Ishockey-VM är idag ett populärt internationellt megaevent som lockar tusentals människor från stora delar av världen. Inom evenemangssektorn läggs det idag stort fokus på ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, både i planeringsprocessen och i genomförandet. Det tredje perspektivet av de klassiska hållbarhetsperspektiven, den sociala hållbarheten, fokuseras det inte lika mycket på. Det finns sedan tidigare publicerade studier inom området, men inom forskning i Sverige har det inte lagts något större fokus på detta perspektiv. Vi har valt att formulera vårt syfte och våra frågeställningar så att ämnet lyfts och så att det i framtiden kommer läggas mer fokus kring den sociala hållbarheten. Vi kommer med vårt arbete visa att social hållbarhet är en viktig aspekt att ha med i planeringen och genomförandet av megaevent. Det evenemang vi utgått ifrån i detta vetenskapliga arbete är Ishockey-VM 2012-2013. Vi har arbetat med enkäter, intervjuer och olika typer av litteratur och varierat de olika metoderna och tillvägagångssätten för att få en så bred och klar bild som möjligt kring ämnet. Resultatet av forskningen visar framförallt på att Ishockey-VM arbetar hårt för att klassas som ett socialt hållbart evenemang. Det finns också goda möjligheter till att en stor del av besökarna känner starkare samhörighet med andra efter de besökt evenemanget än vad de kände innan samt att nya sociala band knyts, både över nationsgränser och åldersgränser.

I samband med befolkningsökningen har behovet av förbättrad stadslogistik blivit allt viktigare. Inte bara på grund av den ökade befolkningen utan även för att skapa en hållbar stadsmiljö. Det finns dock en del risker som uppkommer vid stadslogistik. Till exempel problem med buller, trängsel, dålig luftkvalitet och dålig framkomlighet som kan leda till olyckor. Alla problemen skapar svårigheter för den sociala hållbarheten eftersom områdets attraktivitet sänks. För att öka den sociala hållbarheten finns det flera olika tillvägagångssätt. Göteborg stad gjorde 2016 en reglering för att minska mängden godstrafik i området innanför Vallgraven och på så sätt öka innerstadens hållbarhet. Den här rapporten gjordes för att undersöka vilken social påverkan den nuvarande stadslogistiken har på olika aktörer samt intressenter i området innanför Vallgraven, samt vilka möjligheter det finns att utveckla den sociala hållbarheten i området ytterligare. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från de olika metoderna visar att problemen i området överensstämmer med de redan belysta problemen från tidigare forskning. För att skapa en ökad social hållbarhet finns det flera olika tillvägagångssätt beroende på området och prioriteringar. Studiens slutsats visar på att området inom Vallgraven är relativt attraktivt, trots att en del upplever buller, halvdan luftkvalitet och dålig framkomlighet. Undersökningen visar även att området inom Vallgraven saknar estetiska lösningar och att det därför borde satsas mer på det för att öka den sociala hållbarheten och attrahera fler besökare. / In connection with the increased population, the need for improved urban logistics has become more and more important. Not only because of the increased population but also to create a sustainable urban environment. However, there are some risks that arise in city logistics. For example, problems with noise, congestion, poor air quality and poor accessibility that can lead to accidents. All the problems create difficulties for the social sustainability as the area´s attractiveness is lowered. To increase the social sustainability, there are several different approaches. In 2016, the city of Gothenburg made a regulation to reduce the amount of freight traffic in the area within “Vallgraven” with the aim to increase the sustainability of the inner city. This report was made to investigate the social impact that current city logistics has on various actors and stakeholders in the area, and what opportunities there are to further develop the social sustainability in the area. The study was conducted using qualitative interviews and a quantitative survey. The results from the different methods show that the problems in the are are in line with already highlighted problems from previous studies. To create increased social sustainability, there are several different approaches depending on the area and what the actors and stakeholders feel needs to be prioritized. The study´s conclusion shows that the area within Vallgraven is relatively attractive, although some experience disturbing noises, relatively bad air quality and poor accessibility. The study also shows that the are within Vallgraven lacks in aesthetics and therefore should be more invested into to increase the social sustainability and attract more visitors.

