<p>The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it.</p> / <p>Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.</p>

The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it. / Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.

Energy prices are on the rise, and with it the interest in saving energy. In the housing sector this means that methods for energy optimising buildings, retrofitting, are increasingly important. There are many studies concerning the retrofitting of buildings built before 2000, but less concerning buildings of more recent date. In cooperation with the housing company Uppsalahem, this report explores minor retrofitting solutions for the apartment buildings in Ekebyvallen/Uppsala which were built 2007. The aim was foremost to find solutions for Ekebyvallen but also to assess the possibilities of applying them to a wider range of buildings. A simulation of the energy balance in one of the buildings in Ekebyvallen was performed with the software VIP energy. The simulation together with a field study show weak spots of the energy usage in the buildings and based on these four retrofitting solutions were proposed. The methods; 1) reducing the airflow in the ventilation units, 2) adjusting the heating in common areas, 3) reducing air leakage out of buildings and 4) adjusting the settings of lighting sensors and timers. All are effectively free from investments and also applicable on buildings with similar issues. Thus, these are effective methods of saving energy and consequently, saving money in recently built buildings. The methods are tailored for Ekebyvallen but are with benefit considered for apartment buildings of both recent date and those built before 2000.

This case study intends to understand and identify perceived barriers and drivers within the housing sector in Östergötland. By deeper understanding of the pre-existing conditions and the perceived barriers and drivers that both limit and enable development, the thesis contributes to the existing literature with extended knowledge. Previous literature within the field along with interviews make up the empirical material analysed in a qualitative exploratory way. This study finds that the importance of different barriers and drivers can vary depending on location and owner-category as well as culture and socio-economic factors. This means that policy and design of drivers also have to be customized accordingly with the different target groups. One can, based on this thesis also conclude that energy and climate development in the housing sector is a slow process that takes time. Regardless the measure or action, nothing changes overnight. This case study has on a regional level begun to identify decisive conditions, barriers and drivers as well as differences within Östergötland, pointing out the direction for future studies and for future policy and action plans.

No / The social housing sector has yet to realise the potential of high data quality. While other businesses, mainly in the private sector, reap the benefits of data quality, the social housing sector seems paralysed, as it is still struggling with recent government regulations and steep revenue reduction. This paper offers a succinct review of relevant literature on data quality and how it relates to social housing. The Housing and Development Board in Singapore offers a great example on how to integrate data quality initiatives in the social housing sector. Taking this example, the research presented in this paper is extrapolating cross-disciplinarily recommendations on how to implement data quality initiatives in social housing providers in the UK.

Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.

SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet

Le tiers secteur du logement, segment hybride entre le logement social et le logement privé, héritier des coopératives d'habitat de la fin du XIXème siècle, est redécouvert en sa qualité d'alternative potentielle : il renverrait à une offre de logement abordable, qui viserait à loger décemment l'ensemble de la population, dans des contextes spatiaux très divers, mais majoritairement dans des métropoles toujours plus sous pression démographique, foncière et socio-spatiale . Le périmètre métropolitain est novateur pour analyser les effets spatiaux de ce segment qui paraît indissociable du cadre national. La région métropolitaine Vienne-Bratislava est souvent étudiée sous l'angle de la coopération transfrontalière, « par le haut », où le poids des divergences nationales, en termes socio-économiques et de politiques publiques, demeure important, questionnant alors l'intégration de la reg1on métropolitaine. Cependant, la partie autrichienne, tout comme la partie slovaque de cette région transfrontalière font face à des défis similaires, qu'il s'agisse de périurbanisation (y compris un phénomène de périurbanisation transfrontalière), d'attractivité métropolitaine ou encore de maintien de la cohésion socio-spatiale. Une entrée par le tiers secteur du logement, segment du logement présent dans les deux contextes nationaux sous des formes et avec une part dans le stock et la construction très variées, permet de questionner l'intégration silencieuse de la région métropolitaine, par l'évolution du tissu métropolitain (à travers la production au concret du tiers secteur), les stratégies des acteurs et l'évolution des politiques publiques, à l'interface entre viabilité économique et mission d'intérêt général. / The third housing sector, as a hybrid segment linking social housing and private-driven housing, is being rediscovered as an alternative form of housing, due to the legacy of housing cooperatives from the end of the 19th century: it could lead to an affordable housing supply so as to offer decent accommodation to a broader part of the population, in various spatial contexts but mainly in metropolitan areas which face ever-increasing demographie, land and socio-spatial pressure. The choice of a metropolitan perimeter provides an added dimension to this housing segment which seems to inextricably echo the national scale. The metropolitan region Vienna-Bratislava is often analyzed with a focus on cross-border cooperation, with a top-down approach . However national divergences in terms of socio-economic development and public policy orientations remain significant, and thus question the true extent of the integration of this metropolitan cross-border region. Nevertheless both Austrian and Slovak part of this region face similar issues such as suburbanization (including a rising cross-border suburbanization process), attractiveness of metropolises, and socio-spatial cohesion. Through the scope of the third housing sector which exists in both contexts under various forms (in terms of both housing stock and construction) I will question the silent integration of this metropolitan region by monitoring the evolution of the metropolitan fabric (through the concrete housing production in the third housing sector), strategies of stakeholders and the evolution of housing policies, caught between economie viability and general interest tasks.

No description available.