No description available.

The internationally unique position of sports in the American higher education system raisesquestions about the impact of sports on patterns of social stratification in education. The presentthesis explores dynamics of social differentiation among American college athletes based on theirhigh school and hometown background. Data on more than 250,000 student athletes active incompetitive college sports in the Divisions I and II of the National Collegiate Athletic Associationin the season 2019/2020 was assembled and analyzed through geometric data analysis. Multiplecorrespondence analysis and principal component analysis was used to construct a social spaceof college athletes and college sports teams. The results indicate a significant differentiationbetween student athletes in terms of the characteristics of their high schools and hometowns. Theposition of student athletes in the space of college sports seems to be somewhat related to anathlete’s socioeconomic background, in so far that student athletes from different biographicalbackgrounds differ in their tendencies to play certain sports and to attend prestigious universities.The findings of this thesis thus reveal that educational recruitment through sports exhibitsdynamics of social stratification similar to academic selection.

Utifrån att boxning är en mansdominerad sport syftar denna studie till att utforska och undersöka kvinnors erfarenheter av att ta plats och hitta en gemenskap inom boxningen. Vilka faktorer som är bidragande till kvinnors val att fortsätta boxas och hur kvinnor anpassar sig till och påverkas av boxningen diskuteras med hjälp av uppsatsens insamlade empiri och antropologiska teorier. Studien ämnar utforska och tydliggöra sambandet, och diskutera komplexiteten, mellan genus och boxning. Genom deltagande observationer, enkätundersökningar och intervjuer med kvinnor som boxas undersöks kvinnornas egna upplevelser och erfarenheter kring boxning. Med detta utforskar studien hur inlärning sker av fysisk kunskap såväl som mental kunskap. Boxningen i sin roll som en uppfostrande institution visar sig återspegla samhällets normer genom att skapa och återskapa normer och regler på boxningsklubben. Samtidigt som studien håller fokus på genus och idrott så bidrar den främst till en fördjupning av boxning utifrån kvinnors perspektiv.

Abstract How do we cope with technology today? We are surrounded by machines, computers and technological devices from mobile phones to automated check- outs. These types of machines are no longer exotic in Sweden where today the average person is usually fluent in their use. But do we really have an understanding of how these objects work, is understanding necessary and how do we cope when our knowledge is lacking? This thesis is intended as an introduction to an anthropological way of look- ing at strategies people develop for understanding, using and interacting with technological objects, specifically robots. Still an exotic object, robots are more widely known-about than experienced. Based on ethnographic data, primarily gathered in two distinct workplace environments as well as interviews and video documentation, my analysis aims to illustrate the implications of defining hu- mans and robots as equally significant agents within networks whilst disputing the traditional importance given to the dichotomy of technology (non-human) and human. Whilst robots are definitely less than we expect them to be, they are still so- cial artefacts, firmly situated within social networks and meaning which manifest through human–robot interactions. Perhaps little more than tools, an ambigu- ity exists in human–robot interactions which suggests that we form quasi-social relations that could, and have been exploited by designers and engineers to broaden the range of use for technological objects. Keywords: human-robot interaction, network theory, situated knowledges, agential realism, performativity, social contextualisation of technological objects

Syftet med denna studie är att undersöka hur en bemanningsorganisation arbetar med att främja mångfald i sin rekrytering och hur detta går till praktiskt. Idag är det viktigt för företag att representera goda värderingar och vara en hållbar organisation, därmed är det viktigt för dem att ha en bred kulturell mångfald bland sina medarbetare. Detta är legitimerande för organisationer och ger dem ett erkännande på arbetsmarknaden (Debeljak, 2018). Även om bemanningsorganisationer har som uppgift att rekrytera personal till andra organisationer är det inte dem som har det slutgiltiga ordet, vilket kan underminera deras arbete att inkludera fler människor med olika etniska bakgrunder. Kulturell matchning är ytterligare en aspekt där organisationer väljer kandidater utefter hur väl de skulle passa in på företaget snarare än för deras kompetens. Denna studie vill undersöka hur bemanningsföretaget i fråga kan minimera dessa problem i sin rekrytering. Studien har en kvalitativ ansats med underlag från semistrukturerade intervjuer som genomfördes med rekryterare och chefer från organisationen. Materialet har analyserats utifrån Berger och Luckmanns teorier om legitimitet och Malin Lindelöws forskning om kompetensbaserad rekrytering. Resultatet av studien visade att bemanningsorganisationen använder sig olika verktyg när de rekryterar för mångfald beroende vilka roller som ska tillsättas. Vid mer seniora roller använder de sig av kompetensbaserad rekrytering för att minimera tillkomsten av egna värderingar. På så sätt fungerar kompetensbaserad rekrytering som en bra metod för att minska risken för diskriminering och således välja kandidater utefter deras erfarenhet och kompetens.