Världens befolkning ökar för varje dag som går och likaså ökar befolkningen i städer runomkring i världen. Urbaniseringen blir mer och mer påtaglig och att uppnå en hållbar utveckling är av största vikt för att klara av denna urbanisering och dess problem som den ställer på folkhälsan. Grönområden i urbana miljöer har en roll att spela i den hållbara utvecklingen som innebär att tillfredsställa dagens generation utan att behöva göra det på bekostnad av framtida generationer framförallt när det gäller den sociala hållbarheten. Syftet med studien är att definiera den sociala hållbarheten i grönområden och avgöra vilka faktorer och attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. Målet med studien är är att med hjälp av enkätstudie och observationsstudie som baserats och validerats på tidigare genomförd forskning och befintlig littertatur, ta fram två ”Quality of Life” (QoL) index. Ett index som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen och besökares krav på dem. Samt ett index för att påvisa vad det genomförs för typ utav aktiviteter inom grönområdet och koppla till attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. QoL-index, observationsstudien och enkätstudien behandlar fyra faktorer inom social hållbarhet som tagits fram genom tidigare genomförd forskning och befintlig litteratur. Dessa är trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala interaktioner. Enkätstudien genomfördes i Stenebergsparken och Jungfruparken med totalt 59 respondenter. Dessa var uppdelade på 29 respondenter i Stenebergsparken och 30 respondenter i Jungfruparken. Observationsstudien genomfördes i samma grönområden och användes som validering av enkätsudien men också för analysering av data. QoL-index beskriver hur respondeterna upplever grönområdet inom de fyra faktorerna samt hur respondeterna värdesätter de fyra faktorerna. Av resultatet framgår att framförallt trygghet värdesattes högt av respondenterna. QoL-indexen kan fungera som en vägledning till framtagandet av ett definitivt mått på social hållbarhet och faktorer som påverkar nyttjandet av grönområden / The world´s population is increasing with each passing day, so as the population of the cities around the world. Urbanization is becoming more and more significant and achieving sustainable development is of the utmost importance, to cope with the urbanization and it´s negative impacts that it poses to public health. Green areas in urban enviroment play an important role in sustainable development which means to satisfy today's generation without having to do so at the expense of future generations, especially when it comes to social sustainability. The purpose of the study is to define the social sustainability in the green areas and determine which factors and attributes are important for residents to use them. The aim of the study is to produce two QoL-indexes with the help of a survey and an observational study that has been based on previously implemented research and existing literature. One QoL-index how well the selected green areas in the study meet the definition of social sustainability and how well they meet the resident´s requirements on them. The other QoL-index shows what kind of activities that are performed in the green areas and connect them with the attributes that are important for the residents. The QoL-indexes, observational study and the survey adress four key factors within the term social sustainability that has been decided through previously implemented research and existing literature. These four key factors are safety, equality, accessibility and social interactions. The survey was perfomed in Stenebergsparken and Jungfruparken with a total of 59 respondents (29 respondents in Stenebergsparken and 30 respondents in Jungfruparken). The observational study was imlemented in the same urban green areas as the survey and was used to validate the collected data. The QoL-index describes how the respondents perceive the green areas within these four key factors and how the respondents value them. The results present that the safety was highly valued by the respondents. The QoL-indexes presented in this study can serve as a guide towards the development of a more comprehensive and complete tool to define social sustainability and the factors that influence the use of urban green areas.

I syfte att uppmärksamma avståndet mellan det kommunala antisegregationsarbetets ambition och implementeringen på lokal nivå har jag i denna studie identifierat hur kommunala samhällsplanerare ser på sina egna och på samhällsplaneringens förutsättningar att motverka segregation. För att studera hur den statliga nivån kan understödja det kommunala arbetet har de kommunala erfarenheterna jämförts med regeringens nationella strategi mot segregation. Med en aktörsdriven utgångspunkt, har jag genomfört telefon- och mailintervjuer med samhällsplanerare i 13 större tätortskommuner. Intervjustudien har också berikats med textanalysanalys av kommunala strategidokument. Resultatet visar att kommunala tjänstepersoner motiveras arbeta mot segregation då den antingen upplevs skapa en orättvis fördelning av förutsättningar eller då segregationen upplevs skapa en delad och socialt ohållbar stad. De strategier som tillämpas för att arbeta mot segregationen är att blanda upplåtelseformer och bostadstyper samt att överbrygga fysiska barriärer, skapa mötesplatser och stråk. För blandningsstrategierna upplevs det kommunala markinnehavet och lagstiftning kring upplåtelseform som en begränsning. Vidare lyfts att politiskt initiativ, budget och resurser, kunskap och den relativt småskaliga nyproduktionen som hinder för arbetet. Den nationella strategin utgår från en liknande problembild som de kommunala planerarna, och lyfter även vissa åtgärder som kan underlätta arbetet.

