Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt. Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition. Det empiriska materialet ackumulerades i två etapper varav den första på Khao San Road och den andra via e-post två månader efter respektive intervjupersons hemresa. Resultatet visar att kontaktuppgifter utbyts med 30% av alla nya bekantskaper men endast en tredjedel av de etablerade kontakterna förväntas vara fortsatt regelbundna efter hemresa. Det föreslås att relationer etableras på grund av deras positionella tillgångar men mattas av när dessa inte längre anses eftertraktade. Personliga tillgångar visar sig mer beständiga varför relationer med exempelvis emotionellt utbyte, såsom vänskap, har större sannolikhet att bestå över tid. Internetbaserade nätverkstjänster som Facebook underlättar möjligheten att bibehålla kontakter och en klar majoritet av intervjupersonerna menar att de skulle återuppta kontakt med gamla bekantskaper om det uppkom ett syfte. Detta bekräftar teorin om socialt kapital och dess betydelse för etablering av kontakter.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar.

Dissertation--Åbo Akademi, 2005. / Bibliogr. p. 208-232.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.

Trots att tidigare forskning konstaterat fritidsaktiviteters potential att främja socialt kapital och hundars förmåga att skapa social interkation mellan människor, har lite forskning fokuserat på att undersöka brukshundklubbars sociala betydelse. Min ambition i den här uppsatsen har därför varit att undersöka om en brukshundklubb utgör en social plattform där medlemmar kan dra nytta av olika fördelar som uppstår ur de sociala relationer som upprättas via föreningslivet i klubben. Vilka sociala kapitalresurser möjliggörs via föreningslivet i en brukshundklubb och vilka är effekterna av dem? är frågor som jag söker svar på i den här uppsatsen.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

No description available.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat. Kan man få de anställda att dela med sig av sina kunskaper kommer de immateriella tillgångarna i organisationen öka. Det krävs alltså att man kan motivera sina medarbetare att dela sina kunskaper, men detta är inte helt lätt. När individer uppfattar den kunskap de besitter som en värdefull råvara kommer kunskapsdelningen bli en beslutsprocess där individen avgör vilken kunskap de vill dela, när de vill dela och till vem de vill dela sin kunskap. Individens förhållande till mottagaren är en av faktorerna som kan påverka motivationen att dela med sig. Socialt kapital är den tillit som individerna i en grupp eller ett samhälle har för varandra, det avser förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten. Socialt förtroende kan uppstå ur normer för ömsesidighet och nätverk av medborgerligt engagemang.Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning kan påverkas med hjälp av socialt kapitals olika lager; förtroende, normer och nätverk.För att förstå grunden till socialt kapital och kunskapsdelning i stort har vi använt oss av artiklar och böcker inom de aktuella områdena och sammanfattat den information vi funnit i teorikapitlet. Vi har även använt teorin som mall för att jämföra resultaten från de olika fallen. För att undersöka vårt syfte har vi intervjuat tio medarbetare inom olika organisationer där vi har använt oss av semi -strukturerade frågor. Vi valde att analysera våra intervjuer enligt en metod, kallad “Pattern-finding in Qualitative data”, där intervjuerna transkriberades och fördes in i tabeller. De mönster vi hittade i modellerna använde vi i analysen för att hitta samband.Studien visar att socialt kapital har en positiv effekt på kunskapsdelningen. Vår studie visar även att socialt kapital kan underlätta kommunikationen samt information- och resursbyte som är en av förutsättningarna för att kunskapsöverföring ska kunna ske. Att bygga ett nära nätverk har fördelar när det kommer till tillgång och byte av information. I mönstret vi kunde utläsa i modellen fann vi ett tydligt samband mellan tillit och kunskapsöverföring. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsdelning, Kunskapsöverföring, Socialt kapital och Tillit.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå. Denna studie undersöker de ytliga kontakternas betydelse för unga nyanlända tjejers sociala kapital. Detta görs genom att undersöka vilka ytliga kontakter AxxessUmeå har bidragit med och vilken betydelse de nyanlända tjejerna upplever att dessa kontakter har. Vi har genomfört två deltagande observationer på fritidsaktiviteter där nyanlända tjejer deltagit och intervjuat sju av deltagarna och projektledaren till AxxessUmeå. Samt tagit del av en enkätundersökning, en sammanställning av tre gruppdiskussioner som AxxessUmeå ha rgjort och statistik över vilka aktiviteter som AxxessUmeå rekommenderat under projektets första verksamhetsår. Resultatet visar att deltagarna har fått olika typer av nya ytliga kontakter vilket har ökat deras sociala kapital. Det har dock gett en större ökning av det sammanbindande sociala kapitalet som ger en trygg miljö och ett psykologiskt stöd än det överbryggande sociala kapitalet handlar om kommunikation mellan olika grupper. Delaktighet i föreningslivet ger också en ökad delaktighet i samhället. Deltagarnas ökade individuella sociala kapital gör att det kollektiva sociala kapitalet ökar vilket leder till ett mer välfungerande samhälle där medborgarna har lättare för att samarbeta spontant.