpose with this study is to see what the small limited companies</p><p>prefer of the alternatives to the statutory audit that has been created in</p><p>the others EU-countries. These alternatives can be current in Sweden to</p><p>maintain the credibility.</p><p>Method: Quantitative procedure.</p><p>Conclusions: By the result to judge from the small limited companies prefer the alternative</p><p>to the statutory audit where they do not need to hire further help</p><p>to complete the audit. That is probably why the bookkeeping agency has</p><p>been chosen to give a guarantee for quality endorsement.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att se vad småaktiebolag föredrar av de</p><p>alternativ till revisionsplikten som skapats i övriga EU-länder. Dessa</p><p>alternativ kan bli aktuella i Sverige för att upprätthålla trovärdigheten.</p><p>Metod: Kvantitativ metod</p><p>Slutsats: Av resultatet att döma föredrar småföretagen det alternativ där de</p><p>slipper anlita ytterligare extern hjälp för att utföra granskningen. Det är</p><p>troligen därför man har valt att redovisningsbyrån ska kunna ge en</p><p>garanti för kvalitetssäkring.</p>

<p>Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall</p><p>avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.</p><p>Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.</p><p>Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är</p><p>kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.</p><p>Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.</p> / <p>The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.</p><p>The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.</p><p>Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.</p><p>The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.</p>

Purpose: The purpose with this study is to see what the small limited companies prefer of the alternatives to the statutory audit that has been created in the others EU-countries. These alternatives can be current in Sweden to maintain the credibility. Method: Quantitative procedure. Conclusions: By the result to judge from the small limited companies prefer the alternative to the statutory audit where they do not need to hire further help to complete the audit. That is probably why the bookkeeping agency has been chosen to give a guarantee for quality endorsement. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att se vad småaktiebolag föredrar av de alternativ till revisionsplikten som skapats i övriga EU-länder. Dessa alternativ kan bli aktuella i Sverige för att upprätthålla trovärdigheten. Metod: Kvantitativ metod Slutsats: Av resultatet att döma föredrar småföretagen det alternativ där de slipper anlita ytterligare extern hjälp för att utföra granskningen. Det är troligen därför man har valt att redovisningsbyrån ska kunna ge en garanti för kvalitetssäkring.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.