Sjukvårdssystemet på landsbygd genomgår en successiv nedmontering. Detta innebär att sjukvårdsinrättningar och avdelningar avvecklas främst i områden där avstånden till vård redan är stora. Denna studie syftar att undersöka denna förändring ur ett hållbarhetsperspektiv. Som fallexempel tas nedläggningen av förlossningsavdelningen och BB på Sollefteå sjukhus i Region Västernorrland. Studiens syfte uppfylls genom insamling och analys av kvantitativa data, som beskriver sjukvården på landsbygds förändring över tid, samt kvalitativa data om följderna av dessa förändringar. Analysen utgår ifrån studiens teoretiska ramverk, där definitioner av social hållbarhet samt maktförhållandet mellan stad och landsbygd kopplas till det empiriska materialet. Resultaten visar en generell försämring av den fysiska närheten till vård, tillgängligheten i form av vårdplatser och väntetider samt det medborgerliga förtroendet för sjukvårdssystemet. Samtidigt finns belägg för att systemets förändring innebär positiva följder för vårdens kvalitet samt regionens ekonomi. Den sociala hållbarheten kring sjukvårdssystemets förändring är därmed något kluven, medan maktstrukturerna i landbygdsklyftan befästs i och med resultaten.

Since the railway was constructed through Skövde in the 1850s, it has served as both barrier and catalyst for growth and overall development. Today, the sparse area surrounding the station faces large-scale develop- ment in terms of office buildings and parking garages, thus reinforcing the barrier through the city. With social sustainability and public life as starting point, the project suggests an alternative scenario by identify- ing and injecting the city’s inherent qualities into the area. / Sedan järnvägen anlades genom Skövde i mitten av 1800-talet har den agerat både barriär och katalysator för tillväxt och utveckling i Skövde, en stad med 50 000 invånare som idag har rollen som centralort i Skaraborg. Idag står det glesa och outvecklade området omkring Skövde Resecentrum inför storskalig utveckling med fokus på kontorsbyggnader och parkeringsgarage, vilket kommer förstärka järnvägens roll som barriär i staden. Med utgångspunkt i social hållbarhet och publikt liv föreslår projektet ett alternativ scenario genom att identifiera och injicera stadens befintliga kvaliteér i området. Resultatet är en alternativ vision bestående av fem publika platser med skiftande karaktärer hämtade från staden. Projektet ifrågasätter även vad ett stationsområde behöver och kan vara, och vad som verkligen sätter en stad på kartan.

Syfte:            Att utifrån ett CSR-perspektiv undersöka hur lastbilsförarna i ett mindre åkeri upplever att organisationen arbetar med den sociala hållbarheten.  Metod:         Som datainsamlingsmetoder till denna studie har en kvantitativ survey samt en kvalitativ semistrukturerad intervju valts. Som grund till empirin har 12 lastbilsförare svarat på frågeformuläret till surveyn samt en chef har blivit intervjuad. Teori:           Studiens teoretiska referensram bygger på CSR, arbetsmiljö, hygienteori samt COPSOQ. Slutsats:       Vi har funnit att lastbilsförarna i denna studie upplever att organisationen      arbetar väl med sitt CSR arbete.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar ett av vår tids viktigaste begrepp nämligen hållbarhet, och närmare bestämt social hållbarhet i svensk stadsutveckling. Hållbarhet inom rumslig utveckling är idag ett väl etablerat koncept men samtidigt svårförstått och i behov av att förtydligas. I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen eller väldefinierad metod för att avgöra vad som är, eller bidrar till att nå, en hållbar stadsutveckling. I denna uppsats behandlas olika aspekter av social hållbarhet kopplat till den byggda miljön och belyser de möjligheter och utmaningar som finns inom fysisk planering. Mer specificerat vill jag med denna uppsats belysa hur ett nyplanerat område i Malmö planeras för att bli ett hållbart område ur ett socialt perspektiv. Jag undersöker hur Malmö stad planerar för Norra Sorgenfri, ett gammalt industriområde som nu ska omvandlas till att bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Genom plan- och visionsdokument samt hållbarhetsrapporter har jag identifierat några huvudbegrepp som kopplas till social hållbarhet; Anslutningar och stråk, grönska, attraktivitet och mötesplatser och till sist mångfald och blandad stad. Min platsanalys tillsammans med min analys utav empirin har sedan visat på både styrkor och svagheter för planeringen av Norra Sorgenfri utifrån en social hållbarhets aspekt. / AbstractThis thesis is focusing on one of the most important concepts of our time sustainability, and more precise the term social sustainability in the context of Swedish urban planning and urban development. Sustainability within the urban planning is today a well established concept but at the same time a concept that is hard to fully understand and in need of clarification. There is no current generally accepted and well-defined method for telling what is, or contributes to, sustainable urban development. This thesis addresses different aspects of social sustainability in relation to the built environment and highlights the possibilities and challenges that is imbedded in physical planning. The more specific object of this thesis is to look into how new residential area in Malmö is planned to become sustainable in a social perspective. The area that is of interest in this case is Norra Sorgenfri, an old industrial area of Malmö, that is currently being transformed into what is suppose to be a model for sustainable urban development. I have identified a few key concepts related to social sustainability, through examination of documents and reports connected to Norra Sorgenfri, such as strings, greenery, diversity and attractiveness. My analysis has shown that there are both strength and weaknesses in the planning of Norra Sorgenfri in regards to the social sustainability.

