Redovisningskvalitet på små aktiebolag har påvisats minska sedan revisionskravet slopades. Det förekommer en diskussion om huruvida revisionskravet behöver återinföras eller om gränsvärdena för revisionsplikten ska utökas. Debatten är för tillfället delad, en part menar att gränsvärdena för när aktiebolag ska ha revisor ska höjas. Den andra menar att fördelen med att även små aktiebolag har revisor är att det säkerställer kvaliteten på redovisningen. Att redovisningskvaliteten säkerställs är av intresse för intressenter till små aktiebolag på grund av informationsasymmetrin som råder. Det finns fördelar för bolagen med att inte omfattas av revisionsplikt, den främsta fördelen är ekonomiska lättnader för bolagen. Studien exemplifierar konsekvenser som kan drabba fler än de intressenter som är närmast anknyta till bolaget. Samhället kan drabbas negativt om bolagen inte sköter sin redovisning alternativt begår ekonomisk brottslighet som en konsekvens av att extern granskning av räkenskaperna saknas. Tidigare forskning visar att det föreligger ett samband mellan oväntade periodiseringar och redovisningskvalitet. Studien som genomförts påvisar att det föreligger ett samband mellan att redovisningskvaliteten har minskat och slopandet av revisionsplikten. Av resultatet framgår att kvaliteten på redovisningen, som undersökts genom oväntade periodiseringar, har minskat för små aktiebolag inom byggbranschen, sedan revisionskravet har slopats. Konsekvenser av att revisionsplikten slopats kan leda till att intressenter inte förlitar sig på bolaget. Det kan skada både bolag och intressenter att förtroendet för små aktiebolag minskar som en följd av att det inte längre finns ett krav på revisor. Undersökningen som gjorts påvisar att redovisningskvaliteten har minskat över tid och som följd har belastningen på myndigheter ökat, sedan revisionsplikten slopades. / The quality of the accounting in small companies has proven to decline since the audit requirement was abolished. An ongoing discussion exists concerning whether the audit requirement should be implemented once again or if the limit values should be expanded. The parties in the discussion currently have different opinions where one party argues that the limit value concerning the audit requirement should increase. The other party claims that the pro of small companies using an auditor is that the auditor ensures the quality in the financial reports. High quality in the accounting is of interest for the stakeholders of small companies since information asymmetry is present. There are pros for companies that are not obligated to use an auditor, where the major pro is economic relief for the companies. However, except for the stakeholders with the closest connection to the company, consequences can also affect other parties. Society could be negatively affected if companies produce inadequate information in the financial reports or if the companies commit economic crime which are both consequences of the lack of external auditing of the financial information. Previously research indicate a relationship between unexpected accruals and accounting quality. The results indicate that the quality of the accounting, measured through unexpected accruals, has declined for small companies within the building sector, since the audit requirement was abolished. Consequences of the abolishment of the audit requirement could be that the stakeholders don't trust the company. Lost trust in small companies as a consequence of the abolishment of the audit requirement could hurt both the small companies and the stakeholders. The study proves that the quality of the accounting has decreased and the load on the authorities has increased over time, after the audit requirement was abolished.

År 2010 avskaffades revisionsplikt för små aktiebolag. De aktiebolag som inte uppnår två av följande tre krav: medeltalet av anställda är fler än tre, bolagets redovisade balansomslutning är mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade omsättning är mer än 3 miljoner, behöver inte anlita en revisor. Syftet med avskaffandet är att revision är en hög kostnad för små aktiebolag. Tio år senare är det fortfarande många små aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå väljer att anlita en revisor frivilligt. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring revisorns roll för små aktiebolag som valt frivillig revision. Studien är baserad på en kvalitativ metod genom tio stycken intervjuer med representanter från olika aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå anlitar en revisor. I studien har flera olika roller, som revisorn har för små aktiebolag med frivillig revision, framkommit. Rollerna kan variera beroende på erfarenhet och bransch inom aktiebolagen men det har också visat sig finnas gemensamma roller. De roller som har nämnts oftare är roll som skapare av trygghet (gestaltas på olika vis), roll som rådgivare, roll som skapare av rutin vid ambitionen om tillväxt samt behovet av skapa legitimitet mot intressenter. Kostnaden med revision har nämnts genomgående som en nackdel men det har ändå framkommit att den roll revisorn får hos små aktiebolag överväger kostnaden. Det visas genom att de små aktiebolagen anlitar revisor och fortsatt kommer anlita revisor. / In 2010, the audit obligation for small limited companies was abolished. The small limited companies that do not meet two of the following three requirements: the average number of employees is more than three, the company's reported total assets are more than SEK 1.5 million and the company's reported turnover is more than SEK 3 million, do not need to hire an audit. The purpose of the abolition is that auditing is a high cost for small limited liability companies. Ten years later, there are still many small limited liability companies that do not meet the requirements for auditing but still choose to hire an auditor voluntarily. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the auditor's role for small limited companies that have chosen voluntary auditing. The study is based on a qualitative method through ten interviews with representatives from various limited companies who do not meet the requirements for auditing but still hire an auditor. In the study, several different roles for an auditor in small limited liability companies with voluntary audit have emerged. Factors can vary depending on experience and industry, but it has also been shown that there are common factors. The factors that have been mentioned more often are the need for security (embodied in different ways), the need for advice, the ambition for growth and the need to create legitimacy for stakeholders. The cost of auditing has been consistently mentioned as a disadvantage, but it has nevertheless emerged that the role the auditor receives from small limited liability companies outweighs the cost. This is shown by the fact that the small limited companies hire an auditor and will continue to hire an auditor.

