<p>The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection.</p><p>Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity.</p><p>The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape.</p> / <p>Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts.</p><p>I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet.</p><p>I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.</p>

<p>Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.</p>

<p>Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap?</p><p>Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?</p><p>Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva?</p><p>Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.</p>

<p>Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.</p>

<p>Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i</p><p>Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har</p><p>samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom</p><p>socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade</p><p>av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta</p><p>om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av</p><p>symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det</p><p>material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar</p><p>människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att</p><p>detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på</p><p>oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar</p><p>vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor</p><p>del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har</p><p>på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie</p><p>framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning</p><p>påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett</p><p>professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i</p><p>arbetet med psykisk funktionshindrade.</p>

<p> </p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.</p><p>Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.</p><p>Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.</p><p>Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.</p><p>Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.</p><p>Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.</p>

<p>Abstrakt</p><p> </p><p>Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap.</p><p>.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.</p><p> </p>

<p>Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar.</p><p><em>Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod. </em></p>

<p>Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människor</p><p>med intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskild</p><p>service. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, är</p><p>kvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.</p><p>Personalomsättningen är stor och lönen är låg.</p><p>Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar för</p><p>omsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder och</p><p>möjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.</p><p>Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonal</p><p>som Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,</p><p>platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge i</p><p>ledande positioner inom handikappomsorgen.</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde vi</p><p>Faircloughs diskursanalys.</p><p>Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrke</p><p>ska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.</p><p>Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vår</p><p>slutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till en</p><p>självständig yrkesgrupp.</p><p>Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering och</p><p>professionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilen</p><p>med breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kan</p><p>däremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke.</p>