Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt. Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen. I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång. Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet.   Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras. Att vara svensk är därför ingenting lätt att bli då kategoriseringarna är starkt etablerade och svårförenliga med en blandad nationell bakgrund, något bristen på adekvat terminologi i det svenska språket belyser. Språkkunskaper, socialt engagemang och meningsfulla relationer visar sig ha en signifikant effekt på skapandet av sammanhang och tillhörighet. / This paper aims to identify the feeling of social belonging which individuals of non-swedish descent are experiencing in Sweden today. The relationship to Sweden and it’s citizens and which structural terms the individual is living after. To answer this qualitative semistructured interviews were performed and the subjective interpretation of reality was analyzed with an abductive method. The empirical material was viewed against a background made of social constructionism, stigmatization and the need of belonging for the creation of identity.   The results show that in Sweden there exists a structural discrimination based on ethnicity and an othering of individuals of non-swedish descent, an othering which has a ground in a preconception of a white definition of reality. This power imbalance forces the individual into a position as a deviant, which paradoxically is required for integration. To be swedish is therefore nothing which comes easy as the categories are tightly constructed and hard to integrate with a mixed national background, something the lack of adequate terminology in the swedish language portraits. Knowledge of language, commitment in various settings and meaningful relationships are shown to have a significant effect on the creation of context and belonging.

The aim of this thesis is to examine the archivist's professional role in public authorities and discuss if, and in what way, the profession is effected by the new swedish process oriented archival description system. The study focuses on swedish authorities and does not make any international comparisons with other institutions. Neither does it investigate archivists workingin the private sector, but centers on public institutions.The survey is performed in five swedish public authorities, using interviews and observations. Grounded theory is used as a method initially in the purpose of keeping an open mark towards the object of study. The initial results led on to questions about how well the archivists perceived that communication within the authorities served, and how this in turn prepossessed their work situation and the professional roles in which they found themselves. To answer these questions, theories from the subjects of sociology and social psychology, among other things the idea of sensemaking as it is put by Karl Weick, was used to analyze the material.The result of the analysis shows that the implementation of a new archival system has generated a change in the archivists work tasks. The archivists in the studied authorities did in some cases, out of this new situation, manage to find a professional role in which they felt comfortable, and in some cases not. The difference between these two categories seemed to stem from a difference in the ability to make sense of their situations in their workplaces respectively. In the cases where the archivists ideas of their responsibilities and provinces did not correlatewith their employers a lack of sensemaking occured and led to confusion and conflict. This discrepancy between the archivists and the employer's expectations, the thesis argues, comes from the change in the archival profession that is taking place due to the changes in society at large. The employers' traditional image of an archivist clashes with the archivists new professional role. From this it is suggested that if consent is not reached around the archivists place in the organizations, and in society, much knowledge is at risk of being lost, and much competence going to waste. This thesis is a two years master's thesis in archival science.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur. Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen. / In this qualitative study, we have chosen to explore how community is formed and maintained in a workplace with a view to seeking understanding of the community in relation to groups, roles, identity and culture from a social psychological perspective. With a hermeneutical approach and qualitative interviews we have developed an empirical material that has given us a picture of the perceived community in a larger company. In order to analyze the empirical data we have used a theoretical definition of community, Goffman's dramaturgical theory and theories of groups and organizational culture. What has emerged is that sense of community is important for the well-being among employees. The result also shows that the Community of the company can be improved by greater commitment from management.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på. De sociala banden mellan skolledning och elever kommer även att belysas, och undersökas. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med rektorn, två lärare, fem elever på skolan i studien samt på två stycken deltagande observationer på skolan. Resultatets utfall visar att skolan i studien är bättre lämpad för de elever som studerar där tack vare den stödjande kulturen, förekomsten av vänner samt en trygghet på skolan till skillnad mot elevernas tidigare erfarenheter från skolor de studerat på. På grund av sina speciella karaktärer (samtliga elever i studien har koncentrationssvårigheter eller har en problematisk bakgrund av något slag) kräver eleverna mer uppmärksamhet av och nära relationer till lärarna på skolan, vilket, som resultatet visar, existerar på skolan i studien - till skillnad från tidigare skolor eleverna studerat på. / The individual program is a program in high schools, or secondary schools, intended for students who do not study any of the national programs. The purpose of this study is to illustrate the pedagogical work of the Individual Action Plan and its importance for students who can not get into any of the secondary school national programs. In order to find an answer to the purpose, the culture of the selected school will be illuminated, what impact has the culture on pupils' schooling? We also want to investigate how students perceive their education at the studied school and compare the experiences of the student’s experiences at previous schools. Based on an assumption that students may perceive themselves as deviants based on individual difficulties in school, we will examine how students define themselves at the school in question and previous schools they studied. The social bonds between school administration and students will also be discussed, and examined. The study is based on qualitative interviews with the principal, two teachers, five students and two participant observations at the school. The result shows that the school in the study is better suited for the students who study there, thanks to a supportive, supportive culture and the presence of friends, in comparison to their previous school experience. Because of the students' special characters, (most students in the research have difficulty concentrating or have a problematic background of some kind), they require more attention and close relationships with teachers at the school. This kind of relationship does, according to the results, exist at the school in the study compared to any previous schools that the student’s have attended.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Två böcker utvaldes utifrån kriterierna nämligen, Louise Boije af Gennäs bok Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. Ett konkret plan för utförande av diskursanalys konstruerades och utifrån detta konstruerades två övergripande diskurser med avseende på det sexuella; homo romantica och homo erotica. Homo erotica diskursen syftar till hur själva sexualiteten konstrueras medan homo romantica snarare handlar om hur samhället organiseras utifrån heterosexuella relationer. Både diskurserna bygger på heterosexualiteten som norm. Dessa diskurser bildar tillsammans den samtida sexualitetens diskurs. / The purpose of the following paper is to exam the discourse of sexuality in the contemporary. The thesis takes its incipience in social constructionism and its view of sexuality. Earlier scientific research is presented; the history of sexuality is touched, and different kinds of social psychological perspectives on sexuality as well. Further more, the epistemological point of attack is hermeneutic and the method qualitative. The research project that was executed, discourse analysis, took its starting-point in the social constructionism perspective. Two books were chosen from the criteria, namely Louise Boije af Gennäs’ Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorwalls’ Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. A concrete plan of execution of the discourse analysis was constructed and two discourses of sexuality were constructed from this: homo erotica and homo romantica. The discourse of homo erotica allude how sexuality in itself is constructed while homo romantica is rather about organization of society on the basis of heterosexual relationships. Both discourses are founded upon heterosexuality as norm. These discourses together constitute the contemporary sexuality.