Självhjälpsböcker kan fungera som en spegling av samhällsnormer i den sociala verkligheten som diskurserna utgör, för att forma en förståelse och undersöka konstruktionen och konstitutionen av maskulinitet har jag i denna studie valt att analysera maskulinitetens artikulation i 5 olika självhjälpsböcker skrivna av och för män. Böckerna har ursprungsländerna Sverige, England, Nederländerna och USA men befinner sig på mest sålda i Sverige under kategorin självhjälpsböcker för män på adlibris hemsida. Metoden som använts för detta är en foucauldiansk diskursanalys, då avsikten är att analysera det normativa utifrån den språkliga konstruktionen i böckerna. Foucauldianska begrepp som använts för att möjliggöra och rikta studiens fokus är makt & kunskap, subjektsposition och diskurs. Grunden för studien är socialkonstruktionistisk i enlighet med metodansatsen. Det empiriska materialet visar två övergripande teman och kategoriseringar som framställs i form av mål för att uppnå en fulländad maskulinitet, dessa mål är frihet och överordning. I böckerna artikuleras med andra ord en åtråvärdhet när det kommer till dessa mål. Ytterligare mönster som empirin visar är medel som framställs som verktyg för att uppnå ovanstående mål, dessa är mod, kontroll, makt och objektifiering av kvinnor. Effekten av denna artikulation blir således en oförenlighet mellan maskulinitet och rädsla, maktlöshet och underlägsenhet eller jämställdhet till kvinnor.

Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

Syftet med denna undersökning var att med en explorativ ansats identifiera och kartlägga stereotypa föreställningar mot de tre rådande politiska blocken inom svensk politik – det Röda, det Blå och det Gula blocket. Stereotypa föreställningar operationaliserades utifrån två utvärderande dimensioner, värme och kompetens, dragna från The Stereotype Content Model. Resultatet indikerar att deltagarna i undersökningen uppfattar det röda blocket som varmast, det blå blocket som mest kompetent samt det gula blocket som lägst på såväl värme som kompetens. Föreliggande undersökning syftade vidare till att undersöka potentiella samband mellan politiska stereotyper och utvalda faktorer som kön, ålder, inkomst, röstbeteende och ideologisk sympati. Resultaten antyder att kvinnor, i högre utsträckning än män, uppfattar det röda blocket som varmare.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka tre faktorer i arbetslivet och dess påverkan på det mänskliga välbefinnandet. De arbetsfaktorer som undersökts mot välbefinnande är balans mellan arbete och privatliv, graden av flexibilitet i arbetet samt antal arbetstimmar i veckan. Genom att ta fram index för välbefinnande, balans i arbetslivet och graden av flexibilitet i arbetet, med European Social Surveys (2010) svenska data, har relationen mellan välbefinnande och de övriga variablerna undersökts genom regressionsanalyser. Resultatet av undersökningen visade att välbefinnandet hade ett positivt samband med både arbetslivsbalans och flexibilitet. Inga signifikanta samband kunde hittas mellan antalet arbetade timmar per vecka och välbefinnande. Istället testades arbetstimmarna mot arbetslivsbalans och flexibilitet. Detta visade att balansen mellan arbete och privatliv sjunker med ökade antal arbetstimmar per vecka, samtidigt som ökad flexibilitet tenderar att leda till att människor jobbar fler timmar i veckan.

Att fly från sin trygghet och sitt hemland till ett främmande land är något som påverkar individen mycket och är en stor påfrestning och förändring i livet. Att flytta och bosätta sig till ett nytt land påverkar identiteten och integrationen i det nya landet. Att vara invandrare eller att ha en annan etnisk bakgrund än svensk i dagens Sverige är något som kan försvåra identitetsskapandet och integrationen. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av identitetsskapande och integration hos människor födda i Somalia och bosatta i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts med en fenomenologisk ansats. Avgränsning för studien har varit män och kvinnor, födda i Somalia men bosatta i Sverige som talar svenska eller somaliska. För att erhålla intervjupersoner har snöbollseffekten använts som urval. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in genom audioinspelning på mobiltelefonen. Respektive intervju har tagit ca 40-45 min. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt fenomenologisk analystekniken IPA - Interpretative Phenomenological Analysis (Smith, J.A. et al., 1999). Analyserad data har sedan kodats enligt David & Suttons (2016) induktiva kodningsprocess. Sammanfattningsvis visar resultatet att intervjupersonerna skapar sin identitet genom andra människor i deras omgivning. Att vara svensk somalier innebär att de identifierar sig själva genom andra svensk somalier i samhället. Slutsatsen för studien är att identitetsskapande är individuell och beroende på omgivning och vart individen befinner sig i livet. För identiteten utvecklas och formas genom olika stadier individen går igenom.