Bakgrund: Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades i november 2010 i syfte attminska kostnader och förenkla administrationen för företagare. År 2017 fanns det cirka435 000 svenska aktiebolag som hade möjlighet att välja bort revision, varav enbart 85000 valde att bli reviderade. Inom området finns det mycket studier och därför anser vi attdet är intressant att studera vilka motiv som ligger till grund för valet av revision utifråntvå nya perspektiv. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara valet av revision i aktiebolag utanrevisionsplikt utifrån ett perspektiv av motivkretsar där flera motiv samvarierar tillbeslutet av valet och utifrån ett dynamiskt perspektiv, i form av kedjor, som förklararbytet. Metod: Metoden är en tvärsnittsstudie som bygger på deduktiv ansats men med ettinduktivt inslag. Utifrån befintlig forskning och tidigare studier hittas olika motiv till attha eller inte ha revision, vilket är studiens deduktiva del. Eftersom varken motivkretsareller situationer som förklara bytet inte finns i befintlig teori eller forskning kan dessa intededuceras genom hypoteser och därav kommer de induceras. Slutsats: Studien finner indikation på att det går att finna motivkretsar där olika motivkan samvariera och att det kan finnas flera olika samtidiga motiv som ligger till grund förvalet av revision. Vidare finner även studien att ett byte av revision är något som sällansker, vilket kan ha sin förklaring i fenomenet stigberoende då bolag tenderar att sitta fast isitt initiala beslut. / Background: The audit obligation for small limited companies was abolished inNovember 2010 in order to reduce costs and simplify administration for entrepreneurs. In2017, there were approximately 435,000 Swedish limited companies that had theopportunity to opt out of auditing, of which only 85,000 chose to be audited. There are alot of studies in the area and therefore we consider it interesting to study the motives thatform the basis for the choice of audit from two new perspectives. Purpose: The purpose of this thesis is to explain the choice of audit in limited companieswithout audit obligation from a perspective of motive circles where several motivescovariate to the decision of the election and from a dynamic perspective, in the form ofchains, which explains the change. Method: The method is a cross-sectional study based on a deductive approach but withan inductive element. Based on existing research and previous studies, various motivesare found for having or not having an audit, which is the deductive part of the study. Sinceneither motive circles nor situations that explain the change do not exist in existing theoryor research, these can not be deduced by hypotheses and hence they will be induced. Conclusion: The study finds an indication that it is possible to find motive circles wheredifferent motives can covariate and that there may be several different simultaneousmotives that form the basis for the choice of revision. Furthermore, the study also findsthat a change of audit is something that rarely happens, which may have its explanation inthe phenomenon of step dependence as companies tend to be stuck in their initialdecision.

I slutet av 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag, vilket innebar att de inte längre var bundna att enligt lag anlita revisor. Motivet till avskaffandet grundade sig i regeringens antagande om att de aktiebolag som avskaffade revisor skulle minska sina administrativa kostnader och på så sätt bli mer konkurrenskraftig. Detta skulle i sin tur bidra till ökad tillväxt och lönsamhet för de omfattade bolagen. Reformen har i senare tid resulterat i ett flertal debatter och studier kring ifall regeringens intentioner uppfylls eller inte, där flera olika, ibland motsatta resultat presenterats. Syftet med den här studien är således att undersöka huruvida regeringens intentioner med reformen har realiserats eller inte. Studien är baserad på kvantitativ grund, där en difference-in-difference regression modell tillämpats för att analysera reformseffekten. Vidare har det härletts två hypoteser från teorier och tidigare forskning på ämnet. Hypoteserna är att företag som anlitar revisor präglas av högre tillväxt, både vad gäller nettoomsättning och antalet anställda. Dessa antaganden görs med grund i teorierna “revision som komfort”, “revision som förbättring” och utifrån begreppet informationsassymmetri. Empirin i studien grundar sig på primärdata från 328 små aktiebolags offentliga årsredovisningar, där hälften anlitat revisor under undersökningsperioden, medan den andra hälften inte gjort det.   Resultatet i analyserna tyder på att det förelåg en klar skillnad mellan grupperna, där de som anlitat revisor präglades av högre tillväxt, både i termer av nettoomsättning och antal anställda. Dessa resultat är i direkt motsägelse till regeringens förutsägelser. Vidare står resultaten i kontrast till en studie från 2021, där slutsatsen som drogs var att revision är en tillväxtbarriär för små aktiebolag. Däremot bekräftas det resultat som presenterats av riksrevisionen 2017, att revisionen antas bidra till högre tillväxt. Slutsatsen som dras utifrån studiens resultat är att revision är en konkurrensfördel för små aktiebolag, som antas bidra till ökad tillväxt. Studiens resultat bidrar således med ökad förståelse för små aktiebolagsägare kring innebörden av att avskaffa revisorn.

