Sedan SEB år 2008 tillsammans med Världsbanken lanserade konceptet gröna obligationerhar volymen på marknaden för dessa ökat betydligt för varje år. Sverige har under de senasteårtionden varit världsledande i att ge ut gröna obligationer. Detta till stor del tack vare landetsfastighetsbolag där Vasakronan var först ut i världen att emittera en grön företagsobligation år2013. Men trots detta ligger vi långt bakom utvecklingen av de sociala obligationerna, ävenfast att dessa lanserades i Storbritannien endast två år (2010) efter den första grönaobligationen. De anses vara outvecklade och färska för de svenska fastighetsbolagen. Vi gårmot en värld där fler människor väljer att flytta in i storstäderna och för att uppnå en hållbarutveckling bör fokus finnas på alla tre hållbarhetsdimensioner. Sociala obligationer kan varaett av de finansieringsverktyg som behöver användas för att uppnå en hållbar utveckling inom sociala frågor. Detta kandidatarbete syftade till att reda ut de frågetecken som fastighetsbolag och investerarehar gällande sociala obligationer för att öka transparensen på marknaden. För att åstadkommadetta har en litterär- samt kvalitativ studie tagit plats där den kvalitativa studien bestått av intervjuer. Sju relevanta aktörer till detta arbete har intervjuats för att sondera möjligheter ochutmaningar med brukandet av sociala obligationer. Resultatet visar på att det finns vissautmaningar men framförallt potential hos finansieringsverktyget. Bland de responderandeaktörerna anses social washing och i vissa fall brist på transparens vara de störstautmaningarna, en större tydlighet behöver alltså finnas på marknaden. För att öka tydlighetenkrävs det klara ramverk och spelregler vilket kan uppnås via tydliga målsättningar. Studien visar även att det finns stor outnyttjad potential som fastighetsbolag och investerare iframtiden bör ta vara på. / Since 2008, when SEB together with The World Bank launched the concept of green bonds,the market volume of these bonds have increased significantly on a yearly basis. During thelast decade Sweden has been the leading country in handing out these green bonds. This ismostly because of Sweden’s real estate companies, such as Vasakronan who were the first toissue a green corporate bond in 2013. But despite that we are still far behind in thedevelopment of the social bonds, even though these were first launched in Great Britain in2010, only 2 years after the introduction of the first green bond. It is considered to be tooundeveloped and fresh for the swedish real estate companies. We are moving towards a worldwhere more and more people decide to move their lives to the big city, and to reachsustainable development the focus should be on all three sustainability dimensions. This master’s thesis aims to answer the questions that real estate companies and investorshave regarding social impact bonds, and to increase the markets transparency. This has beenachieved through a literary and qualitative study, where the qualitative study has consisted ofinterviews. Seven interviews with relevant people have been conducted to examine thepossibilities and challenges with social impact bonds. The results show that there are certainchallenges, but primarily potential with the financing tool. The interviewees agree that themarket needs more clarity and that social washing and, in some cases, lack of transparency inthe market are the greatest challenges. To increase market clarity there should exist a moreclear set of rules which can be achieved through setting clear objectives. The study also showsthat there is an untapped market with a huge potential that future investors and real estatecompanies should take advantage of.

Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.

I denna studie beskrivs hur verktyget PAFS (Priority Assessment For Seniors) utvecklats. PAFS är ett verktyg som har sin grund i lastbilstillverkaren Scanias befintliga standarder för bedömning av ergonomisk belastning. Det är mer fokuserat och anpassat så att risker på en arbetsstation för en äldre arbetstagare och framförallt för personalen mellan 55 och 70 åskådliggörs. Behovet av det här verktyget har uppstått då vi går emot en äldre befolkning och en högre pensionsålder vilket kommer öka kraven på en ergonomiskt hållbar arbetsplats. Målet var således att ta fram ett verktyg som bedömer en arbetsstations lämplighet för äldre vilket ger Scania möjligheten att förbereda sig för en äldre arbetskraft i sin produktion. Genom en litteraturstudie och datainsamling kunde riskfaktorer och förväntade skador för äldre personer utrönas. Med detta material som grund kunde relevanta bedömningspunkter och förändringar i Scanias befintliga ergonomiska bedömningsverktyg tas fram. Till sist utvecklades verktyget PAFS vilket är ett Excelbaserat bedömningsverktyg som belyser belastningsergonomiska risker och brister på en arbetsstation för en person över 55 år. Det är utformat som en checklista där de olika bedömningspunkterna angetts en riskpoäng, på så sätt kan en summerad riskpoäng för varje position presenteras för användaren. / The development of PAFS (Priority Assessment For Seniors) is described in this study. PAFS is a tool based on the truck manufacturer Scania´s existing standards for ergonomic evaluation. It is focused and adapted to illustrate risks on a working station for an eldry workforce, especially a population between 55 to 70 years. The need for this tool emerges since the population is getting older and the age of pension is starting to increase. This leads to higher demands on an ergonomic sustainable workplace. Therefore the goal was to develop a tool that assesses a working stations adequacy for older employees which gives Scania the opportunity to prepare for an aging workforce in production. Through a literature study and data collection factors of risks and injuries for elderly could be established. Later it was evaluated which assessment points, in existing ergonomic assessment tools that Scania uses, that are of greatest importance. At last PAFS was developed, which is an Excel Based assessment tool which displays load ergonomic risks and deficiency on a working station for employees over 55 years of age. It is designed as a checklist where every assessment point is given a risk score, through which the sum of the risk score for every workstation can be displayed for the user.

