I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

Studien syftade till att undersöka vilka uppfattningar pedagoger på öppna förskolor har om hur de arbetar med föräldraskapsstöd. Vidare syftade studien till att ta reda på hur öppna förskolans pedagoger upplever att verksamheten kan utvecklas. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta olika pedagoger verksamma på lika många öppna förskolor. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att öppna förskolor erbjuder en mängd olika strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det är viktigt att göra verksamheten tillgänglig för målgruppen samt att göra föräldrar delaktiga i verksamheten och att låta dem ha inflytande i utformningen av öppna förskolans verksamhet. Därutöver visade studien på att det informella lärandet som sker i social form är väldigt viktigt och måste få ta plats. Således bör inte alla aktiviteter vara strukturerade. Det framkom även att det föreligger ett behov av en ökad samverkan med andra aktörer

Ett flertal barn spenderar sin eftermiddagstid i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet har ett forstransuppdrag och en möjlighet att bidra till barns sociala utveckling genom att skapa möjligheter där de får möta andra barn. Fritidshemmet har i uppgift att skapa aktiviteter och miljöer där barnen får möjlighet att utveckla samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och sin sociala kompetens. Undersökningens syfte är att få inblick i vart barnen uppfattar att det sociala lärandet sker och hur det bidrar till att skapa och upprätthålla relationer. Studien syftar även på hur barnen upplever lärarnas roll i undervisningen av det sociala lärandet. För att få en djupare inblick i barnens perspektiv användes fokussamtal som metod. Fem fokussamtal med fyra till fem barn i varje grupp. Resultatet ger mig en uppfattning om att barnen ser det sociala lärandet i samspelet med andra och i aktiviteter där lärarna har utgått från barnens intresse. De flesta barn visar en medvetenhet om att fritidshemmet har skapat nya relationer och samtidigt stärkt befintliga. Lärarnas roll utifrån barnens perspektiv ses som tillrättavisande om vad som är rätt och fel. Men de kan även se att lärarna skapar möjligheter för deras sociala lärande i form av miljöer och aktiviteter.

Syftet för denna studie har varit att undersöka hur socialt lärande tar sig till uttryck i samlingssituationer utifrån fritidshemspersonalens perspektiv Denna studie är kvalitativ och är inspirerad av hermeneutiken då vi haft för avsikt att tolka och förstå ett fenomen. Studien har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer som metod där 14 personer som arbetar på fritidshem fritt fått diskuterat det sociala lärandet i samlingen med hjälp utav fyra ord som utgångspunkt: trygghet, empati, kommunikation och Ansvar. Genom detta metodval nås fritidshemspersonalens beskrivningar och tankar kring socialt lärande i samlingssituationen vilket är i linje med studiens syfte. Dessa ord är inspirerade från Jonsson´s (2018) licensavhandling som handlar om socialt lärande på fritidshemmet. Resultatet i denna studie påvisar att det sociala lärandet har en stor plats i samlingssituationerna enligt fritidshemspersonalen. Dessa fyra ord har en betydande roll för elevernas utveckling inom det sociala lärandet både individuellt och i grupp. Det framkommer i studien att det sociala lärandet med dessa fyra ord som grund är något som fritidshemspersonalen alltid bär med sig i sin yrkesroll och samlingen visar sig vara en bra tidpunkt att samtala med eleverna om det sociala lärandet som sker oavlåtligen under resterande del av elevernas skoldag. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0. Detta för att undersöka lärares uppfattning om IKT som redskap i undervisningen och överensstämmelsen med läroplanens övergripande riktlinjer samt utröna relationen till den postmoderna samhällsutvecklingen och dess anpassning till skolans verksamhet. Studiens genomförande bygger på en webbaserad kvantitativ enkätundersökning bland verksamma lärare på sju gymnasieskolor. Resultatet pekar på att den äldre tekniken webb 1.0 används mer frekvent än den mer utvecklade webb 2.0-tekniken och att lärarna oftare använder sig av traditionella arbetssättet med informationsöverföring även om den nya tekniken tillåter ett större elevdeltagande. Lärarna ser positivt på den nya webb 2.0-tekniken men motsätter sig tekniken i undervisningen främst då den även medför en distraktion som för många elever kan påverka deras lärande negativt. Att gymnasieskolan har påbörjat en anpassning mot nya arbetssätt blir tydligt men trots detta existerar det fortfarande många utmaningar. En ökad anpassning av skolans verksamhet till ett utvecklande webb 2.0-arbetssätt skulle kunna bidra till ökade tillfällen för mötet med elever i dess egna digitala verklighet samtidigt som ökade möjligheter till interaktion kring lärandet skulle skapas.