Från 2010 kan små privata aktiebolag i Sverige välja att inte ha revisor. Syftet var att minska kostnader och stärka tillväxt. Cirka 60% av företagen valde bort revisionen, framför allt i kontantintensiva branscher som restaurang och taxi. Detta har lett till kostnadsbesparingar men också till mer formaliafel i årsredovisningar och potentiellt ökad ekonomisk brottslighet. Reviderade och icke-reviderade bolag har visat skillnader i tillväxt, men orsakssambandet är inte klart. Trots kostnadsbesparingen, pågår diskussioner om att återinföra revisionsplikten för att förhindra brottslighet och förbättra kvaliteten på årsredovisningar.   Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för omfattningen av revisionsbehovet för små privata aktiebolag och för den inverkan som en revisor respektive en redovisningskonsult har på dessa bolags redovisningskvalité. För att åstadkomma detta tas tre olika perspektiv i beaktande: företagens, revisorers samt redovisningskonsulters. Studien antar en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer utförts med 5 företag, 5 auktoriserade revisorer och 2 auktoriserade redovisningskonsulter.   Resultaten visar att företagets storlek, komplexitet, ägarstruktur, tillväxt, ekonomisk kompetens samt branschens risknivå kan påverka efterfrågan på revision. Efterfrågan kan även påverkas av intressenter som kunder, banker, Skatteverket, leverantörer och potentiella anställda. Studien belyser att revisionskostnaderna inte nödvändigtvis är avgörande, utan att det handlar mer om nyttan i relation till kostnaden, vilket varierar mellan företag. Även om en redovisningskonsult kan förbättra redovisningskvaliteten, kan ett företag ha stor nytta av att anlita en revisor som kan bidra med ekonomisk rådgivning, stöd vid expansion och öka företagets finansieringsmöjligheter. Synen på dessa yrkesroller varierar och många små företag anlitar främst redovisningskonsulter, medan vissa ser en stor nytta i att ha en revisor. Revisionens värde och dess potentiella långsiktiga kostnader och fördelar bör övervägas utifrån varje företags unika situation. / From 2010, small private limited companies in Sweden can choose not to have an auditor. The aim was to reduce costs and boost growth. About 60% of the companies opted out of the audit, especially in cash-intensive industries like restaurant and taxi. This has led to cost savings but also to more formal errors in annual reports and potentially increased economic crime. Audited and non-audited companies have shown differences in growth, but the cause-effect relationship is unclear. Despite cost savings, discussions are underway to reintroduce the audit requirement to prevent crime and improve the quality of annual reports.   The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the extent of the audit need for small private limited companies and the impact that an auditor and an accounting consultant have on the accounting quality of these companies. To achieve this, three different perspectives are considered: the companies, auditors and accounting consultants. The study adopts a qualitative method with a deductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with 5 companies, 5 authorized auditors and 2 authorized accounting consultants.  The results show that the size of the company, its complexity, ownership structure, growth, financial competence, and the risk level of the industry can affect the demand for auditing. Demand can also be influenced by stakeholders such as customers, banks, the tax agency, suppliers, and potential employees. The study highlights that the cost of auditing is not necessarily decisive, but rather it's about the benefit in relation to the cost, which varies between companies. Even though an accounting consultant can improve the quality of accounting, a company can greatly benefit from hiring an auditor who can provide financial advice, support during expansion, and increase the company's financing opportunities. The views on these professional roles vary, and many small businesses mainly hire accounting consultants, while some see great value in having an auditor. The value of auditing and its potential long-term costs and benefits should be considered based on each company's unique situation.

<p>Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies.</p><p>Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view</p><p>Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies.</p><p>Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients.</p><p>Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay.</p><p>Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs.</p> / <p>Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn</p><p>Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter.</p><p>Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen.</p><p>Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.</p>

Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies. Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies. Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients. Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay. Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs. / Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter. Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen. Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.

No description available.