De sociala hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer aktuella i takt med att globalisering, outsourcing och inköp från olika världsdelar ökar allt mer samtidigt som nätverken av leverantörer och aktörer expanderar, vilket är en av anledningarna till att komplexiteten i försörjningskedjorna växer. Problem som dåliga arbetsvillkor, obeaktade regler och oetiskt arbetssätt i försörjningskedjan har uppmärksammats både i näringslivet samt i bredare aspekter av samhället. Trots uppmärksamheten saknas tydliga definitioner kring innehållet i begreppet social hållbarhet. Denna studie avser att undersöka de möjligheter och utmaningar kring social hållbarhet som kan uppstå i försörjningskedjan vid inköp av tjänster. Den teoretiska referensramen ämnar att definiera social hållbarhet samt ge en förståelse kring hur begreppet kan implementeras och användas vid inköp av tjänster. Vidare beskriver teorikapitlet i vilka former de sociala aspekterna appliceras i en kontext av försörjningskedjor. Genom en kvalitativ studie har data samlats in och analyserats för att kunna besvara studiens syfte. Den huvudsakliga slutsatsen som presenteras är att bristen på en tydlig definition av social hållbarhet kan försvåra arbetet i frågan. Vidare framställs att hänsynstagande till de sociala aspekterna i kombination med samarbete mellan leverantör och köpare är viktiga att beakta vid inköp av tjänster. / Social sustainability issues have become increasingly relevant as globalization, outsourcing and purchasing from different continents grow ever more while the networks of suppliers and actors keeps expanding, which is one of the reasons for the growth of supply chain complexity. Problems such as poor working conditions, unregulated rules and unethical working practices in the supply chain have been highlighted in the business community as well as in broader aspects of society. Despite the attention there are no clear definitions about the content of the concept social sustainability. This study aims at investigating the opportunities and challenges of social sustainability that may arise in the supply chain when purchasing services. The theoretical frame of reference aims at defining social sustainability as well as an understanding of how the concept can be implemented and used when purchasing services. Furthermore, the theory chapter describes in what forms the social aspects are applied in a context of supply chains. Through a qualitative study, data has been collected and analyzed to answer the purpose of the study. The main conclusion presented is that the lack of a clear definition of social sustainability can complicate the work in question.Furthermore, we present that consideration given to the social aspects in combination with the cooperation between supplier and buyer is important to take into account when purchasing services.

Lekplatser är inte framträdande i kulturgeografisk forskning om rum, platser, tillgänglighet, inkludering/exkludering, med mera. Lekplatser är ”bortglömda”. Lekplatser utgör en viktig del i barns utveckling, även för barn med funktionsnedsättningar. Syftet med arbetet är att visa hur viktigt tillgänglighet på lekplatser är för barn, samt observera över hur lekplatsers tillgänglighet ser ut idag och hur det kan förbättras med anpassningar för att skapa tillgängliga lekplatser för funktionshindrade barn. För att besvara studiens syfte  har en intervju med Karlstads kommun och åta observationer genomförts.   För att skapa ett hållbart arbete, som även är socialt hållbart, bör både kommunen och plan- och bygglagen tänka större och strikt. Att skapa en mångfald i samhället som skapar inkludering och inte diskriminering. Lekplatser ska vara för alla, fler lekytor och redskap som är tillgängliga och användbara. Slutsatsen med denna studie visar att Karlstad kommun samt plan- och bygglagen har grunder till ett bättre arbete inom tillgänglighet.