As many cities face the challenges of urbanisation, effective provision of urban green spaces (UGS) is needed. There is an identified need to explore the potential to supply green spaces for municipalities and the challenges they face. Therefore, the purpose of this thesis is to look closer at the potential and challenges of supplying UGS from a social sustainability perspective in Stockholm municipality. The focus is to examine how the municipality can achieve their goal of supplying good access to UGS, that meets the diverse needs of people. To do so, the implication of good access for all people was first explored on a theoretical level with a literature review. Secondly, to establish a link from the theory and policy to the practical work, the experiences and knowledge of practitioners and consultants in the Stockholm context was explored with an interview study. Specifically, how planning tools and way of working can support, which was the main focus of the study. The results from the literature review indicates that different social factors may influence the perceived access and usage of UGS. Safety issues was the most noted factor that could have a negative effect for the perceived access to UGS. The interview study indicates that planning tools that are used within Stockholm municipality can enable to achieve the goal of good access for all people by a more intentional planning. However, the way of working in the planning process is critical. It requires a holistic mindset and the social perspectives needs to be integrated throughout the whole planning process. Social factors, such as safety concerns, are considerable for UGS planning, but also challenging to capture and incorporate into the planning process. To be able to reduce the gap between theory and practice, more unified research has to be done, to know more about what factors that influence perception of access, and the diverse preferences and needs that exists for UGS. This is needed to enable for practitioners to have a more solid knowledge ground for their work in providing UGS that can contribute to social sustainability in cities. / När många städer står inför utmaningarna med urbanisering, krävs det effektiv tillhandahållande av grönområden i urbana områden. Det finns ett identifierat behov av att utforska möjligheten för kommuner att tillhandahålla grönytor och de utmaningar de står inför. Därför är syftet med denna avhandling att titta närmare på möjligheterna och utmaningarna med att tillhandahålla urbana grönområden från ett socialt hållbarhetsperspektiv i Stockholm kommun. Fokus är att undersöka hur kommunen kan uppnå sitt mål om god tillgång till urbana grönområden, som möter människors olika behov. För att göra det undersöktes först implikationen av god tillgång för alla människor med en litteraturstudie. Därefter, för att förankra teorin och policyn till det praktiska arbetet, utforskades planerares erfarenheter och kunskaper i Stockholms med hjälp av en intervjustudie. Specifikt, hur olika planeringsverktyg och arbetssätt kan stödja att uppnå målet, vilket var studiens huvudfokus. Resultaten från litteraturstudien indikerar att olika sociala faktorer kan påverka den upplevda tillgången och användningen av urbana grönområden. Säkerhetsfrågor var den mest noterade faktorn som kan ha en negativ effekt på den upplevda tillgången. Intervjustudien indikerar att planeringsverktyg som används inom Stockholm kommun kan göra det möjligt att uppnå målet om god tillgång för alla genom en mer avsiktlig planering. Men sättet att arbeta i planeringsprocessen är avgörande. Det kräver en helhetssyn och de sociala perspektiven måste integreras i hela planeringsprocessen. Sociala faktorer, som säkerhetsproblem, är betydande för grönplanering, men också utmanande att fånga och integrera i planeringsprocessen. För att kunna minska klyftan mellan teori och praktik måste mer enhetlig forskning göras, för att veta mer om vilka faktorer som påverkar uppfattningen av tillgång och de olika preferenser och behov som finns av urbana grönområden. Detta behövs för att planerare ska kunna ha en mer solid kunskapsgrund för sitt arbete med att tillhandahålla urbana grönområden som kan bidra till socialt hållbara städer.

