Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

Studien ämnar undersöka medarbetarnas upplevelser av hur kommunikation och konflikthanteringen av arbetsrelaterade konflikter sköts på den egna avdelningen. Detta görs genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten omfattar Thomas Jordans (2019) teorier om Samarbetskultur samt Tre konflikt ansatser som tillämpas på tre konfliktnivåer om: individnivå, relationsnivå och systemnivå.  Resultatet visar på brister i konflikhanteringsstrategier som respektive chef och medarbetare utgår ifrån i sin problemlösning. Kommunikationsstörningar förekommer vilket påverkar arbetet jämte relationer och försvårar samarbete och återkoppling. Resultatet har vidare visat konflikter på samtliga nivåer om individ, relation och systemnivå. Detta kan indikera på ett behov av förändringsarbete i bland annat organisationsstrukturen på exempelvis arbetskultur, arbetsorganisation och kommunikationsmönster.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk metodansats, som med hjälp av tematiska intervjuer syftar till att fördjupa förståelsen för hur föräldrar i det senmoderna samhället upplever sitt föräldraskap i relation till normer, och hur de hanterar detta. Bakgrunden är hur senmoderniteten, informationssamhället och individualiseringens utveckling har medfört att normer tränger igenom starkare än tidigare och därmed påverkar föräldrarna i sin föräldraroll. Intervjupersonerna är föräldrar mellan 30 och 45 år med barn mellan sex och 13 år. Vår teoretiska inramning är det existentiella perspektivet vilket sammanflätas med Becks teori om risksamhället och Giddens teori om hur reflexiviteten som krävs i vårt föränderliga samhälle har betydelse samt påverkar den ontologiska tryggheten. Resultatet presenteras genom vår huvudtolkning att föräldrarna upplever att föräldraskapet i senmoderniteten är mer komplext än tidigare generationer. Komplexiteten innebär starkare påverkan av normer idag eftersom genomträngningsprocessen intensifierats genom informationssamhällets utveckling. Samhällsförändringarna försvårar möjligheten att utföra föräldraskapet då obalans uppstår i tillägnandet av mjuka och hårda kompetenser, där övervikt av mjuka kompetenserna föreligger. Föräldrarna hanterar obalansen genom att de överför reflexiviteten till sina barn för att rusta dem med nödvändiga kompetenser som är av ny karaktär, för att de ska klara sig i det senmoderna samhället. Detta kallar vi för föräldraskapets reflexiva projekt.

Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.

The purpose of this study is to examine experiences of the psychosocial work environment and conflict management, from both a managerial perspective and an employee perspective. To answer the purpose and the four issues, three different conflict management strategies, the concept ofpsychosocial safety climate and the theory of social ties have been used. With a qualitativeapproach, semi-structured interviews were conducted with 6 respondents from different industries, four managers and two employees. The data material was analyzed using thematic analysis. The overall result mainly shows that a good psychosocial safety climate depends on a well-functioning communication among both employees and managers, this because lack of communication is perceived as the most common cause of conflicts, and good communication is the solution to conflicts.

Syftet med denna studie är att lyssna på sex podcastavsnitt med ickebinära individer och därifrån få kunskap om deras upplevelser av att leva i ett binärt samhälle och hur de förhåller sig till cis- och heteronormer. Detta med anledning av att den befintliga forskningen hittills tenderat att fokusera på binära transpersoner och att ickebinära därav fallit mellan stolarna. Hermeneutisk fenomenologi utgör uppsatsens metodologiska ansats då upplevelser och förståelser undersöks. Genom en kvalitativ innehållsanalys identifierades koder och mönster i materialet som därefter analyserades via in vivo-kodning. Det teoretiska ramverket grundas på idéer om den heterosexuella matrisen, performativitet och minoritetsstress. Resultatet av analysen visade att många av podcastdeltagarna upplevt en avsaknad av ett språk för att sätta ord på sin identitet och en okunskap om att det finns fler än två kön. Detta har orsakat ett stort lidande och har vidare lett till att många ifrågasatt sig själva i och med att de inte passar in i den binära könsnormen. Okunskapen om ickebinäritet är dessutom stor hos de som inte är ickebinära och är således en anledning till att många av de podcastmedverkande individerna bemöts av ifrågasättande från sin omgivning. Dessa aspekter visade sig vara orsakerna till att många av individerna brottas med psykisk ohälsa. Slutligen visade analysen, i linje med tidigare forskning, att de negativa upplevelser som människor i minoritetsgrupper kan erfara minskar markant i och med gemenskap med individer i liknande situationer.

