Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade stöd för en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de som upplevde högt stöd reagerade med mindre depression vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de med högt stöd visade på mindre sömnproblem vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns det även en svag modererande effekt av coping, där de med hög coping uppvisade ett svagare samband mellan fysisk ohälsa och arbetsbelastning.

Inledning: Den sorg och smärta som föräldrar till ett döende barn upplever är omöjlig att förstå men med mer kunskap kan bättre hjälp ges till den som är drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt två artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande från vårdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd från omgivningen och vårdpersonal när ett barn var döende då familjens hela tillvaro splittrades. Föräldrarna var i behov av ärlig och rak information kontinuerligt under hela barnets vårdtid. Trots olika sätt att uttrycka sorg på fanns det ett gemensamt mönster mellan föräldrars och vårdpersonals sätt att reagera på ett barns död. Slutsats: Personal behöver mer utbildning så att de kan känna sig trygga i sin roll och ge bättre stöd samt information till de föräldrar som är i behov av det. Föräldrar kan då få det lättare att hantera sin sorg.

Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat. Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna. Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor. Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy. Även om studien inte fann några signifikanta effekter varken av self-efficacy eller socialt stöd på prestation antyddes intressanta mönster av ändring över tid. Exempelvis visade det upplevda stödet ett mönster där individer med högt upplevt stöd presterade generellt bättre i förhållande till de med lågt. Key words: self-efficacy, social support, academic achievement, student.

Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer. Jag har planerat, utformat och genomfört en webbaserad enkät som lagts ut på en svensk webbsida med diskussionsforum om graviditet. Därtill har jag intervjuat tre kvinnor om deras upplevelse av diskussionsforum i samband med deras graviditet. Ett resultat av studien är att diskussionsforum på nätet kan fungera som ett socialt stöd för kvinnor vid graviditet. Det är främst information och erfarenhetsutbyte som respondenterna trycker på som betydelsefullt. Det förekommer även emotionellt stöd då deltagarna delar både sorg och glädjeämnen med varandra och vänskap kan uppstå. Deltagande och besök på diskussionsforum visade även positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa i form av mindre oro. Den information som erbjuds på forumet och bekräftelsen på att den egna situationen är normal var viktiga orsaker till denna upplevelse. Diskussionsgrupperna erbjuder tillfälle att skapa sociala relationer då folk kan ta kontakt med likasinnade. I undersökningarna kom det också fram att diskussionsforum och dess diskussionsgrupper visar på stor tillit mellan deltagarna. Relationerna på forumet tyder på relativt ytliga kontakter där information och erfarenheter utbyts men så småningom kan kontakterna ändra sig och resultatet visar tendenser på allt starkare band mellan deltagarna ju längre tid de vistas där.

Stress – ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med.   Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid.   Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress. Skolan har cirka 1300 elever och är därmed den överlägset största skolan i kommunen, med ett brett utbud för elever när det kommer till val av linjer och inriktningar. Enkäternas resultat, tidigare forskning samt övrig litteratur sammanställdes för att försöka skapa en övergripande bild om hur verkligheten ser ut och vilket stöd vi ger de elever som upplever en stressfylld tillvaro. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplever stress som ett problem och att det talas relativt lite om ämnet ute på skolorna. Den upplevda stressen kopplas främst till skolarbetet men resultatet visade även på att stress kopplat till skolan påverkar eleverna i viss mån även utanför skolan. Detta resultat analyseras med didaktiska implikationer i åtanke, då arbetet syftar till att konkretisera elevernas behov i relation till stresshantering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor. Tillsammans med enkäten följde fem frågor rörande kön, yrke, ålder, anställningstid och antal år på samma arbetsplats. Resultatet visade att de som utför grupparbete upplever mer instrumentellt stöd än de som utför ensamarbete. Gällande genusskillnader fanns det inga signifikanta skillnader. Vidare hittades ett positivt samband hittades mellan socialt stöd och arbetstillfredsställelse samt mellan socialt stöd- krav och kontroll. Dessa resultat ger stöd för krav- kontroll och stödmodellen samt att arbetstillfredsställelse kan uppnås om socialt stöd befrämjas på arbetsplatsen. / The purpose of this study was to examine differences in social support and job satisfaction between workers like work alone and in groups and compare differences between men and women. This study also examined if there was any correlations between following eight dimensions: appraisal support, informational support, instrumental support, emotional support, demands, control, social support, age, years within same profession, length of service at current workplace and job satisfaction. 91 workers participated in the study whereof 44 was lone workers and 47 was group workers, 54 of them were women and 37 were men. The average age was 43 years. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of SKOPs previous survey questions together with five questions regarding, gender, profession, age, years within same profession and length of service at current workplace. The result of the study showed that group workers experience more of instrumental support then lone workers. Regarding gender no significant results were found.  Furthermore the study showed positive correlations between social support and job satisfaction and between social support- demand and control. These results gives support to the demand- control and support model and that job satisfaction can be achieved if social support is encouraged at the workplace. Keywords: Social support, job satisfaction, lone workers, group workers, demand and control.

The purpose of this paper is to contribute to better understanding of the importance of social support for physically active individuals' experiences of training residence following an injury. The physical activity's impact on public health is well known. Increased physical activity also increases the risk of suffering an injury related to physical activity. The importance of social support for those individuals who suffer an injury related to physical activity is where increased knowledge is needed. Four interviews to were conducted using a thematic interview guide with the following themes: The experience of the training break, two sides of social support, several ways of dealing with the experience, the design of the support, Varied support providers relationship changes.  The most important property of the individual who gave support was an experience similar to that of the injured individuals underwent. That, combined with the close relationship with the individual who gave support was seen as crucial to the experience of the social support role for the injured individual. The Conclusion was that social support is important for the experience of a break from exercise due to an injury related to physical activity.