No description available.

Background: The purpose of CSR is to contribute to economic, environmental and social sustainability within companies. Social sustainability aims to contribute with a profitable business and to be a good citizen of society and within the company. The banking industry operates a professional service business, where it’s important to maintain and create relationships with customers, employees and other areas of operation. Purpose: The purpose of this study is to compare and investigate the bank's view on social sustainability, how they set up performance measures and how they measure performance in terms of social sustainability, which is one of three dimensions within corporate social responsibility. The study shall explain how social sustainability is defined and how the definition affects elected performance measures and measurement. The study shall contribute with knowledge development about how banks define, design performance measures and measure social sustainability. Method: The study follows a qualitative method with an abductive approach. Five interviews, with three different banks, have been conducted in the form of semi-structured interviews with the aim of sharing knowledge and answering our main question.  Conclusion: We can conclude that the definition of social sustainability is different among the banks but that chosen performance measures are very much alike if not identical. This means that banks measure the same performance measures, which refers to different things. Finally we consider that the line between making performance measures and measurement is subtle, hence the social sustainability is measured before performance measurements are completed. / Bakgrund: CSR syftar till att bidra med ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet inom verksamheter. Social hållbarhet ska bidra till en lönsam verksamhet och handlar om att vara en god medborgare i samhället och verksamheten. Bankbranschen bedriver en professionell tjänsteverksamhet, där det är viktigt att bibehålla och skapa relationer med kunder, anställda och andra verksamhetsområden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra och undersöka hur banker ser på social hållbarhet, sätter upp prestationsmått och mäter prestationer vad gäller social hållbarhet, som är en av tre dimensioner inom corporate social responsibility. Studien avser att redogöra för hur social hållbarhet definieras och hur definitionen påverkar uppsatta prestationsmått och mätning. Studien avser att bidra med kunskapsutveckling om hur banker definierar, sätter upp prestationsmått och mäter social hållbarhet. Metod: Uppsatsen har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Fem intervjuer, med tre olika banker, har i form av semistrukturerade intervjuer genomförts med syfte att ta del av kunskap och besvara uppsatsens frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att definitionen av social hållbarhet skiljer sig åt men att valda prestationsmått i många fall är lika om inte exakta, vilket innebär att bankerna mäter samma prestationsmått som avser olika saker. Slutligen anser vi att linjen mellan utformning av prestationsmått och mätning är hårfin, då vi konstaterar att den sociala hållbarheten mäts innan prestationsmått är färdigställda.

Logistic systems manage the flow of materials and information of companies and they are a relevant component in every sector. For this reason, the efficient design and the optimization of these systems is a necessary, but non-trivial, activity especially in the sectors most affected by the COVID-19 pandemic, like healthcare and e-commerce. These two are also characterised by a significant social sustainability impact. In particular, the healthcare sector focuses on the improvement of its service quality to enhance the patients satisfaction while e-commerce platforms must consider the drivers condition in their business to deliver goods in an ethical way. For this reason, the activities of this PhD aim at designing and optimizing the logistic systems of different real-world companies taking into account simultaneously multiple conflicting aspects. In the first PhD project, the research activity consists in the design of efficient systems for massive healthcare processes, such as the vaccination against COVID-19, in South Tyrol region. To reach this goal, a digital twin of the vaccination centre is developed through a NFC-based technology composed by common smartphones and card-size badges. This digital twin is based on a software architecture composed by a developed mobile application, which records time information of each process phase and sends this data to a central database, as well as a developed website which elaborates this data and reports dynamically the performance of the healthcare structure and the possible issues. This continuous exchange of information between the physical and the digital system supports practitioners in improving the quality of this healthcare service and increasing the patients satisfaction. In the second addressed PhD project, the focus moves to an outdoor logistic process, i.e. the distribution of goods in a real-world local e-commerce platform. To solve this problem, its mathematical model is defined and a multi-objective metaheuristic algorithm is developed since all the three aspects of sustainability (costs, environment and fairness) must be optimized simultaneously. This algorithm is tested in a real-world e-commerce platform, providing managers with a helpful decision-support system called Pareto frontier which includes all the optimal solutions of the targeted problem. Finally, the last PhD research activity carried out integrates different features of both the previous ones since it regards the optimization of the logistic system of a healthcare service, i.e. the transportation of dependent patients. Therefore, the mathematical model is formulated and an Adaptive Large Neighbourhood Search (ALNS) algorithm is developed to solve the problem efficiently. Also this project is validated with a real-world case study, provided by the Austrian Red Cross, and the results compare different configuration to support managers in finding the best one. In particular, different degree of time window violation, type of shifts and mix of vehicles are tested to define the most convenient situation both for patients, in terms of service quality, and for healthcare department, in terms of costs. In conclusion, through the development and implementation of different mathematical methods, multiple logistic systems have been efficiently designed or improved during this PhD. In addition, all the developed models and the results obtained have been applied and validated in real-world case studies provided by different companies, demonstrating the practical implication of the work carried out.

