Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.

Månadssamtalet är ett frekvent återkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens välmående, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifrån medarbetares och chefers perspektiv undersöka hur månadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och lärande. Vårt syfte resulterade i tre frågeställningar: Vad karaktäriserar månadssamtalet, hur medarbetare respektive chefer ser på sina uppgifter i månadssamtalet samt på vilka sätt månadssamtalen bidrar till att utveckla medarbetarna i deras fortsatta vardagliga arbete. Som ett första steg granskades tidigare forskning inom medarbetarsamtalet, detta gjordes för att kunna urskilja olika perspektiv, betydelsefulla aspekter och tidigare intressant problematik runt fenomenet. För att söka svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ metod. Vi genomförde sju semistrukturerade telefonintervjuer tillsammans med medarbetare och chefer från ett bemanningsföretag. Det material som redovisades från intervjuerna analyserades sedan med ett sociokulturellt perspektiv i åtanke samt med teorier från Lave och Wenger samt Säljö. Vi kom fram till att månadsamtalet karakteriseras som en social och gemensam aktivitet. Samtalet generar kontinuerlig återkoppling till medarbetaren om deras styrkor och svagheter, vilket görs möjligt genom språket som även ses som en av de mest väsentliga komponenterna i samtalet. Utformning på samtalet påverkas av den existerande kulturen i organisationen. Chefens uppgift är att coacha och vägleda medarbetaren och därmed blir deras primära uppdrag att få medarbetaren att prata genom att engagera och stötta. Medarbetarens uppgift blir följaktligen att vara den engagerade, kommunikativa och ledande parten. Det finns ett fokus på lärande och utveckling som görs möjligt genom att medarbetaren tar ansvar för att delta, vara aktiv samt anpassar sig till den rådande kulturen. Medarbetarna själva anser att samtalet bidrar till en förändring i deras arbetssätt och i hanteringen av olika arbetsmoment till det bättre. En aspekt till att lärandet kan ske hänvisas till de kunskaper och råd som cheferna bidrar med men även till att medarbetarna själva aktivt har deltagit och resonera fram till lösningar. Lärandet i månadssamtalet sker på så sätt i social interaktion mellan medarbetare och chefer, erfarenheter och kunskaper används och utvecklas. / The monthly dialogue is a frequent discussion between employees and managers within an organization. In the conversation they discuss the employee's well being, results that have been achieved and future development plans. The purpose of this study was to examine, from a employees and managers perspective, how the monthly dialogue contributes to the employee's continued development and learning. Our purpose resulted in three questions: What characterizes the monthly dialogue, how do employees and managers view their individual tasks in the monthly dialogue and in which ways does the monthly dialogue contribute to developing employees in their daily work tasks. As a first step we reviewed previous research in performance appraisal, this was done in order to distinguish different perspective, significant aspects and past interesting problems around the phenomenon. In order to answer the questions we choose a qualitative method. We performed seven semi-structured telephone interviews with employees and managers from an employment agency. The material from the interviews were then analysed with a socio-cultural perspective in mind and with theories from Lave and Wenger and Säljö. We concluded that the monthly dialogue can be characterized as a social and communal activity. The dialogue will generate continuous feedback to the employee on their strengths and needs, which are made possible through the language, which is seen as one of the most essential components in the monthly dialogue. The dialogues are affected by the existing culture in the organization. The manager's role is to coach and guide the employees and therefore their primary mission is to get the employee to talk through involvement and support. The employee's task is to be communicative and take the leading role. There is a focus on learning and development and this is made possible if the employee takes responsibility to participate, be active and adapt to the existing culture. The employees themself believe that the dialogue contributes to a change in their approach and in handling different work tasks, for the better. One aspect that learning refers to is the knowledge and advices that managers contribute with and to the employees themselves that have actively participated and reflected to solutions. Learning in the monthly dialogue is made possible through social interaction between employees and managers and when experiences and knowledge are used and developed.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.

The gaming market has become the fastest growing market for leisure and is one of the most popular forms of homeentertainment. This has generated a media debate about how people are affected by gaming and concernes how we are affected by the violence that may occur in games. Games proponents argues that gaming is the future of teaching and computer games are becoming a sustainable and popular instruction strategy. Some studies have long used computer games for educational purposes. By interviewing high school students in focus groups as qualitative research, I studied their attitudes towards computer games as a learning tool. Using the indie game Minecraft, the online game World of Warcraft and the simulation game Euro Truck as examples, I have asked high school students what skills they believe can be obtained by using computer games as a learning tool. Focusing on factual abstract learning, social learning and practical application of learning. The result shows that high school students believe that some learning can be achieved by most computer games, but the knowledge obtained is not necessarily the skills that can be applied in reality. The results also show that high school students lack practical application of learning, and they think that computer games are a great tool to visualize factually abstract knowledge. When it comes to social learning they believe that it gives the opposite effect and make players asocial.