<p>The objective of this study was trying to understand bullying focusing on the bully. The questions at issue were: What can contribute in the making of a bully? What are the benefits and losses in bullying? What are the former bullies’ thoughts on bullying, now in comparison to in their youth. This was investigated with a qualitative approach from a former bullys perspective, hence three former bullies were interviewed. The result was presented in themes and was then analysed from a social psychological and social constructionist perspective. In the discussion the result was also compared to the previous research.</p><p>Results showed that all interviewed former bullies claim to have had a secure childhood. They all moved and transferred to another school, after which the bullying began or escalated. The interviewees or their friends started using tobacco, alcohol and drugs at an early age. They were deviant in several ways and the bullying was a part of their behaviour. The interviewees had a central position in their groups of friends. The interviewees testified that they had been aggressive and had a bad temper.</p><p>The interviewees used the bullying partly to conceal their insecurity. Often the bullying concerned status and struggle for social position. The interviewees did not feel remorse at the time and they did not see them self as bullies. Now they consider that what they did was wrong, but they do not feel guilt.</p>

<p>Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. </p><p>Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats. Formen för intervjuerna har varit av diskussionskaraktär. </p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen presenterat stöd för att omgivningen påverkar individens val av arbetsgivare, att val av arbetsgivare har en påverkan på individens identitet och att även emotionella faktorer har inverkan vid individens val av arbetsgivare. Dessa resultat menar vi innebär att potentiella arbetstagare bör ingå som en intressent till varumärket. Detta medför en förändrad syn på hur arbetsgivare kan arbeta med talent attraction då emotionella och symboliska faktorer utgör ett komplement till de rationella och kompensatoriska faktorer som vi sett dominera dagens teoribildning.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.</p>

<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.</p>

<p>Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.</p>

<p>Social psychology is often said to be a scientific discipline aiming at the observation and explanation of actions between human beings or, more generally, between the human individual and the environment. This general proposition holds for most social psychologists, irrespective of allegiance. Accepting this, it is implied that we are observing the social aspect of a human individual. This text will ask for the conditions under which this social psychology is possible. Indeed, what has to be the case for the observation and explanation of the sociality of the individual to occur?</p><p>On the basis of G. H. Mead, generally considered the hub around which modern social psychology developed, it will be argued that for a social psychological science to be possible, conditions are implied that make it impossible. Less rhetorically put, accepting or returning to Meads social argument and trying to co-ordinate it with basic premises of scientific conduct, one will find oneself caught between two Meadian facts. On the one hand each individual must be considered social, i.e., appearing to experience as two objects at once. On the other hand, however, explaining an object is to state the object in an unambiguous fashion, i.e., as an independent, hence individual, object. </p><p>It will be argued here that Mead’s epistemology does not support a scientific and social psychology. Rather a scientific social psychology based on Mead constitutes a contradiction in terms, stemming from a series of misinterpretations. It is the objective of this text to demonstrate these misinterpretations with respect to attempts at a scientific social psychology based on the social vision of this scholar.</p>

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats. Formen för intervjuerna har varit av diskussionskaraktär. Resultat: Vi har i uppsatsen presenterat stöd för att omgivningen påverkar individens val av arbetsgivare, att val av arbetsgivare har en påverkan på individens identitet och att även emotionella faktorer har inverkan vid individens val av arbetsgivare. Dessa resultat menar vi innebär att potentiella arbetstagare bör ingå som en intressent till varumärket. Detta medför en förändrad syn på hur arbetsgivare kan arbeta med talent attraction då emotionella och symboliska faktorer utgör ett komplement till de rationella och kompensatoriska faktorer som vi sett dominera dagens teoribildning.

Social psychology is often said to be a scientific discipline aiming at the observation and explanation of actions between human beings or, more generally, between the human individual and the environment. This general proposition holds for most social psychologists, irrespective of allegiance. Accepting this, it is implied that we are observing the social aspect of a human individual. This text will ask for the conditions under which this social psychology is possible. Indeed, what has to be the case for the observation and explanation of the sociality of the individual to occur? On the basis of G. H. Mead, generally considered the hub around which modern social psychology developed, it will be argued that for a social psychological science to be possible, conditions are implied that make it impossible. Less rhetorically put, accepting or returning to Meads social argument and trying to co-ordinate it with basic premises of scientific conduct, one will find oneself caught between two Meadian facts. On the one hand each individual must be considered social, i.e., appearing to experience as two objects at once. On the other hand, however, explaining an object is to state the object in an unambiguous fashion, i.e., as an independent, hence individual, object. It will be argued here that Mead’s epistemology does not support a scientific and social psychology. Rather a scientific social psychology based on Mead constitutes a contradiction in terms, stemming from a series of misinterpretations. It is the objective of this text to demonstrate these misinterpretations with respect to attempts at a scientific social psychology based on the social vision of this scholar.

The objective of this study was trying to understand bullying focusing on the bully. The questions at issue were: What can contribute in the making of a bully? What are the benefits and losses in bullying? What are the former bullies’ thoughts on bullying, now in comparison to in their youth. This was investigated with a qualitative approach from a former bullys perspective, hence three former bullies were interviewed. The result was presented in themes and was then analysed from a social psychological and social constructionist perspective. In the discussion the result was also compared to the previous research. Results showed that all interviewed former bullies claim to have had a secure childhood. They all moved and transferred to another school, after which the bullying began or escalated. The interviewees or their friends started using tobacco, alcohol and drugs at an early age. They were deviant in several ways and the bullying was a part of their behaviour. The interviewees had a central position in their groups of friends. The interviewees testified that they had been aggressive and had a bad temper. The interviewees used the bullying partly to conceal their insecurity. Often the bullying concerned status and struggle for social position. The interviewees did not feel remorse at the time and they did not see them self as bullies. Now they consider that what they did was wrong, but they do not feel guilt.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.