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant. This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson &amp; Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are. The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning. Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values. The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt. Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson &amp; Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör. Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande. Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund. Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet. Socialt lärande, inlärning av kunskap som sker i en social kontext, minskar när det är mindre social kontakt mellan studenter och mellan studenter och lärare. Det alternativ som finns är att använda synkrona utbildningsplattformar.Syftet med denna studie är att undersöka om synkrona utbildningsplattformar kan stödja socialt lärande vid högskolestudier. Studien ska ta reda på vilka funktioner som är betydelsefulla för socialt lärande. Under studiens tid så har författarna samlat in data genom en fallstudie, intervjuer och en litteraturstudie. Som fallstudie valdes Adobe Connect för att det är det verktyget som används inom läroverken i Sverige. Tidigare forskning och vad studien har kommit fram till, visar att genom att använda sig av synkrona kommunikationsverktyg i utbildningsmiljöer så kan man öka den sociala interaktionen mellan studenter och studenter och lärare. Genom att jämföra olika teorier om socialt lärande med de funktioner som Adobe Connect erbjuder så kom studien fram till att synkrona utbildningsplattformar har stöd för vad som anses viktigt i de olika teorierna samt att hur mycket stöd det ger även är beroende på vad för ämne som undervisas.

En stor del av yrkeseleverna på den kommunala vuxenutbildningen har enligt Skolverket svenska som sitt andraspråk. Elevgruppen är heterogen, både vad gäller språkbakgrund, kultur och utbildningsnivå. Yrkeseleverna ska på relativt kort tid anamma ett nytt språk, nytt yrke i en ny kulturell kontext med nya normer och värderingar. Som en del av utbildningen har eleverna så kallade simuleringsövningar, då de i skolan får träna praktiskt på sitt kommande yrke. Idag finns det relativt lite forskning publicerad som utgår från den vuxna yrkeselevens perspektiv, än mindre om eleven är andraspråkstalare. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa och problematisera hur vuxna andraspråkselever på en yrkesutbildning ser på sitt lärande under praktiska simuleringsövningar. Tre fokusgruppsamtal har genomförts med andraspråkselever utifrån deras erfarenheter från simuleringsövningar i metodrummet. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och som teoretiska utgångspunkter i analyser användes sociokulturella och dialogiska perspektiv på lärande, samt pragmatismens lärandeperspektiv utifrån erfarenhet och reflektion. Resultatet visar att eleverna ser på simuleringsövningarna som ett tillfälle att inte enbart lära sig nya moment i yrket, utan även ett tillfälle att få träna på språket och att lära sig yrkesspecifika ord. Genom dessa övningar får de även en inblick i hur deras kommande yrke kan komma att bli, i samspelet med övrig personal och vårdtagare. Läraren och lärarens närvaro och stöttning i metodrummet framstår som det viktigaste stödet för elevernas lärande. Slutsatsen är att simuleringsövningarna är betydelsefulla för andraspråkselever i yrkesutbildning, eftersom de förutom yrket även ges möjlighet att ta till sig språk, normer och värderingar under dessa moment.

Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga hur tidigare forskning menar att digitala verktyg kan nyttjas inom matematikundervisning på ett sätt som stödjer elevernas problemlösningsprocess. Studien syftar till att besvara hur digitala verktyg och program kan användas i matematikundervisningen, vilken påverkan de kan ha på det matematiska lärandet och problemlösningsprocessen, hur de gynnar det sociala lärandet samt hur de påverkar elevers motivation och engagemang. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga artiklar för att ge svar på de frågor som ställts. Resultat visar att det finns flera olika sätt att använda digitala verktyg, ett av dem är spel. Vidare visar resultatet att digitala verktyg ger möjlighet till utmanande aktiviteter, direkt återkoppling och stöttning i lärprocesser vilket kan leda till förbättrade resultat i jämförelse med elevgrupper som inte använder digitala verktyg. Flertalet studier i resultatet visar att det sociala lärandet kan gynnas av digitala verktyg samt att elevernas motivation att lösa problem ökar. I analysen har det framkommit att ett medvetet användande av digitala verktyg kan ge eleverna stöd i de olika faserna i problemlösningsprocessen.