Forskning visar att en stark företagskultur kan likställas med ett informellt regelverk som ger arbetstagarna riktlinjer för hur de bör agera utifrån företagets mål. Trots att det inom många branscher idag finns starka företagskulturer som ställer krav på arbetstagaren så är studier utifrån arbetstagarens perspektiv relativt bristfälliga. Det har däremot utförts mycket forskning kring effekter av företagskultur utifrån arbetsgivarens perspektiv. Denna studie ämnade därför att undersöka hur arbetstagare förhåller sig till en stark företagskultur samt hur deras identitet påverkas av det. Genom att få insyn i subjektiva upplevelser var förhoppningen med studien att kunna bidra med en förståelse kring arbetstagares identitetsskapande i relation till företagskultur. Vid insamlingen av empiriskt material utfördes kvalitativa intervjuer med 10 personer som har erfarenhet av en stark företagskultur på ett företag inom säljbranschen. Hälften av intervjupersonerna är nuvarande anställda och resterande har tidigare varit anställda på det aktuella företaget. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats i relation till Tajfel och Turners teori om social identitet, Goffmans teori om roller och framträdande samt Collins teori om interaktionsritualer. Resultatet visade att arbetstagare väljer att anpassa sitt beteende efter önskvärda personlighetsdrag som uppmuntras på arbetsplatsen. Hur identiteten påverkas av den starka företagskulturen visade sig bero på hur arbetstagarnas personliga identitet i grunden skiljer sig från de önskvärda personlighetsdragen på arbetsplatsen samt hur mottagliga de är för att förändra sin sociala identitet, vilket således avgör i vilken grad det resulterar i påfrestningar på den personliga identiteten.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka och klimatförändringarna beror till stor del på mänsklig aktivitet. Något som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid är klimatångest. Klimatångest innefattar allt från oro för den egna livssituationen till att känna skuld över att inte göra tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Denna studie syftar till att, genom ett representativt urval av Sveriges befolkning, undersöka vad som kan påverka huruvida en individ upplever klimatångest eller inte i Sverige, utifrån upplevt individualiserat ansvar samt ett antal utvalda sociodemografiska faktorer. Vidare är syftet att undersöka om det finns en relation mellan klimatångest och miljöfrämjande beteenden. Studien undersöker vilka individer i Sverige som upplever klimatångest samt om det finns ett samband mellan klimatångest och individens benägenhet att agera miljövänligt. Detta undersöks med ett befintligt datamaterial från European Social Survey omgång 8 vilket är insamlat under 2016/2017. De teoretiska begrepp vilka ligger till grund för tolkning av resultaten är reflexiv modernitet, globalisering, risksamhälle samt individualisering. De analyser som genomförts är en logistisk regressionsanalys samt korstabellsanalyser med tillhörande Chi2-test. Studiens resultat visar att de vilka tenderar uppleva klimatångest i Sverige är de som känner ett personligt ansvar för att försöka minska klimatförändringarna, kvinnor, yngre individer samt individer vilka bor i en liten/mellanstor eller stor stad. Resultatet visar även att de som upplever klimatångest ägnar sig åt miljöfrämjande beteenden i större utsträckning än de som inte upplever klimatångest. Studiens resultat visar även att det i Sverige är fler som ägnar sig åt miljöfrämjande beteende än som inte gör det.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.

The aim of this thesis is to use the bibliometric method author cocitation analysis (ACA) and investigate the cognitive structure in a research field, which is called the intellectual base. The research field in this investigation is social psychology. The main question is: what is the nature of the cognitive structure, which contains of the intellectual base. This question is divided in two sub questions: • Which are the most prominent authors in the research field? • Which sub areas, based on groups of the most cocited authors in the research field, can be identified?An investigation with ACA is used to describe the general experience of consensus of later authors in a research field. It is assumed that if two authors are cited cumulatively together (cocited), it’s an indication of an intellectual relationship between them. The investigation is made by gathering data from ISI’s database SSCI from the period 1999-2007. The authors with most cocitations in the field during this period were identified and considered the most prominent authors in the field. These author cocitation frequencies were analysed with MDS-techniques and visualised in a map in two dimensions. Three sub areas of the research field were then identified, based on groups of authors on the map and their subject matter:Sub area 1: Theories about social cognitionSub area 2: Theories about emotions and social influenceSub area 3: Theories about characteristic feature (trait) / Uppsatsnivå: D