This thesis addresses the relationship between civil society and the Nordic Council of Ministers (NCM) within the frame of the Nordic Vision 2030 to become “the most integrated and sustainable region of the world”. It reviews civil society's role in Vision 2030's social sustainability objectives by focusing on integration and social challenge response. As the analysis discovers a dynamic of interdependence between Civil society and the Nordic Council of Ministers, it observes how the NCM attempts to encourage Civil Society action by promoting shared values of a collective “Nordic Identity” and inviting them into policy conversation. The results are drawn qualitatively from policy papers and audio-visual panel discussions of the NCM and Civil Society by following a mixed method of thematic and content analysis. This study concludes that civil society is value-driven and eager to engage in social challenges and participate in policy changes. However, decisions on integration policies are a matter of nations, not the NCM, despite the Nordic Cooperation, which limits their agency to include civil society in policy work. This study contributes to the awareness of civil society being a source of empirical best practices, which has the potential to influence integration policies sustainably.

Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.

SAMMANFATTNING I denna uppsats studerar jag social hållbarhet i djupare bemärkelse i syfte att undersöka och definiera åtgärder och arbetssätt som skulle kunna lämpa NCCs byggkoncept - Hållbar renovering. I min studie utgår jag ifrån akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a miljonprogrammet) samt bostadsområdet Orrholmen som en inspirationskälla. Mitt empiriska material erhålls från intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB. I min analys fokuserar jag på hållbar utveckling, social hållbarhet, brister och potential avseende miljonprogrammet och dess gårdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostäder och verksamheter, olika upplåtelseformer, sociala hållbarhetsåtgärder och förslag på fysisk utformning samt analys av bostadsområdet Orrholmen. Sammanfattningsvis visar erhållna slutsatser att social hållbarhet är en dynamiska och komplex dimension och likaså åtgärderna. Kärnan i social hållbarhet är människan och därtill även främjandet av hennes välfärd. De åtgärder som ämnas komplettera Hållbar renovering, bör väljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhändertagande av de faktiska problemen i bostadsområdena skapar positiva och gynnsamma resultat. De allra viktigaste åtgärderna är blandning av såväl bebyggelse och boendegrupper samt låg skala av bebyggelse och blandning av olika upplåtelseformer. Omätbara värden såsom identitet, platskänsla, skönhet och deltagande skapar mervärde och berikar områden. Omätbara värden ska utgöra riktlinjer för förnyelseprocesser och utformning av såväl bostäder som stadsmiljö. Detta är en av de centrala slutsatserna i denna studie. / Abstract In this thesis I focus on social sustainability in the deeper sense in order to examine and define measures and procedures, which aims to be suitable for the construction company NCC and its concept Hållbar renovering (a concept developed by NCC, focus on sustainable solutions). I base my study on previous academic research, government investigations (including investigations on so called the million program), and also highlight residential area – Orrholmen - as a source of inspiration. I obtain my empirical data from interviews with three different companies within construction sector - NCC, Karlstads Bostads AB and brunnberg & forshed AB. In my analysis, I focus on sustainable development, social sustainability, lack of and potential of the million program, garden, common and public spaces, mix of housing and businesses, various forms of tenure, and measures and design from social sustainability point of view. Furthermore, I analyze the most relevant contributions from Orrholmen. In summary; my conclusions show that social sustainability is a dynamic and complex dimension and also its measures. The core of social sustainability is man, and the promotion of her welfare. The measures which are intended to complement Hållbar renovering should be selected and processed with a genuine care. The participation of residents before the refurbishment, in combination with the disposal of the actual problems in the neighborhoods, creates positive and beneficial results. The most important measures are the mixture of both buildings as residents groups, low-scale buildings, and mix of different tenures. Unmeasurable values such as identity, location, feeling, beauty, and participation adds value and enriches areas. Unmeasurable values should be guidelines for the design and renewal processes for both housing and urban environment, which is one of the key findings in this thesis.