Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur konsulter inom bemanningsbranschen upplever sin egen anställningsbarhet utifrån aspekter som egenskaper och färdigheter, samt vilken betydelse sociala kontakter och nätverk har för den upplevelsen. Vi valde att göra en kvalitativ studie och använda oss av semistrukturerade intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes med sju informanter som representerade flera olika bemanningsföretag och kundföretag men som alla arbetade inom tjänstesektorn. När det gäller resultatet framkommer bland annat en känsla av utsatthet hos många av konsulterna och att flexibilitet uppges ha betydelse. Informanterna ser sociala kontakter som något viktigt men det är ändå inget som merparten av dem arbetar aktivt med i någon större utsträckning vad gäller karriärsyfte. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The purpose of this paper is to examine information sharing in a hospital organization that is undergoing reorganization. The aiming is to make all employees at all levels actively involved in business development in order to create a smooth and, from a patient’s perspective, adequate emergency care. The paper suggests that the theory of social capital can explain the complexity of what motivate and what promote individuals to share information. The method used in the paper is the case study, focusing on detecting, interpreting and gaining insight on how information shares in an emergency department. The author has deliberately chosen an organization that is in a midst of a change process, and the purpose of the paper is to answer the following questions: (1) what motivates individuals to share information and (2) which factors promote the sharing of information. The study shows that information shares widely within each improvement team at the clinic. However, the degree of interaction and sharing of information between the improvement groups and the emergency clinics as a whole is low. Furthermore, the social capital of the emergency department has shown to be strong, whereas there is a lack of trust between the emergency department and other groups in the organization, which the paper suggests relates to a weaker social capital among the latter. The suggestion made in the paper is that the emergency department establishes forums for the other employees, where they can express their opinions and discuss their concerns over new working practices. / Program: Bibliotekarie

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många. Ur ett historiskt perspektiv har det alltid funnits lägenheter tillhands, hyrorna på dessa lägenheter attraherar etniska minoritetsfamiljer. Vidare framhåller respondenterna att många etniska minoritetsgrupper bosätter sig i Norrby för att deras landsmän bor där. Vidare framgår det att myndigheter och lokala organisationer främst försöker integrera och motverka segregationen genom arbete. Att integreras mot arbetsmarknaden ses som den bästa lösningen. I denna studie kommer vi fram till att respondenterna är eniga om att den etniska stadssegregationens bidragande faktorer bör ses ur både ett historiskt perspektiv (arbetskraftsinvandringen samt tillgängligheten på lägenheter), samt att självsegregationen bland etniska minoriteter är en kraftigt bidragande faktor i Norrbys fall. Sist men inte minst beaktas även de olika kapitalens inflytande. Det mest utmärkande är det ekonomiska och sociala kapitalet vars inverkan på etniska minoritetsgruppers bosättning i Norrby bör uppmärksammas. Myndigheterna och de lokala organisationerna försöker motverka segregationen och integrerar främst genom arbetsmarknadsåtgärder, vidare använder man sig av strategier för att utbilda och bidra till sociala nätverk. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Föreliggande studie har haft syftet att undersöka varför människor vill engagera sig i frivilligorganisationer och vilken påverkan de upplever att deras frivilligengagemang har på såväl ett individuellt plan som i ett större samhälleligt perspektiv. Studien har varit kvalitativ och semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. De teoretiska perspektiv som studien grundats i har varit socialt kapital samt begreppen civilsamhälle och tillit. I studien har fyra respondenter från två olika frivilligorganisationer intervjuats. Studien visar att altruistiska skäl såsom att vilja hjälpa andra men också egennyttiga skäl som att engagera sig för att må bra eller få ett socialt sammanhang, som motiv till engagemang. Gällande påverkan av frivilligarbetet framkom att respondenterna såg engagemanget som ett sätt att förändra samhället i stort men också att förändra för en enskild person. Utifrån bland annat sociala sammanhang, som respondenterna upplevde att engagemang gav, kan man se en koppling mellan socialt kapital och frivilligengagemang. / <p>2019-01-15</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.</p><p>Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.</p>

<p>Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.</p>

<p>Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla.</p><p>BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. </p><p>Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. </p><p>Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri.</p><p>Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker.</p><p>Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.</p>

<p>Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.</p><p>Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna. Ett fenomen som samtliga föreningar kan komma att ställas inför vid ett införande av direktivet är att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera nya medlemmar på grund av ökad administration och bolagisering, vilket kan få negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarnas roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital.</p>

<p>This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research has to be made within different contexts than in this thesis.</p><p> </p><p> </p>

<p>Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades. Det visar sig dock att förmågan att lokalisera informationskällor inte nödvändigtvis innebär att respondenten har tillgång till informationen. Relationen mellan informationssökare och informant är central vid informationssökning i sociala nätverk. I uppsatsen kunde respondenternas nätverksresurser ses som socialt kapital i den utsträckning respondenterna kunde lokalisera relevanta informationskällor och där relationen mellan respondent och informant tillät ett informationsutbyte.</p>