Internet has become increasingly ubiquitous and with the introduction of Web 2.0 technologies and concepts it has almost become second nature for many Internet users. This study attempts to view the “social life” of this “new” online environment through its current manifestation in the form of the popular social networking site Facebook. It argues that Facebook has become a tool for the management of one's self both online and offline and that people's reflexive relation to their self-identity is made visible through their engagement with this social media. How such a new form of social media incorporates itself into everyday life but also how the media acts as an extension of the reflexive self has been the main focus of this study.

Leadership is attributed great effect on organizations’ working-environment, effectiveness and profit. Leadership is also associated to managers, but leadership skills is not described as necessary for becoming a manager. If leadership skills are not necessary for attaining high managerial position in organizations, and society as a whole, then what are leadership skills used for in regard to social positioning? This is the interest of my study. I aim to examine what is considered important leadership skills by students voluntarily engaged in leadership education, how it came to interest them to develop such skills and if there are differences between students in regards to their resources and social background. My theoretical framework consists of Pierre Bourdieus ‘educational capital‘ (EC), ‘fine culture’-capital and ’strategy’ together with Donald Broadys ‘organizational capital’ (OC). I have applied a mixed method with interviews and surveys; analysed with principal component analysis and OLS- regression analysis. I find that social and relational ’leader-skills’ are valued more by the students than bureaucratic ’manager-skills’, though both sets of skills are considered important and can be considered as forms of capital. The evaluation of these forms of capital is fixed in a configuration of capital consisting of students’ EC, their fathers’ higher EC and if the students’ have OC or not. The greatest difference in the evaluation of the skills is the greater evaluation of ’leader-capital’ if the students’ have OC, while OC does not impact the evaluation of ’manager-capital’. The cultural capital of ‘fine-culture’ have no effect considered important. Students aim to use ’leader-capital’ in order to understand and develop others and think that such skills will benefit and develop them in their working-life. This strategy has no ambitions for managerial- or leadership positions, indicating that this is a strategy for employment and employee-ship. Students with accumulated OC does not consider this as much of a legitimate way of using leader-capital in comparison to the students without OC. I interpret this as a replacement strategy for students lacking OC, who instead places more trust in accumulated leader-capitals usage and merit for employee-ship in order to position themselves and to further develop in their working life.

Arbetsmigration av en temporär natur är ett vanligt förekommande fenomen i Förenade Arabemiraten. Temporaliteten upprätthålls genom tillämpningen av det kafala systemet vilket tillhandahåller och legitimerar emirati-medborgares auktoritet över arbetsmigranterna. En arbetsmigrant måste nämligen tilldelas en sponsor i Förenade Arabemiraten för att beviljas arbeta i federationen och detta ansvar har allokerats till federationens medborgare. Denna uppsats argumenterar för att historiska, politiska och sociala dimensioner av det kafala systemet konstruerar en oundviklig konfliktfylld relation mellan medborgare och arbetsmigranter. Denna relation grundar sig huvudsakligen i respektives utsatta och inskränkta tillvaro i Förenade Arabemiraten - en tillvaro som är utformad och rättfärdigad av det kafala systemet. Så länge det kafala systemet förekommer och brukas i Förenade Arabemiraten kommer relationen mellan emirati-medborgare och de arbetsmigranter som residerar i federationen vara präglad av konflikter och differentiering.

Bostadsmarknaden i Sverige blir allt mer osäker. För studenter som söker bostad på sin studieort har det blivit vanligare att man måste hyra i andra hand. Vad innebär detta för studenterna? Hur kan de bo och skapa ett hem inom dessa villkor på en bostadsmarknad med tillfälliga boendeformer? Följande uppsats har att analyserat hur man kan skapa ett hem på denna typ av bostadsmarknad genom att tillämpa Tim Ingolds begrepp ”dwelling perspective”. Utifrån Rolands Paulsen bok ”En studie i oro” (2020) tar uppsatsen även upp en diskussion om hur vi hanterar att leva i en samtid där oro och en känsla av otrygghet är ständigt närvarande. Genom ett antropologiskt perspektiv på hemmet och att bo är denna uppsats en analys av hur studenter bor och skapar ett hem på en osäker bostadsmarknad.

No description available.