En av de första frågorna en arbetsgivare kan möta i rekryteringsprocesser är huruvida man ska befordra någon internt eller om man ska rekrytera ledningsbefattningar externt. Det är en fråga som sätter tonen och inriktningen på hela rekryteringsprocessen. Dessa processer påverkar och påverkas av olika faktorer, som till exempel önskade egenskaper, organisationskultur och medarbetares attityder mot ledningsbefattningar. Tidigare forskning kring rekrytering visar att det finns områden inom detta som organisationer behöver kunskap om. Den tidigare forskningen ger en bild av var forskningen ligger och att det saknas studier om hur organisationskultur påverkar rekryteringar. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse kring hur Uppsala universitets kollegiala rekryteringsformer påverkar medarbetare och hur vilken rekryteringsform påverkar önskade egenskaper i ledningskandidater och vilka attityder man har till dem. Studiens två frågeställningar besvaras med hjälp av Bourdieus kapital- och fältteori och visar att arbetsplatsen på olika sätt påverkas av intern- och externrekrytering. Fokus har varit på Uppsala universitet då organisationen presenterar egenartade rekryteringsprocesser inom akademiska kärnverksamheten och förvaltningen. Genom 10 stycken kvalitativa intervjuer har data från prefekter, avdelningschefer, samt deras medarbetare inhämtats och kodats. Resultatet visar att det kollegiala systemet som finns inom universitetsvärlden har starka effekter på rekryteringsprocesser och att deras samverkan präglar förväntade egenskaper, attityder och kultur. Avslutningsvis presenteras vilken framtida forskning som kan härledas.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som spelar ishockey. Att undersöka detta har sin grund i ett intresse för genus och jämställdhet och är relevant med anledning av att ishockey är en normativt manlig sport. Studien bidrar till den sociologiska forskningen om genus genom att beskriva innebörden av att vara kvinna och spela ishockey samt bristen på jämställdhet inom sporten. Den forskningsansats som tillämpats i studien är grundad teori. Datainsamlingen har skett i två olika damishockeylag. Sammanlagt har fyra observationer, inklusive informella intervjuer, två individuella intervjuer, en parintervju samt en fokusgruppsintervju genomförts. Studien har resulterat i en grundad teori som visar att de kvinnliga ishockeyspelarnas huvudangelägenhet är damishockeyn har inte samma förutsättningar som herrishockeyn. Det sätt varpå den hanteras är genom kärnkategorin ambivalent satsning. Den grundade teorin består även av nio övriga kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är personlig utmaning, social gemenskap, önskan om jämställdhet, för få kvinnor spelar ishockey, otillräcklig marknadsföring, ojämlika istider, andra ansvarsområden är ett måste, ständigt jagande efter pengar och ishockey är inte för kvinnor?. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om genus som struktur av social praktik.

Den här uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med vuxna individer som vuxit upp i hem där det förekommit våld. Uppsatsen behandlar respondenternas upplevelser av om och hur det talades om våldet samt den respons de upplevt från utomstående kopplat till våldet. Syftet med detta arbete var att utifrån ett barnperspektiv belysa hur respondenterna upplevt att de signalerat eller talat om våldet samt hur de uppfattat den respons de fått. Metoden som har tillämpats har haft en fenomenologisk utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer med elva personer; nio kvinnor och två män. Med hjälp av vårt val av teoretiska utgångspunkter, stigma och responsperspektivet, har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att våldet inte skedde i ett socialt vakuum; det har funnits någon/några utanför familjen som har känt till våldet. Endast två av elva respondenter uppger att ingen utanför den allra närmaste familjen visste om det. Vi har även funnit att barnen i denna studie har kommunicerat att de inte mår bra samt att det i de flesta fall funnits personer som vetat om våldet men inte agerat tillräckligt kraftfullt. Vi vill med denna studie ta vara på de vittnesmål som respondenterna delar och förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet. Uppsatsens titel är en del av ett citat från en av våra respondenter och syftar till att våldet har varit känt även utanför familjen men att det inte talats om det.

With the rise of the commercial gaming industry the phenomenon of watching others play has become more and more common. One platform that has made this accessible is Twitch.tv. This paper investigates the interaction taking place on Twitch between streamers and viewers from the perspective of interaction ritual theory (IR theory). Previous research on Twitch has investigated this interaction but none has so far done this from the perspective of IR theory. IR theory has been criticized by previous research as it states that interaction has to take place face to face in order for the ritual to be successful. This paper adds to the discussion on the applicability of IR theory to none-face to face interaction. The research question was; how is emotional energy and the feeling of group membership created in interaction on Twitch? The results show that emotional energy and a sense of group membership is created through the combined efforts of the streamer and viewers. The key points of the results are how the streamer as ritual leader charges symbolic objects with emotional energy to get different reactions from the viewers. The viewers power to create inside jokes as symbolic objects which define group membership and how the occurrence of raids and hype trains act as spikes of emotional energy.