Studien undersöker innebörden av begreppet social hållbarhet för olika fastighetsmäklarföretag och vilka incitament, utmaningar och hinder det finns för fastighetsmäklarföretag att arbeta med detta. Studien grundas utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med sakkunniga på fastighetsmäklarföretag i Malmö kommun. Resultatet visar att fastighetsmäklarföretag arbetar aktivt med social hållbarhet på olika sätt, men fortfarande är definitionen av begreppet svårdefinierad och komplext. Social hållbarhet ses mer som en process där olika sociala hållbarhetsfaktorer påverkar varandra och tillsammans främjar en social hållbar utveckling. Det framkom även att det finns stora utmaningar med att implementera social hållbarhet och att hela branschen behöver ses över för att det ska bli en förändring, bland annat nämns lönemodellen och striktare riktlinjer som två av dem. Fastighetsmäklarföretagen arbetar likasinnat med social hållbarhet, men det framkom några betydelsefulla skillnader. Två av företagen har till exempel implementerat fast lön och pension, vilket tillsammans är bidragande faktorer i deras arbete mot att främja social hållbarhet. För att en förändring inom branschen ska ske, behöver fastighetsmäklarföretagen därmed se över sina verktyg och utvecklingsmöjligheter, för att tillsammans kunna skapa en mer hållbar bransch.

Uppsatsen fokuserar på att undersöka “duktiga flickan-syndromet” i yrkeslivet. Tidigare forskning har visat att könsspecifika förväntningar sätts tidigt i åldern, något som senare följer med kvinnor i livet. Dessa könsspecifika förväntningar kan innebära att det sätts mer emotionella krav på flickor. Tidigare forskning visar att kvinnor kan uppleva andra utmaningar än män i arbetslivet. Uppsatsen fokuserar på att, genom att intervjua unga kvinnor med erfarenhet av arbetslivet, undersöka unga kvinnors interaktioner och emotioner på och kring arbetet. Syftet med vår uppsats är att undersöka närmare de samhälleliga normer och förväntningar kring prestation som unga kvinnor upplever relaterat till “duktiga flickan-syndromet”. Genom att studera unga kvinnors erfarenheter av prestation, deras självuppfattning och handlingsmönster i yrkesmässiga sammanhang strävar studien efter att identifiera och analysera de förväntningar som präglar deras beteende och självbild. Undersökningen strävar därav att bidra till en djupare förståelse för hur “duktiga flickan-syndromet” kan influera unga kvinnors emotionella upplevelser. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har en fenomenologisk ansats tillämpats och det empiriska materialet har kodats och analyserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Det teoretiska ramverket som tillämpas i denna studie är symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds teoretiska bidrag kring känslohantering. Resultatet visar att det finns en förväntning på kvinnor att vara duktiga och att detta är något som har uppkommit redan från tidig ålder i sociala sammanhang. Därefter visar resultatet att kvinnor intar en roll på arbetsplatser i syfte att  förmedla en bild av sig själv som motsvarar den sociala omgivningens förväntningar, men även för att motverka fördomar som finns kring unga kvinnor på arbetsplatser. Resultatet visar även att det finns emotionella dimensioner av arbetslivet. Det empiriska materialet tyder  på att det är förekommande att inte känna sig tillräcklig på arbetsplatsen och att det kan återkopplas till förväntningar och strävan efter beröm.

