No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att erhålla en djupare förståelse för hur migranter som har flyttat från Chile samt Bosnien och Hercegovina och bosatt sig i Sverige, upplever sin ackulturationsprocess i relation till deras vänskapskrets etniska bakgrund. Arbetet fokuserar på migranters subjektiva upplevelse av den egna ackulturationsprocessen som sedan analyseras utifrån socialpsykologiska teorier. Dessa är social utbytesteori, ackulturation och symbolisk interaktionism samt begrepp som tillhör dessa teorier. Genom semistrukturerade intervjuer framkom ett resultat som visar att ackulturationen har en påverkan på vem man väljer att etablera en vänskapsrelation med. Resultatet visar ansatser till att migranter vars strategi för ackulturation är integration i det nya landets samhälle, utvecklar vänskapsrelationer med den etniska majoritetsbefolkningen. Det framkom även att ackulturation som tydliggörs i känsla av separation och marginalisering leder till att migranter endast vänder sig till vänner med tillhörande etnicitet från samma hemland. Vidare visar resultatet att språket är den mest bidragande faktorn till integration, följt av arbete och skolutbildning i det nya landet som andra viktiga bidragande faktorer. / The aim of this study is to obtain a deeper understanding for how immigrants who migrated from Chile and Bosnia and Herzegovina and are residing in Sweden, experience their acculturation process in relation to their friendship relations’ ethnical background. The research focuses on immigrants’ subjective experience of their own acculturation process which is then analyzed with social psychological theories including Social exchange theory, Acculturation and Symbolic interactionism, together with concepts belonging to these theories. Through semi structured interviews, a result emerged which shows that the experienced acculturation has an influence on whom one chooses to establish a friendship relation with. The result shows that immigrants whos acculturation indicates towards integration in the host country tend to develop friendship ties with people of the ethnical majority population. Acculturation made clear in a feeling of separation and marginalization results in that the immigrant solely turns to friends belonging of the own ethnical country of birth. Furthermore, the result shows that language is the most contributory factor for integration, followed by work and schooling in the host country as other important contributory factors.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

<p>Betyg 190416.</p>

En kvalitativ studie som syftar till att analysera vad som kan skapa bra förutsättningar för ett ledarskap på distans, beskriva vilka utmaningar och möjligheter detta kan medföra och uppmärksamma upplevda skillnader mellan att leda på distans och att leda på plats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes där tidigare forskning om leader-member exchange theory och arbetsrelaterad känsla av sammanhang låg till grund för intervjuguiden. En tematisk analys genomfördes vilken resulterade i fem teman: tydlighet, kommunikation, tillgänglighet, relationer och stöd samt kompetens och effektivitet. De fyra första temana bidrog till att skapa bra förutsättningar för ett ledarskap på distans, utmaningar som framkom var att skapa förutsättningarna. I dessa teman fanns även skillnader mellan typerna av ledarskap. Det femte temat var övergripande och kom att stå för möjligheter med ett ledarskap på distans och anledningar till att det var nödvändigt. Studien visar en komplex bild av ledarskap på distans där alla teman samverkar.

Att som man ha svårt att prata om känslor kan vara en konsekvens av en rådande manskultur som bland annat innebär att en man inte ska gråta eller vara för mjuk. Dock vågar allt fler män idag vara öppna om känslor och vågar stå emot den kulturen. Kända män har den fördelen att de når ut till vanliga människor och på så sätt kan influera samhällets syn på manskulturen. Denna studie handlar om nya typer av manligheten vilket studeras utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv. Inom socialkonstruktionismen betraktas kön som sociala konstruktioner. Genom diskurspsykologiska analysbegrepp såsom tolkningsrepertoar och subjektsposition samt Judith Butlers begrepp subversivitet undersöks hur tre kända män framställer en ny typ av manlighet i sina tv-program. Resultatet visar hur männen använder repertoarer som den emotionella, visuella och den altruistiska och kan tillskrivas och inta subjektspositioner såsom spexaren, den empatiska och den kramgoa. Männen visar således upp en alternativ ”mjuk” man för tv-tittaren och gestaltar en ny form av manlighet, där feminina egenskaper hos männen kommer till uttryck, både språkligt och visuellt. Genusbegreppet subversivitet synliggör hur männen gör vissa motstånd mot traditionella könsnormer. Resultatet kan därför ses som ett alternativ till machokulturen då den synliggör för den nya manligheten.

Pornografi har med internets framväxt blivit mer lättillgängligt och fått mer extrem karaktär. Forskning visar att pornografikonsumtion positivt korrelerar med riskbeteenden som sexuell aggression, men även genererar positiva självupplevda effekter hos individer genom exempelvis ökad sexuell självkänsla med bl.a. upplevd realism som bidragande faktor. Aktuell studie undersökte pornografikonsumtion relaterat till upplevd realism av pornografi, upplevda effekter av pornografikonsumtion samt sexuell självkänsla hos fem grupper, dels en sexnegativ grupp samt en grupp med anknytning till BDSM-kulturen. Antal deltagare var 423, varav 334 kvinnor. Resultat från internetbaserad enkätundersökning visade bl.a. högre positiva effekter hos män, högre negativa effekter hos kvinnor, samt positivt samband mellan mängd pornografikonsumtion och positiva effekter. Negativt samband uppmättes mellan sexuell självkänsla och upplevda negativa effekter av pornografikonsumtion. Resultaten överensstämmer mycket med tidigare forskning men kan även bidra till ökad kunskap om vad som kan påverka bl.a. sexuell självkänsla hos individer baserat dels på kön och inställning till pornografi.

The subject: Stressrelated illness is highlighted as a social problem in public debates. According to reports, it has been found that there is considerably greater risk to becoming ill from stress on female-dominated workplaces such as in healthcare. As this problem continues to increase, this has created an interest to investigate what one experiences creating occupational stress and whether it distinguishes between male or female nurses. Aim: The purpose of the study is to create an understanding of how female and male nurses experience stressrelated illness at their workplace. Method: This study was conducted through interviews of five male and five female nurses at the same emergency care clinic. The purpose of the choice of a qualitative method is to have the opportunity to deepen the information’s answers. Theory: Based on previous research, a model was established in studies of stress at work. This model is called job demands, control and support and was developed by Karasek, Theorell and Johnson. Their theory says that if there is a balance between demands and control negative stress is not experienced as strongly. But if there is no balance between demand and control, social support at work can weigh up some. In order to compare differences between men and women, gender is a social structure and not just gender of male/female. The social structure is multidimensional where for example identity, work, power and personal qualities are included. Conclusion: The summary of my conclusions is that, according to these respondents, there are some differences between men and women. If they experience demands, control and support in their work, they usually do not experience a work-related stress regardless of gender. But the difference is that the factors that they perceive as important for feeling a balance are not the same whether it is a woman or a man.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

<p>In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.</p>