Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare i fritidshemmet beskriver det arbete som sker med det sociala lärandet i fritidshemmet och vad lärarna ser som viktiga faktorer inom detta. Frågeställningarna som har använts i studien är: ·Vilka faktorer anser lärare i fritidshemmet är viktiga i arbetet med det sociala lärandet? · Hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med det sociala lärandet i den dagliga verksamheten? Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter har medverkat och tidigare forskning använts som underlag för vår studie. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet anser att faktorer som kan påverka socialt lärande i fritidshemmet är bland annat personalens utbildning, personaltäthet, samspel med klasslärare och vårdnadshavare, lokaler och rektor. Vidare visar resultatet att lärarna i fritidshemmet beskriver arbetet som viktigt för eleverna. I studien framgår det utifrån resultatet att det sociala lärandet är en stor del av livet och det förklaras av respondenterna att det blir svårt att fungera som människa i ett samhälle utan detta lärande. Resultatet visar även att det sociala lärandet ofta sker i spontana situationer, för lärare kan det vara bra att ta vara på dessa situationer för att sedan utveckla lärandet vidare.Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att det sociala lärandet fyller en viktig funktion inom fritidshemmets verksamhet samt i det vardagliga livet som majoriteten av respondenterna menar är ett lärande för livet.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

No description available.

This study focuses on how students at a folk high school in southern Sweden experience social learning and how their identity is affected. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the data was collected through semi-structured individual interviews with a total of eight students studying general courses. The results are analyzed using Honneth’s theory recognition, Vygotskijs theory on thinking & speech and Moscovici’s theory social representation. The results showed that the students expressed improvement in views of their own identity and self-esteem and it’s likely that the social learning in classes is responsible for the improvement among students where the teacher enables social learning and responsibility in the classroom. Lastly, our study showed that many students indicated that social factors had more importance than academic gain. / Studien fokuserar på hur deltagare på en folkhögskola i södra Sverige upplever socialt lärande och hur deras identitet påverkas av detta. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodansats och det empiriska materialet har samlats med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer med hjälp av åtta deltagare. Resultatet analyseras med hjälp av Honneths teori erkännande, Vygotskijs kulturhistoriska teori och Moscovici teori sociala representationer. Resultaten visar att deltagarna uttrycker förbättring kring den egna självbilden och det egna självförtroendet och det är troligt att det sociala lärandet på folkhögskolan är en förklaring till detta där läraren möjliggör socialt lärande och ansvar i klassrummet. Slutligen visar studien att många deltagare menar att sociala faktorer har större betydelse än akademiska framgångar.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

This study aims to research how social study teachers have experienced the fast adjustment to distance learning in upper secondary school during spring 2020 through semi-structured interviews. The study has focused on the didactics and sociocultural aspects which have been affected in a negative manner by the forced distance learning. The results from this study are consistent with earlier research regarding what kind of students’ distance learning is more or less suited for. Another example is that social interaction has been inadequate between both students and between students and teachers. A positive finding in both our results and earlier research is that distance learning creates flexibility which increases the overall attendance. A new finding from this study is that it expresses teachers’ opinions on didactic opportunities and failures in the social study classroom. Another finding is that teachers' collaborations have changed during distance learning, and this study finds out in what way. / Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur samhällskunskapslärare uppfattat den snabba omställningen till distansundervisningen för gymnasieskolan under våren 2020. Studien har varit inriktad på de didaktiska och sociokulturella aspekter som förändrats när distansundervisningen har blivit påtvingad. Resultatet från denna studie bekräftar tidigare forskning när det gäller exempelvis de elevgrupper som distansundervisning fungerar bättre och sämre för. Ett annat exempel är försämrad social interaktion mellan både lärare och elever samt mellan elever. Något positivt som både vårt resultat och tidigare forskning kunnat visa är att distansundervisning bidrar till mer flexibilitet, vilket medverkar till en högre närvaro. Något nytt denna studie bidrar med är att redovisa didaktiskt vad som fungerat och inte fungerat i undervisningen enligt lärarna. En annan upptäckt är hur lärares samarbete med kollegor förändrats när de arbetat på distans.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.