Transpersoner i Sverige är en grupp som i hög grad drabbas av psykisk ohälsa och tidigare forskning vittnar om att vardagssituationer för dem många gånger kan vara förknippade med svårigheter, diskriminering och ifrågasättande. Studiens syfte är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka transpersoners upplevelser av könssegregerade toaletter och omklädningsrum i offentligheten, med utgångspunkt i informanternas reflektioner kring sin könsidentitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod, grundat i en hermeneutisk tolkning. Urvalet består av åtta transpersoner med skilda könsidentiteter. Ett teoretiskt ramverk grundat i symbolisk interaktionism i kombination med genusteori ligger till grund för analysen. George Herbert Meads teori om identiteten som något i ständig utveckling, i symbios med Judith Butler som i sin teori menar att kön ständigt görs i samband med omgivningen, används för att analysera informanternas upplevelser med interaktioner i fokus. Resultatet visar att informanterna upplever en ökad granskning och ifrågasättande i könssegregerade rum, vilket ökar deras självmedvetenhet och uppbådar obehag. Könssegregerade rum upplevs som otrygga och kännetecknas av en ovisshet om andras attityder och kunskap kring trans, vilket därmed innebär en risk för ifrågasättande och våld. Informanterna upplever inte att deras uppfattning om sin könsidentitet påverkas av andras bemötande, men det har en inverkan på välmåendet.

No description available.

Improvisationsteater är en teaterform där scenerna byggs upp gemensamt och skapas i samma ögonblick som den återges. Uppsatsens syfte har varit att undersöka varför människor vill improvisera samt vilka faktorer som utgör ett lyckat samspel och därmed kan skapa en scen. Samspelet i improvisationsteater ställs även i kontrast mot människans samspel i vardagen. Syftet besvaras med hjälp av två olika frågeställningar: dels varför informanterna vill hålla på med improvisationsteater och dels hur de gör för att tillsammans skapa, samspela och förstå varandra i ett sammanhang som hittas på och återges i stunden. Resultaten analyseras och diskuteras utifrån teorier om symboliskt universum och frame vilka är sprungna ur kunskapssociologin och den symboliska interaktionismen. För att möta syftet valde jag att göra en kvalitativ undersökning med explorativ ansats. Jag intervjuade fyra informanter som alla har en gedigen erfarenhet av att improvisera. På grund av det begränsade urvalet valdes dessa informanter med hjälp ett bekvämlighetsurval, något som var möjligt tack vare två nyckelinformanter. Utifrån de kvalitativa intervjuerna framkom temat ’Friheten att tillsammans skapa en ny värld’ som källa för intresset av improvisationsteater. Som svar på ett lyckat samspel i scenen genererades två teman; ’Den teoretiska verktygslådan’ och ’Improvisatörens nödvändiga förmågor’. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att improvisationsteater utgör en unik ’parantes’ kring verkligheten. Det är ett sammanhang där människor medvetet kan bete sig på sätt som inte hade varit möjligt i vardagen. På så sätt får de tillgång till unika upplevelser och erfarenheter. Dessa begränsas dock till förmån av inramningen och samspelet. Samspelet möjliggörs genom två ’grundpelare’. Den ena utgörs av improvisationsteaterns struktur som är utformad för att snabbt inrama situationen. Den andra utgörs av några centrala förmågor vars syfte är att möjliggöra en ömsesidig intrycksstyrning och teammaskopi. Genom improvisationsteater ges individen således möjlighet att fritt och ohämmat undersöka och öva på det sociala samspelet.

Undersökningen går ut på att hitta nya kvalitativa redskap för att utveckla samarbetsformerna inom internationell scenkonst. Arbetet syftar även till att ta reda på hur olika konstnärer samarbetar. Går det att utveckla och effektivisera fysiska möten i internationella utbyten genom att ta fram en ny arbetsmall som minskar konflikter och destruktiva strömningar? Förhoppningen är att ta reda på hur samsyn på bästa sätt kan hittas i en flerkulturell grupp. Jag har i min research intervjuat nationella och internationella respondenter som bl.a. besvarat frågeställningar kring ledarskap, organisation, policydokument, ansökningar. Jag har även tagit del av litteratur för att därigenom finna fler ingångar. Till detta har jag även delgett en del av mina egna erfarenheter kring internationella samarbeten. I studien presenteras en möjlig färdväg som regissörer, producenter eller grupper kan använda sig av när de ingår i internationella eller nationella samarbeten inom scenkonst. Lathunden presenterar hur medlemmarna tillsammans kan minimera konflikter, missuppfattningar eller destruktiva strömningar innan det konstnärliga samarbetet på golvet sätter igång. Det finns idag redan skrivna modeller som givetvis går att implementera på konstnärliga utbyten. Min förhoppning med den här rapporten är att ge ytterligare dimensioner och valmöjligheter för de konstnärer som väljer att gå in i ett internationellt samarbete.

<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är:<em> Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?</em></p><p>Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna. Vidare är bristen på kommunikation tydlig då de anställda inte alltid är medvetna om vad yrkesrollerna kräver av dem. Saknaden av klar kommunikation och tydliga direktiv bidrar till att personalen pratar bakom ryggen på varandra samt att motivationen inte når sin fulla potential i arbetsgruppen. Därtill påverkar chefen gruppen och deras gemensamma arbetsprestationer eftersom hon på grund av sitt relationella ledarskap inte i tillräcklig utsträckning förmår att styra och utveckla gruppen.</p>