Due to their contagiousness, communicable disease require healthcare staff to not only see to the needs of their patient, but also to the protection of themselves and other people from getting infected. Ethical issues and dilemmas tied to the patient’s anatomy and confidentiality arise as interventions to prevent further spread of the disease necessarily involve informing others about the risk of infection. Knowledge of and about communicable disease is necessary for acts of caution to be taken by both the person carrying it and those who are at risk of becoming infected. The Swedish communicable disease control system is regulated mainly with the Communicable Diseases Act (smittskyddslag, SFS 2004:168) and confidentiality within healthcare is regulated by the Public Access to Information and Secrecy Act (offentlighets- och sekretesslag, SFS 2009:400). In this thesis we identify dilemmas and concessions in the taking of measures to prevent the spread of communicable diseases, focusing especially on these two laws. This is done from the perspective of social work in healthcare settings with some focus on healthcare counsellors. For this purpose we have used content analysis with a deductive approach, produced a coding schedule, and analyzed relevant data in official documents. To discuss identified dilemmas and concessions further, we have used a theory of care ethics and utilitarianism. In our results we describe dilemmas consisting of situations where it is impossible to both maintain secrecy regarding the patient’s status as ill while informing others about their risk of infection, situations where differing interests arise, and situations where several principles which need to be followed differ from one another. These dilemmas are ethical in nature rather than legal, although professionals must make decisions regarding what information to share and what to keep secret. This makes for situations where practical answers to ethical dilemmas are necessary, and the contagious nature of the patient’s disease makes work more difficult. / I arbetet med smittsamma sjukdomar ska hälso- och sjukvårdspersonal inte enbart värna om patienten, utan även andra människor. Sjukdomarnas smittsamhet medför försvårande omständigheter och medför andra etiska frågor än andra sjukdomar. Inte minst uppstår etiska problem kopplade till patientens autonomi och sekretesskydd vid smittsamma sjukdomar på grund av risken för att också andra kan bli sjuka. Vetskap om sjukdomen är ett måste för att rimliga försiktighetsåtgärder ska kunna vidtas av både den smittade och osmittade personer. Smittskyddet i Sverige regleras främst genom smittskyddslagen (SFS 2004:168) och hälso- och sjukvårdens sekretess genom offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Vi identifierar dilemman och avvägningar i det praktiska arbetet med att besluta om och vidta smittskyddsåtgärder utifrån lagstiftningen, och diskuterar sedan dessa. Vårdetik lyfts och appliceras. Uppsatsens utgångspunkt är socialt arbete i hälso- och sjukvård, och delvis rollen som hälso- och sjukvårdskurator. Metoden består av innehållsanalytisk bearbetning, kodning, av lagtext och förarbeten med en deduktiv ansats. I resultatet redovisar vi hur balans mellan olika rättigheter och skyldigheter genomsyrar smittskyddslagen (2004), vars primära syfte är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. För att uppnå detta görs flera avsteg från sekretessen som annars gäller i hälso- och sjukvård. Vi identifierar och beskriver de dilemman och avvägningar som uppstår som situationer där det är omöjligt att både hemlighålla patientens sjukdomsstatus och skydda andra från smitta, då det råder skilda intressen, och situationer då skilda principer behöver följas. Dessa dilemman är främst etiska och praktiska i och med att den som fattar beslut om och vidtar smittskyddsåtgärder måste besluta vilka uppgifter som ska röjas och på vilket sätt. Etiska riktlinjer är inte irrelevanta och kan utgöra både vägledning genom olika dilemman och avvägningar, men också försvåra det praktiska arbetet i och med de verkliga konsekvenser smittskyddsåtgärder har för människorna de berör. Dessutom väger alltid lagen tyngre när det gäller att instruera professionella i hur de ska agera. Skyddet mot spridning av vissa sjukdomar prioriteras över skyddet av patientens sekretess.

År 2020 drabbades världen av Covid-19. Spridningen av viruset resulterade i att många länder upprättade en lockdown. Detta påverkade sjöfartsbranschen negativt och ställde till med problem när folk blev sjuka. Detta är på grund av den unika miljön som finns ombord på fartyg. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hur olika fartyg och rederier agerade under covid-19-pandemin med fokus på effektivitet, framgång och problem när det kommer till smittskydd. Studiens frågeställningar berörde hur rederiers existerande smittskyddsplaner såg ut och huruvida de kan förbättras, vilka lärdomar som kan dras om smittspridning ombord på fartyg och huruvida en förbättrad smittskyddsplan kan konstrueras utifrån de som redan existerar. En kvalitativ metod i form av granskning och inläsning av studier i området smittspridning i allmänhet samt studier om utbrott av covid-19 ombord på fartyg. Smittskyddsplaner samlades in genom ett mailutskick till svenska rederier. Resultatet visar att rederierna efterlevde många av WHO:s riktlinjer där de även implementerade egna tillägg till den ombordhavna smittskyddsplanen. Vi kom även fram till att landbaserad assistans är en viktig komponent för att kunna bekämpa smittspridning ombord. / In 2020, the world was struck by Covid-19. The spread of the virus resulted with many countries establishing  lockdowns. This negatively affected the shipping industry and caused problems when people got sick. This is because of the unique environment that exists on board ships. The purpose of the study was to analyze and evaluate how different ships and shipping companies acted during the COVID-19 pandemic with a focus on efficiency, success and problems when it came to controlling the spread of infections. The study's questions concerned how shipping companies' infection control plans were complied with and whether they can be improved, what lessons can be learned about the spread of infections on board ships and whether an improved infection control plan can be constructed from those that already exist. A qualitative method of reviewing and reading studies in the field of infection control in general and studies on COVID-19 outbreaks on board ships. Infection control plans were collected through a mailing to Swedish shipping companies. The results showed that the shipping companies complied with many of the WHO's guidelines where they also implemented their own additions to the on-board infection control plan. We also came to the conclusion that land-based assistance is an important component for combating the spread of infections on board.