Månadssamtalet är ett frekvent återkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens välmående, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifrån medarbetares och chefers perspektiv undersöka hur månadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och lärande. Vårt syfte resulterade i tre frågeställningar: Vad karaktäriserar månadssamtalet, hur medarbetare respektive chefer ser på sina uppgifter i månadssamtalet samt på vilka sätt månadssamtalen bidrar till att utveckla medarbetarna i deras fortsatta vardagliga arbete. Som ett första steg granskades tidigare forskning inom medarbetarsamtalet, detta gjordes för att kunna urskilja olika perspektiv, betydelsefulla aspekter och tidigare intressant problematik runt fenomenet. För att söka svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ metod. Vi genomförde sju semistrukturerade telefonintervjuer tillsammans med medarbetare och chefer från ett bemanningsföretag. Det material som redovisades från intervjuerna analyserades sedan med ett sociokulturellt perspektiv i åtanke samt med teorier från Lave och Wenger samt Säljö. Vi kom fram till att månadsamtalet karakteriseras som en social och gemensam aktivitet. Samtalet generar kontinuerlig återkoppling till medarbetaren om deras styrkor och svagheter, vilket görs möjligt genom språket som även ses som en av de mest väsentliga komponenterna i samtalet. Utformning på samtalet påverkas av den existerande kulturen i organisationen. Chefens uppgift är att coacha och vägleda medarbetaren och därmed blir deras primära uppdrag att få medarbetaren att prata genom att engagera och stötta. Medarbetarens uppgift blir följaktligen att vara den engagerade, kommunikativa och ledande parten. Det finns ett fokus på lärande och utveckling som görs möjligt genom att medarbetaren tar ansvar för att delta, vara aktiv samt anpassar sig till den rådande kulturen. Medarbetarna själva anser att samtalet bidrar till en förändring i deras arbetssätt och i hanteringen av olika arbetsmoment till det bättre. En aspekt till att lärandet kan ske hänvisas till de kunskaper och råd som cheferna bidrar med men även till att medarbetarna själva aktivt har deltagit och resonera fram till lösningar. Lärandet i månadssamtalet sker på så sätt i social interaktion mellan medarbetare och chefer, erfarenheter och kunskaper används och utvecklas. / The monthly dialogue is a frequent discussion between employees and managers within an organization. In the conversation they discuss the employee's well being, results that have been achieved and future development plans. The purpose of this study was to examine, from a employees and managers perspective, how the monthly dialogue contributes to the employee's continued development and learning. Our purpose resulted in three questions: What characterizes the monthly dialogue, how do employees and managers view their individual tasks in the monthly dialogue and in which ways does the monthly dialogue contribute to developing employees in their daily work tasks. As a first step we reviewed previous research in performance appraisal, this was done in order to distinguish different perspective, significant aspects and past interesting problems around the phenomenon. In order to answer the questions we choose a qualitative method. We performed seven semi-structured telephone interviews with employees and managers from an employment agency. The material from the interviews were then analysed with a socio-cultural perspective in mind and with theories from Lave and Wenger and Säljö. We concluded that the monthly dialogue can be characterized as a social and communal activity. The dialogue will generate continuous feedback to the employee on their strengths and needs, which are made possible through the language, which is seen as one of the most essential components in the monthly dialogue. The dialogues are affected by the existing culture in the organization. The manager's role is to coach and guide the employees and therefore their primary mission is to get the employee to talk through involvement and support. The employee's task is to be communicative and take the leading role. There is a focus on learning and development and this is made possible if the employee takes responsibility to participate, be active and adapt to the existing culture. The employees themself believe that the dialogue contributes to a change in their approach and in handling different work tasks, for the better. One aspect that learning refers to is the knowledge and advices that managers contribute with and to the employees themselves that have actively participated and reflected to solutions. Learning in the monthly dialogue is made possible through social interaction between employees and managers and when experiences and knowledge are used and developed.