Eskilstuna, med sitt nyligen etablerade universitet, drar till sig en ström av nya studenter, både från andra delar av landet och lokala invånare. För många av dessa studenter innebär flytten till Eskilstuna en process av att skapa en ny hemmiljö och bekanta sig med staden under studieperioden. För de lokala studenterna kan det vara deras första erfarenhet av att flytta hemifrån och utforska nya områden med förhoppningen att känna sig hemma eller utveckla en känsla av tillhörighet till det nya området. Universitetsstudier sträcker sig vanligtvis över en längre period och studenternas vardag är fylld av olika aktiviteter. Den levande staden Eskilstuna erbjuder många möjligheter till socialt umgänge och att skapa nya bekantskaper, vilket gör studentbostäder i olika delar av staden mycket attraktiva. Enligt polisen klassificeras vissa områden som "utsatta" på grund av en kombination av låg socioekonomisk status och högre nivåer av kriminalitet (Polisen, 2023), vilket i sin tur påverkar lokalsamhället (Sveriges Radio, 2021). Det är möjligt att nyinflyttade studenter från andra städer hamnar i eller väljer bostäder i dessa områden utan att vara medvetna om deras status enligt polisens eller samhällets definition. Det är viktigt att förstå hur studenter anpassar sig till att bo i dessa områden som anses vara utsatta enligt polisens bedömning, särskilt med tanke på det växande studentlivet och behovet av att integreras i en ny boendemiljö i Eskilstuna. Eskilstuna Kuriren (2016) har även rapporterat kring dessa brottsutsatta områden efter bedömning av polisen som även här pekar till att tre av Sveriges mest brottsutsatta områden går att återfinna i just Eskilstuna. Dessa synsätt cirkulerar även mycket i mediala forum, med exempel från SVT som framhäver denna ökade tolerans för kriminalitet i specifika områden där även bostadsmarknaden tas upp som en faktor till att arbetslösa och låginkomsttagare blivit ihopblandade i några enstaka områden som resulterat i att kriminalitet och acceptans för kriminalitet stigit (SVT Nyheter, 2023).  Syftet med undersökningen är att fokusera på universitetsstudenter, då de ofta flyttar till Eskilstuna från andra städer, och valet av bostad blir en viktig del av deras anpassningsprocess. Eftersom många studenter saknar detaljerad kännedom om olika områdens status och boendemöjligheter ur ett sociologiskt perspektiv, är det intressant att utforska deras upplevelser. För nyinflyttade studenter blir tillgången på studentbostäder en central faktor i valet av bostadsort, men det finns även möjligheter att välja andra alternativ som vanliga hyresrätter. Denna okunskap om områdenas egenskaper och möjligheter gör det väsentligt för oss att undersöka och förstå studenternas upplevelser, för att på så sätt bidra med den del vi kan åstadkomma med denna undersökning, till det stora hela vad gäller detta ämne. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter för att förstå det samhälleliga sammanhanget kring bostadsområden och deras status som boendemiljöer. Dessa områdens rykte och egenskaper, såsom tillgängliga boendemöjligheter och allmän atmosfär, är ämnen som ofta diskuteras i olika medier och politiska kretsar. Genom att undersöka hur universitetsstudenter upplever och navigerar dessa bostadsmarknader, kan vi få insikt i hur samhällsfrågor och politiska diskurser påverkar människors vardagsliv och bostadsval.

Denna studie har syftat till att undersöka polisuniformen som bärs av ingripande poliser i yttre tjänst. Detta har studerats med teorier från socialpsykologin samt genusvetenskapen med Mead, Blumer, Butler, Connell och Goffman. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsintervjuer som gjorts med yrkesutövande poliser. Vid intervjuerna användes ett stimulimaterial som visades för informanterna. De resultat som kan utläsas från empirin är att de intervjuade poliserna är väl medvetna om vilka signaler de sänder till allmänheten när de bär uniform. Det framkommer även att poliserna använder sig av uniformen vid mötet med allmänheten och har en förmåga att kunna göra olika anpassningar av den samme. Vidare pekar resultatet på att uniformen kan uppfattas som normativt maskulint kodad och att detta spelar in i mötet med allmänheten.